Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Änglarnas andel
(The Angels' Share)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Folkets Bio för recensionsexemplaret
Sök efter Änglarnas andel på CDON
Sök efter Änglarnas andel på Discshop.se
Fynda bland över 8 000 000 auktioner på Tradera!   ANNONS
Drama / Komedi / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 38 minuter
Genre: Dramakomedi
Produktionsland/år: Belgien/Frankrike/Italien/Storbritannien, 2012
Produktionsbolag: Entertainment One, Sixteen Films, Why Not Productions, Wild Bunch, Les Films du Fleuve & British Film Institute
Producent: Rebecca O'Brien
Regi: Ken Loach
Manusförfattare: Paul Laverty
Svensk distributör: Folkets Bio/Cinemagi
Klarar av Bechdel-testet: Nej, klarar bara steg 1
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Robbie - Paul Brannigan Leonie - Siobhan Reilly
Harry - John Henshaw Mo - Jasmin Riggins
Albert - Gary Maitland Rhino - William Ruane
Rory McAllister - Charles MacLean Angus Dobie - David Goodall
Clancy - Scott Kyle Willy - Scott Dymond
Dougie - James Casey Thaddeus - Roger Allam

Den brittiska regissören och producenten Ken Loach har blivit känd för sina trovärdiga skildringar av brittisk arbetarklass, med filmer som bl.a. Sweet Sixteen och Carlas sång i bagaget. För några år sedan avvek han från sin vanliga stil genom dramakomedin Looking for Eric, och därefter regisserade han dramathrillern Route Irish. Hans senaste film är dock en mer lättsam dramakomedi, och hans långvariga samarbete med manusförfattaren Paul Laverty fortsätter här. Änglarnas andel (den märkliga titeln får en förklaring...) har blivit nominerad till ett flertal priser världen över, vann BAFTA-galan i Skottland för bästa film och vann även jurypriset i Cannes.

Den struliga unga killen Robbie i Glasgow har haft en jobbig och halvkriminell uppväxt, och senast har han i ett narkotikarus brutalt misshandlat en främmande kille på öppen gata; som bara nätt och jämnt överlevde. Men tack vare att Robbies flickvän Leonie är höggravid och Robbie snart ska bli pappa slipper han fängelse, och döms istället till samhällstjänst. Samhällstjänsten leds av övervakaren Harry, som tar sig tid att bry sig om de dömda även på fritiden. Han tar med sina klienter på studiebesök till ett whiskybryggeri, och upptäcker där att Robbie har en ovanligt uppmärksam näsa för olika whiskysorter. På samhällstjänsten lär Robbie känna Albert, Rhino och Mo; som alla klagar på att de med kriminellt förflutna är chanslösa att kunna få jobb. Men de inser snart att det kan gå att tjäna pengar på Robbies whiskytalang, om än kanske inte med helt lagliga medel...

Storyn låter kanske inte så upphetsande, men samtidigt kan man inte förneka att Ken Loach är en talangfull regissör som gjort en del bra filmer. Jag var därför något kluven inför filmen i förväg, men till min förvåning är Änglarnas andel en riktigt bra film som är betydligt bättre än man kan få intrycket av. Historien är intressant och dessutom mer originell än det låter som. Filmen är också både engagerande, charmig och smårolig. Det är långt ifrån någon stor skrattfest, och förväntar man sig en renodlad komedi (som DVD-omslaget gör gällande) blir man nog besviken. Men det är småroligt ganska ofta, man får skratta vid några få tillfällen och däremellan väntar småfniss. Det är tillräckligt för att lätta upp stämningen och roa, men inte tillräckligt för att locka till några ordentliga skratt.

Men dessbättre fungerar filmen även riktigt bra som drama, och den har en fullt övertygande blandning mellan humor och allvar. Ken Loach är onekligen mycket skicklig på att måla upp mörk vardagsrealism, och det är lätt att känna för Robbie och hans situation. Det är mörkt och dystert, men samtidigt inte alls utan framtidshopp. Då det också är så pass charmigt fungerar allting riktigt bra som en dramakomedi, med ungefär lika stora delar humor och allvar. Jag uppskattar den tragikomiska stämningen, och likaså den förhållandevis lågmälda stilen utan nämnvärd övertydlighet. Därför blir det riktigt underhållande och charmigt, samtidigt som det både är fängslande och bitvis nästan lite spännande. Fastän det är en feelgoodfilm så blir det heller aldrig översentimentalt, och som regel förblir det realistiskt.

