Författare Ämne: Frågor om dubbning och röstskådespeleri  (läst 1288 gånger)

0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Richardo

  • Gäst
Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« skrivet: 8 maj 2018 kl. 08:08:03 »
Här är frågor om dubbning och röstskådespeleri. Om det finns någon som kan svara på dem, så vore det bra. :)

-Är det fortfarande roligt med att röstskådespelare när man oftasts inte har någon förkunskap om karaktären man spelar på förhand. Sker inte själva röstskådesperiet sker per automatik, likt en robot, utan kreativa inslag, vilket kan skapa en distansering och jobbet kan då jämföras som rutinmässigt, likt arbetarna i en fabrik på löpande band.



-För att kunna förstå karaktären man ska gestalta i en film, tror jag att man behöver ha en bra läsförståelse och vara duktig på att analysera skönlitteratur. Är det verkligen så inom röstskådesperlar yrket, d.v.s att man behöver ha en bra läsförståelse och en god analytisk förmåga för att tolka och gestalta den karaktären man spelar, eller är jag helt ute och cyklar?



-Animerad film är nuförtiden mest till för att underhålla barn och inte som konst för vuxna också. Därför hävdar vissa standarden för röstskådespeleri blir lidande, då barn är mindre kritiska än vuxna och därför kan man soppa diverse misstag undermatten och därmed komma undan med en låg kvalité och låg standard. Är det något ni kan relatera till?



-Hur gör man en billig dubbning? Finns det en lista med röstskådesepleri som kräver en liten lön, eller förkortas tiden i dubbnignsstudion, eller så?



*Dubbningen är ett sätt att få ett språk bli mer levande och aktuellt, där ett exempel är det walesiska språket med tv-serien “Superted” och “Wali quack quack”, vilket delvist har bidragit med att det språket har levt vidare. Tror ni att den svenska dubbningen, i och med engelskans intåg in i det svenska språket, fortfarande kommer vara aktuell i samma utsträckning som nu om fem sekel eller så? Med tanke på att förr i tiden var världen inte lika globaliserad och sammanlänkad som den är nu, så därför hade dubbningen en större väsentlighet än den kan ha i framtiden.



*Likt filmerna baserat på Astrid Lindgrens barnböcker eller Ingmar Bergmans filmer, tycker ni att röstskådespeleri också bör vara en del av svensk film- och skådespelaridentietet från ett kulturellt perspektiv? Om ja, vilka prestationer tycker ni bör vara inkluderade?


-Var är skillnaden mellan att göra en biofilm gentemot en tv-serie angående själv röstskådespeleriet? Det har nog inte undgått någon att dubbningar av biofilmer har en högre budget än tv-serier. 




*Barnfilmer, och storytelling i allmänhet som är tecknad nuförtiden, är mer riktade åt barn än regelodlad storytelling. Tycker ni att det har gjort standarden åt dubbning lägre än tidigare? Inte bara på svenska, utan alla språk generellt.



*Förr i tiden, var röstskådespeleri verkligen bara till för dem som extra-knäckte eller inte kunde stå på scen, och i vilken utsträckning är det fortfarande så? Nuförtiden är röstskådespeleri en hel industri.



*Skådespeleri och röstskådespeleri kräver att man ha någorlunda offentlig och social. Hur känns det att vara en offentlig figur och ett varumärke?



*Om man har dialekt, brytning eller talsvårigheter, såsom stamning, reduceras sannolikheten att man kan bli en röstskådespeleri?



*Tror ni att teknikerns roll inom dubbning kommer att minskas och eventuellt automatiseras i framtiden i och med att AI-teknologin blir en större och större del av vårt samhälle?



*CGI-teknologin har inneburit att man kan, i liten skala, ersätta fysiska skådespelare med digitala kopior. Tror ni att man i framtiden kan med hjälp av teknologin ersätta fysiska röstskådespelare med digitala kopior rent audiellt?



*Är yrket tekniker dominerat av män, eller är det antagandet bara en produkt av könsstereotypen att bara män är kompetenta med teknologi?



*Anlitas översättare för böcker också till att översätta filmer?



*En bra bi-produkt av en dubbning är att dubbningen blir en markör för det språket som brukades när filmen dubbades, och på så sätt blir det lättare att se språkets förändring genom åren via dubbning, i och med att vardagsspråket främst skrivs ned digitalt och inte på fysiskt papper som man gjorde förr i tiden. På så sätt har vi något att lämna efter till eftervärlden. Frågan till er är följande: Hur ofta ger dubbningsstudios kopior på sina dubblingar till Svenska Institutet och Kungliga biblioteket, som lagrar nästan all publicerad information på det svenska språket?

 

Utloggad Soscla

  • Seniormedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 298
  • Kön: Kvinna
    • Visa profil
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #1 skrivet: 9 maj 2018 kl. 12:47:54 »
Det här är väl ändå mer frågor till de som har en fot inne i branschen. Vi här vet väl inget XD

Men 10: Vi kanske har olika uppfattning om vad en "offentlig" person är, men jag tycker att de är väldigt anonyma.

12-13: Jag hör att folk tycker om att säga att datorerna är på väg och kommer att ta alla våra jobb, men det är lååååångt kvar innan såna här kreativa yrken ens behöver börja tänka på att svettas. Även om robotar kommer att kunna kopiera människoröster tror jag inte att de kommer ta över för människor tycker om människor för mycket och vill ha den äkta varan.

16: Gå till Kungliga biblioteket och leta upp svaret själv! ;D
It's so fluffy I'm gonna die!

Utloggad TrondM

  • Seniormedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 259
  • Kön: Man
    • Visa profil
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #2 skrivet: 9 maj 2018 kl. 13:02:27 »
12-13: Jag hör att folk tycker om att säga att datorerna är på väg och kommer att ta alla våra jobb, men det är lååååångt kvar innan såna här kreativa yrken ens behöver börja tänka på att svettas. Även om robotar kommer att kunna kopiera människoröster tror jag inte att de kommer ta över för människor tycker om människor för mycket och vill ha den äkta varan.

De gjør stadig fremskritt. Dette eksempelet er ikke ment for bruk i film, men det begynner faktisk å bli ganske bra.

https://www.theverge.com/2018/5/8/17332070/google-assistant-makes-phone-call-demo-duplex-io-2018

Utloggad Soscla

  • Seniormedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 298
  • Kön: Kvinna
    • Visa profil
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #3 skrivet: 9 maj 2018 kl. 14:48:22 »
De gjør stadig fremskritt. Dette eksempelet er ikke ment for bruk i film, men det begynner faktisk å bli ganske bra.

https://www.theverge.com/2018/5/8/17332070/google-assistant-makes-phone-call-demo-duplex-io-2018

D: D: D:  :o LÄÄÄSKIIIGGT! Men också jättejättehäftigt. Men läskigt.
It's so fluffy I'm gonna die!

Inloggad Daniel Hofverberg

  • Administratör
  • *****
  • Antal inlägg: 6 358
  • Kön: Man
    • Visa profil
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #4 skrivet: 10 maj 2018 kl. 02:56:52 »
Häftigt! Utvecklingen går onekligen framåt, men det lär nog dröja länge än innan datorer/robotar på allvar kan börja konkurrera ut skådespelare och kan tala in tillräckligt trovärdigt så att det både låter naturligt och inlevelsen blir fullgod.

De flesta av frågorna som Richardo ställer är onekligen sådana som skådespelare eller regissörer bör svara på, och tyvärr är det inte så många sådana som brukar posta här. Jag är övertygad om att många inom branschen besöker forumet, men hittills har det varit ytterst få som faktiskt skrivit något.

Några få frågor kan jag dock göra ett tappert försök att besvara:

-Hur gör man en billig dubbning? Finns det en lista med röstskådesepleri som kräver en liten lön, eller förkortas tiden i dubbnignsstudion, eller så?
Nuförtiden jobbar i stort sett alla skådespelare för kollektivavtalets minimilön, så även fast man kan försöka förhandla sig till en högre lön är det i praktiken allt annat än lätt - något som inte minst Andreas Nilssons erfarenhet på 1990-talet bevisar... Till 95% är det nog minimilönerna som förekommer i dagens läge, och det är framförallt vid inhopp av kändisar i större biofilmer som det kan finnas en chans att få upp lönen.

Jag har inte orkat räkna ut 100% aktuella löner just nu, men för något år sedan bör det (om jag inte räknat fel) ha varit följande minimilöner för dubbningsskådespelare (lönen varierar beroende på vilka rättigheter som ska friköpas):

Endast TV: 640 kr per påbörjad timme
VHS/DVD/Blu-Ray/streamingtjänster (inkl. Netflix/Viaplay/HBO Nordic): 790 kr per påbörjad timme
Samtliga rättigheter, inklusive bio: 1110 kr per påbörjad timme

Observera att kollektivavtal inte gäller för barn som dubbar, men det brukar vara allmän praxis inom branschen att barn får halva lönen som vuxna får (då de anses generellt sett jobba hälften så snabbt).

Således finns alltså två huvudsakliga möjligheter för att få ner kostnaden för en dubbning: Välja erfarna dubbare som jobbar ovanligt snabbt (spelar in många repliker i timmen) och att reducera antalet skådespelare. Vill man få ner kostnaden måste man kanske också begränsa antalet omtagningar och dylikt, och nöja sig om det låter helt okej.

*Om man har dialekt, brytning eller talsvårigheter, såsom stamning, reduceras sannolikheten att man kan bli en röstskådespeleri?
Jag skulle gissa att det beror på hur stora talsvårigheter man har, och om man kan öva bort det. Om man stammar kraftigt lär det ju om inte annat ta längre tid i dubbningsstudion, så då hänger det förstås på budget och hur unik röst man har - kan någon annan göra likvärdigt jobb snabbare, så minskar ju sannolikheten att man får många uppdrag.

Dialekter tror jag inte påverkar sannolikheten att få mycket jobb i någon större utsträckning.

*Är yrket tekniker dominerat av män, eller är det antagandet bara en produkt av könsstereotypen att bara män är kompetenta med teknologi?
Utifrån de tekniker som crediterats i dubbningar verkar en majoritet i dagsläget vara män.

Dock bör jag inflika att de som crediteras ofta är de så kallade ansvariga teknikerna - det kan finnas fler tekniker inblandade i varje dubbning. Dessutom är det ju långt ifrån alltid som tekniker överhuvudtaget står med på creditlistor, och dessutom många (i synnerhet TV-)produktioner där det inte finns kända creditlistor. Trots bristfälligt underlag tycker jag mig dock ändå kunna dra vissa slutsatser att det är betydligt fler män än kvinnor som jobbar som inspelningstekniker och mixtekniker vid dubbningar i dagens läge.

Observera dock att det börjar vara flytande gränser, och många tekniker sköter inte alls enbart tekniken. Vid TV-produktioner börjar det ju exempelvis vara mer regel än undantag med så kallade "regisserande tekniker", vilket alltså innebär att teknikern/teknikerna även är regissör och att det inte finns någon renodlad regissör.

*Anlitas översättare för böcker också till att översätta filmer?
Det förekommer, men min erfarenhet är att det är väldigt ovanligt. Det är trots allt två helt olika sätt att översätta på, som medför helt andra sätt att tänka på. När man översätter för dubbning bör man ju exempelvis ta viss hänsyn till läppsynk, hur långa replikerna är, huruvida personen som talar syns i bild eller inte, o.s.v.; medan det i böcker vanligtvis inte gör något även om den svenska versionen skulle bli avsevärt längre än originalet.

*En bra bi-produkt av en dubbning är att dubbningen blir en markör för det språket som brukades när filmen dubbades, och på så sätt blir det lättare att se språkets förändring genom åren via dubbning, i och med att vardagsspråket främst skrivs ned digitalt och inte på fysiskt papper som man gjorde förr i tiden. På så sätt har vi något att lämna efter till eftervärlden. Frågan till er är följande: Hur ofta ger dubbningsstudios kopior på sina dubblingar till Svenska Institutet och Kungliga biblioteket, som lagrar nästan all publicerad information på det svenska språket?
Dubbningsstudior har ingen skyldighet och förmodligen heller ingen rättighet att lämna in någonting till Svenska Filminstitutet eller Kungliga Biblioteket. De utför ju bara ett betalt beställningsuppdrag för en kund (i vanliga fall filmbolag, distributörer eller TV-kanaler), så det är i så fall kunden som om de måste eller vill lämnar in kopior till någon av parterna.

Man kan visserligen lämna in material frivilligt till Kungliga Biblioteket, men det de främst tar emot är exemplar enligt den så kallade pliktexemplarslagen. Enligt den ska alla svenska VHS/DVD/Blu-Ray-utgåvor, biofilmer och TV-program på svenska kanaler lämnas in referensexemplar av till Kungliga Biblioteket. Tyvärr har det dock fungerat lite si och så i praktiken, och det finns många exempel på VHS/DVD-filmer som KB trots allt inte har fått in. Dessutom verkar de inte ha möjlighet att ta emot nyare biofilmer sedan biograferna gick över till digital distribution, för sedan 35 mm-formatet övergavs kan jag inte se att KB fått in några biofilmer alls.

För TV-program är det också långt ifrån alla TV-kanaler som behöver skicka in pliktkopior, då det bara berör kanaler huvudsakligen riktade till en svensk publik som sänder i marknätet. Nuförtiden innefattar det alla Sveriges Televisions kanaler, TV4s kanaler, TV3 och Kanal 5; men inte vare sig Disney Channel, Disney Junior, Disney XD, Cartoon Network, Boomerang eller Nickelodeon.

Det har aldrig funnits någon skyldighet att lämna in kopior av dubbade filmer till Svenska Filminstitutet, utan det har ibland förekommit att filmbolag gjort det frivilligt. Jag skulle gissa att det sällan eller aldrig förekommer nuförtiden, sedan biofilmer började distribueras digitalt. Och Svenska Filminstitutet är ju inte inblandad i allting som inte visas på bio.

Utloggad Anders M Olsson

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 838
    • Visa profil
    • Disneyania / D-zine
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #5 skrivet: 10 maj 2018 kl. 06:22:02 »
Man kan visserligen lämna in material frivilligt till Kungliga Biblioteket, men det de främst tar emot är exemplar enligt den så kallade pliktexemplarslagen. Enligt den ska alla svenska VHS/DVD/Blu-Ray-utgåvor, biofilmer och TV-program på svenska kanaler lämnas in referensexemplar av till Kungliga Biblioteket. Tyvärr har det dock fungerat lite si och så i praktiken, och det finns många exempel på VHS/DVD-filmer som KB trots allt inte har fått in. Dessutom verkar de inte ha möjlighet att ta emot nyare biofilmer sedan biograferna gick över till digital distribution, för sedan 35 mm-formatet övergavs kan jag inte se att KB fått in några biofilmer alls.

Jag har länge undrat hur det fungerade med pliktexemplar av digitala biofilmer. Men det gör det alltså inte...

Problemet är att så gott som alla biofilmer är krypterade, och biograferna som ska visa dem får tillfälliga nycklar som bara gäller för en viss salong eller viss biograf, och bara för den tid som filmen är programsatt. Om en film ska hållas över måste filmbolaget skicka ut en ny nyckel som gäller för ytterligare ett par veckor osv.

Så hur skulle då KB kunna hantera det där? Ska de kräva speciella okrypterade pliktexemplar, med risk för juridiska konsekvenser om kopior kommer på avvägar? Eller ska de kräva att filmbolagen tillhandahåller nycklar varje gång någon forskare önskar studera en deponerad film? Hur gör man då om filmbolaget har konkat, eller av någon annan anledning inte längre finns kvar på den svenska marknaden?

Richardo

  • Gäst
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #6 skrivet: 10 maj 2018 kl. 07:31:02 »
Jag har länge undrat hur det fungerade med pliktexemplar av digitala biofilmer. Men det gör det alltså inte...

Trost namnet, så verkar det inte finnas en verklig plikt i att skicka exemplar på biofilmer. I kontrast till värnplikt, som är en verklig plikt som termen antyder.

Utloggad Eriksson

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 528
  • Kön: Man
    • Visa profil
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #7 skrivet: 10 maj 2018 kl. 11:25:18 »
*Anlitas översättare för böcker också till att översätta filmer?
Jag har själv som översättare jobbat med både böcker, dubbning och textning. Jag vet även att Mats Wänblad har översatt böcker. Och jag känner till flera översättare som jobbat med både böcker och textning.

Det förekommer, men min erfarenhet är att det är väldigt ovanligt. Det är trots allt två helt olika sätt att översätta på, som medför helt andra sätt att tänka på. När man översätter för dubbning bör man ju exempelvis ta viss hänsyn till läppsynk, hur långa replikerna är, huruvida personen som talar syns i bild eller inte, o.s.v.; medan det i böcker vanligtvis inte gör något även om den svenska versionen skulle bli avsevärt längre än originalet.
Både dubbning och textning är begränsat på olika sätt, medan böcker är i princip helt obegränsat (om det nu inte handlar om barnböcker med stora bilder på varje sida, för då kan oftast inte ena sidans text löpa över på nästa sida). Men har man bara klart för sig att det är helt olika sätt att arbeta, så är det inga problem alls. Inte för mig i alla fall.
Jag svär högtidligt att jag har nåt rackartyg i kikarn.

Inloggad Daniel Hofverberg

  • Administratör
  • *****
  • Antal inlägg: 6 358
  • Kön: Man
    • Visa profil
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #8 skrivet: 10 maj 2018 kl. 13:11:24 »
Tack för informationen. Visst finns det några översättare som jobbat både med dubbning och böcker, men det tillhör ju helt klart undantagen.

Jag har länge undrat hur det fungerade med pliktexemplar av digitala biofilmer. Men det gör det alltså inte...

Problemet är att så gott som alla biofilmer är krypterade, och biograferna som ska visa dem får tillfälliga nycklar som bara gäller för en viss salong eller viss biograf, och bara för den tid som filmen är programsatt. Om en film ska hållas över måste filmbolaget skicka ut en ny nyckel som gäller för ytterligare ett par veckor osv.

Så hur skulle då KB kunna hantera det där? Ska de kräva speciella okrypterade pliktexemplar, med risk för juridiska konsekvenser om kopior kommer på avvägar? Eller ska de kräva att filmbolagen tillhandahåller nycklar varje gång någon forskare önskar studera en deponerad film? Hur gör man då om filmbolaget har konkat, eller av någon annan anledning inte längre finns kvar på den svenska marknaden?
Nej, i praktiken verkar det inte förekomma pliktexemplar av digitala biofilmer, trots att pliktexemplarslagen mig veterligen inte har ändrats.

Det är ju som du säger problematiskt, då 95% av alla biofilmer är krypterade, och filmbolagen lär inte vara särskilt sugna på att skicka ut okrypterade pliktexemplar för forskning. Men det hade helt klart varit önskvärt om de hindren gått att överkomma, då jag hade velat titta på och skriva om den svenska dubbningen av Star Wars Episod 1; som ju trots att det gått flera år märkligt nog fortfarande inte har släppts på Blu-Ray eller DVD och som tyvärr inte visades i svenskdubbad form i Skellefteå.

Richardo

  • Gäst
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #9 skrivet: 10 maj 2018 kl. 15:17:12 »
Jag har själv som översättare jobbat med både böcker, dubbning och textning.

Hur känns det att ständigt vara i konkurrans med andra i industrin, med tanke på att du vill göra ett så bra som möjligt så bolagen kommer anlita dig igen och därmed stärka ditt eget varumärke i ditt yrkesliv?

När man är en legitimerad översättare, har de flesta översättare ändå kunskaper om andra delar av språket, såsom litteratur och språk (d.v.s ordens konnotationer, kontext, laddade ord osv)?

Extra-knäcker översättarere som lärare eller språklärare också?

På översättningsprogram (eller liknande) skriver man C-uppsatser? (Jag vet att man gör det på litteraturkruser i alla fal). Om ja, vad har du själv skrivit om?

Har du någons blivit tillfrågad att göra en "övrigrröst" i en film du har översatt?

Vad händer med manuset efter att filmen har dubbats? Slängs det, eller sparas det någonstans? 

(Jag antar att du har gått någon utbildning för att bli översättare) Vilket program eller kurs (på universitet antar jag) gick du för att bli översättare?

Utloggad Eriksson

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 528
  • Kön: Man
    • Visa profil
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #10 skrivet: 10 maj 2018 kl. 21:59:57 »
Hur känns det att ständigt vara i konkurrans med andra i industrin, med tanke på att du vill göra ett så bra som möjligt så bolagen kommer anlita dig igen och därmed stärka ditt eget varumärke i ditt yrkesliv?
Självklart gör man sitt bästa för att få så mycket uppdrag som möjligt. Men samtidigt vet jag vad jag är bra på och vad jag gör klokast i att överlåta åt andra. Man märker ganska lätt när det har blivit fel översättare på fel plats.

När man är en legitimerad översättare, har de flesta översättare ändå kunskaper om andra delar av språket, såsom litteratur och språk (d.v.s ordens konnotationer, kontext, laddade ord osv)?
Jag skulle vilja påstå att man måste ha väldigt bra kunskaper om alla delar av språket. Man måste ha ytterst god kunskap om och känsla för sitt modersmål (som alltid är det språk man översätter till). Det ska vara korrekt men också välformulerat. Ordval och nyansskillnader är väldigt viktiga. Litteratur är väl också bra att ha koll på, men det är egentligen ett lite annat kapitel.

Extra-knäcker översättarere som lärare eller språklärare också?
Det är nog troligare att det är tvärtom i så fall. Jag antar att det är något högre krav för lärare än för översättare.

Har du någons blivit tillfrågad att göra en "övrigrröst" i en film du har översatt?
Tyvärr inte. Jag har än så länge bara gjort dubbningsöversättningar för företaget Mediaplant, som i sin tur får uppdraget av dubbningsbolaget, så jag har i princip inte haft någonting med dubbningsbolaget att göra.

Vad händer med manuset efter att filmen har dubbats? Slängs det, eller sparas det någonstans? 
Vad dubbningsbolaget gör med manuset vet jag inte, men jag brukar själv spara mina manus. Kan vara bra att ha som framtida referensmaterial eller dylikt.

(Jag antar att du har gått någon utbildning för att bli översättare) Vilket program eller kurs (på universitet antar jag) gick du för att bli översättare?
Jag har faktiskt ingen sådan utbildning. Det finns en översättarlinje i Göteborg som jag har funderat på att gå, men det har inte blivit av. Jag är självlärd genom att jag i många år hållit på med översättning som hobby. Det tog lång tid att få jobb, men jag har utnyttjat kontakter för att få in en fot, och så har det ena givit det andra. Men man får ligga på som en räv, och det vara knepigt att få uppdrag fast man är inne i branschen. Till exempel har jag ännu inte lyckats få uppdrag som dubbningsöversättare för SDI Media trots att jag jobbar som textare åt dem, och med dubbningsöversättning för annat bolag.
Jag svär högtidligt att jag har nåt rackartyg i kikarn.

Utloggad Anders M Olsson

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 838
    • Visa profil
    • Disneyania / D-zine
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #11 skrivet: 11 maj 2018 kl. 05:32:42 »
Tyvärr inte. Jag har än så länge bara gjort dubbningsöversättningar för företaget Mediaplant, som i sin tur får uppdraget av dubbningsbolaget, så jag har i princip inte haft någonting med dubbningsbolaget att göra.

Märkligt att det är så täta skott mellan översättning och dubbning. Jag trodde att projektledare, dubbningsregissör och översättare arbetade tillsammans i team.

Richardo

  • Gäst
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #12 skrivet: 11 maj 2018 kl. 09:15:36 »
Hur går det till när man översätter professionellt? Hur ser proceduren ut?

Har du översatt något material som du personligen genuint gillat?

Finns det någon skillnad språkmässigt att översätta filmer & tecknade serier där publiken är barn gentomet icke-barn, med tanke på att barn (i vanliga fall) har ett begränsat ordförråd i jämförelse med vuxna, eller kör du på som vanligt oavsett publik när det gäller tecknade serier och tecknade filmer?

Vilka språkkurser eller program har du gått på? Visst kan man bara självlärd där också, men jag antar att det ser bra på sitt CV om man har en formell utbildning inom språk.

Får man läsa det allra äldsta manuset du har översatt (d.v.s de första manusen du har översatt)? Jag vet inte vad dubbningsbolagen ska ha manuset till när dubbningen är klar och när det gäller en gamma tv-serie/film som inte sänds eller distribueras i någon form längre.

Inloggad Daniel Hofverberg

  • Administratör
  • *****
  • Antal inlägg: 6 358
  • Kön: Man
    • Visa profil
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #13 skrivet: 11 maj 2018 kl. 09:55:39 »
Märkligt att det är så täta skott mellan översättning och dubbning. Jag trodde att projektledare, dubbningsregissör och översättare arbetade tillsammans i team.
De flesta andra inblandad i en dubbning jobbar i team, men det är relativt vanligt att man för översättning (och svenskt manus) anlitar externa översättningsbyråer som då i sin tur anlitar någon översättare runt om i Sverige för själva översättningen.

Sen är det dock ganska vanligt att de som faktiskt gör dubbningen - regissör, tekniker eller någon annan i dubbningsstudion - bearbetar manuset och gör mer eller mindre omfattande ändringar i översättningen i samband med inspelningen.

Utloggad Eriksson

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 528
  • Kön: Man
    • Visa profil
SV: Frågor om dubbning och röstskådespeleri
« Svar #14 skrivet: 11 maj 2018 kl. 17:05:06 »
Hur går det till när man översätter professionellt? Hur ser proceduren ut?
När man översätter för dubbning får man en tidskodad filmfil skickad till sig, sedan använder man Excel för att skriva in när varje replik börjar och vilken figur som säger den samt så klart hur repliken ska lyda på svenska. Man måste också vara noga med att få med alla biljud, såsom suckar och stön. Vad som ska vara med och inte kan man höra genom att lyssna på M&E-spåret som oftast ligger som ett alternativt ljudspår i filmfilen.

Har du översatt något material som du personligen genuint gillat?
Faktum är att jag har en benägenhet att fatta tycke för det jag översätter. Kanske för att jag måste sätta mig i det så mycket och därmed får en djupare förståelse för det. Ibland har det jag fått översätta inte tilltalat mig så mycket i början, varpå jag sedan kommit att älska det på slutet. Så var det med Dansakademin.

Finns det någon skillnad språkmässigt att översätta filmer & tecknade serier där publiken är barn gentomet icke-barn, med tanke på att barn (i vanliga fall) har ett begränsat ordförråd i jämförelse med vuxna, eller kör du på som vanligt oavsett publik när det gäller tecknade serier och tecknade filmer?
Man måste alltid anpassa sig till det man översätter, oavsett vad det är. Vad handlar det om? Vad är sammanhanget? Hur ser språket ut, hur talar personerna? Jag väger in sådant och försöker att därifrån göra en så lämplig översättning som möjligt. Men jag försöker inte att aktivt förenkla språket bara för att det ska vara riktat till barn. Min uppgift är att göra en svensk version som är likvärdig med originaldialogen.

Vilka språkkurser eller program har du gått på? Visst kan man bara självlärd där också, men jag antar att det ser bra på sitt CV om man har en formell utbildning inom språk.
Den enda eftergymnasiala utbildning jag har är en kvällskurs i franska. Visst är det bra att ha utbildning, men erfarenhet väger också tungt, och den förökar sig själv på ett helt annat sätt.

Får man läsa det allra äldsta manuset du har översatt (d.v.s de första manusen du har översatt)?
Nej, jag får inte lämna ut manus på eget bevåg, inte ens om de är gamla. Men det allra första jag översatte för dubbning kan ses på Netflix, om det fortfarande finns kvar där. Det är tre tyska filmer som heter Bibi & Tina. Jag tycker faktiskt att de är rätt bra, men tyvärr verkar inte många andra tycka det. Det märkliga med första filmen är att sångerna inte dubbades till svenska, fast jag översatte dem, och de är i stället på engelska, konstigt nog (originalspråket är ju tyska). I andra och tredje filmen är sångerna på svenska. Jag har också creditlistor till filmerna om någon vill ha (fullständigare än de som finns på Netflix).
Jag svär högtidligt att jag har nåt rackartyg i kikarn.