Problemet med Änglarnas andel är att den nästan är som två filmer i en, och dessa två delar lyckas inte riktigt att vävas ihop på ett tillfredsställande sätt. Den första halvan är mörk, dyster och realistisk; som skildrar Robbie, hans flickvän och samhällstjänsten. Det är berörande, trovärdigt och fängslande. I den andra halvan förvandlas plötsligt filmen till lite av en "kuppfilm", inte helt olik Oceans Eleven i upplägget om än med ett helt annat tema. Det blir lite mer humoristiskt och även med en viss spänning, men det känns inte riktigt som samma film längre. Filmen griper inte längre tag i tittarna på samma sätt, och det blir heller inte alls lika mörkt. Var och en av delarna är bra och hade kunnat fungera riktigt bra på egna ben, men när de ska sammanfogas får man delvis känslan att det inte längre är samma film då stämningen åtminstone till viss del förändras. Dessbättre är det dock inget alltför stort problem, då båda halvorna trots allt är riktigt bra; om än på olika sätt.

Det förekommer också vissa trovärdighetsproblem, och i synnerhet under den andra halvan är det svårare att ta filmen på fullaste allvar. Bitvis känns det lite som en halvsagostämning, vilket skär sig en smula gentemot det blodiga allvar som filmen skildrar i början. Det känns bitvis också en smula förenklat, och jag får inte riktigt allt att gå ihop logiskt. Kvinnosynen och jämställdheten lämnar också lite övrigt att önska, i och med att de manliga rollfigurerna utan tvekan är mer aktiva i handlingen än de kvinnliga. Jag blir framförallt besviken på Robbies flickvän Leonie, som blivit ganska passiv och även något stereotypt. Då fungerar det bättre med "kumpanen" Mo, som visserligen är något stereotypt även hon men i alla fall betydligt mer aktiv.

Fotot är bra, och filmen har ett effektivt om än inte alltför nyskapande bildspråk. Skådespelarinsatserna är mycket bra. Framförallt blev jag mycket imponerad över debuterande Paul Brannigan, som är mycket bra i huvudrollen som Robbie. Siobhan Reilly är också utmärkt som hans flickvän Leonie, men hon får utan tvekan betydligt mindre att arbeta med. John Henshaw är bra som Harry, och Jasmin Riggins är utmärkt som Mo. Även i övrigt är det bra rollprestationer, och det finns inte ett enda svagt kort i den här imponerande ensemblen.

Änglarnas andel är en riktigt bra och underhållande film, som både är smårolig och berör med en imponerande blandning mellan humor och allvar. Det är också oförutsägbart, där man inte kan förutspå hur exakt det ska sluta. Tyvärr uppstår dock vissa problem vid sammanfogandet mellan de två vitt skilda stilar och beståndsdelar som utgör filmen, som gör att det nästan känns som två olika filmer med samma rollfigurer. Det tillsammans med vissa trovärdighetsproblem drar ner helhetsintrycket lite, men det är ändå en riktigt bra film som är väl värd att se för de allra flesta. Det är kanske inte någon av Ken Loachs bästa filmer, men ändå minnesvärd och välgjord, varför mitt betyg landar på en mycket stark sjua.

DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild med proportionerna 1,85:1, och ljudet är i Dolby Digital 5.1 på engelska. Bild- och ljudkvaliteten är bra. Filmen har enbart svensk text, inga andra språk alls, och heller ingen textning för hörselskadade. Textningen är lagom stor och relativt lättläst. Jag kunde inte upptäcka några översättningsfel, men däremot ett fåtal grammatikfel och liknande misstag. När man matar in DVD-skivan möts man av en distributörsjingel på 19 sekunder, följt av svenskspråkiga varningstexter på 16 sekunder (ingetdera går att hoppa förbi). Därefter kommer man direkt till huvudmenyn, som är stillastående och oerhört enkel. Här finns bara möjlighet att slå av och på svensk text samt spela filmen - inte ens scenvalsmeny finns, vilket är en nackdel om man vill hitta åt ett visst parti i filmen. Det finns inget extramaterial alls, vilket känns lite svagt för en prisbelönad film som denna.


Recensionen skriven: 19 februari 2014

Recensionen har lästs 1518 gånger av 905 personer, sedan den 19 februari 2014

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
DVD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * * och en halv      5,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
ÅTTA - ÅTTA - FYRA - TREA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna