Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Contagion
(Contagion)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Sök efter Contagion på CDON
   ANNONS
Drama / Thriller / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 46 minuter
Genre: Dramathriller
Produktionsland/år: USA, 2011
Produktionsbolag: Warner Bros. Pictures, Regency Enterprises & Double Feature Films, i samarbete med Participant Productions & Imagenation Abu Dhabi FZ
Producent: Gregory Jacobs, Michael Shamberg & Stacey Sher
Regi: Steven Soderbergh
Manusförfattare: Scott Z. Burns
Svensk distributör: Twentieth Century Fox (Sweden) AB
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Mitch - Matt Damon Jory - Anna Jacoby-Heron
Andrew - Brian J. O'Donnell Alan Krumwiede - Jude Law
Ellis Cheever - Laurence Fishburne Aubrey Cheever - Sanaa Lathan
Erin Mears - Kate Winslet Ally Hextall - Jennifer Ehle
Leonora Orantes - Marion Cotillard Sun Feng - Chin Han
Beth - Gwyneth Paltrow Clark - Griffin Kane
Roger - John Hawkes Ian Sussman - Elliott Gould
David Eisenberg - Demetri Martin Dennis French - Enrico Colantoni

Den amerikanska regissören och manusförfattaren Steven Soderbergh (av svensk härkomst) började sin karriär med den framgångsrika independentfilmen Sex, lögner och videoband, och har sedan dess varierat smalare independentfilmer med stora Hollywood-succér såsom Erin Brochovich och Oceans 11 (och dess två uppföljare). Senast låg han bakom den lite mer udda The Informant, och nu är det dags för en mer påkostad film; nämligen dramathrillern Contagion.

Affärskvinnan Beth Emhoff har varit på tjänsteresa till Hong Kong, men blir plötsligt sjuk på vägen hem till Minneapolis. Alla tror att det rör sig om en enkel förkylning, tills dess att Beth plötsligt dör och ingen kan förklara varför. Obduktionen avslöjar att hon dött av ett okänt virus, som ingen vet vare sig var det kommer ifrån eller hur det ska behandlas. Och hon är inte den enda, för snart börjar allt fler personer att dö plötsligt och viruset sprider sig som en löpeld. Smittskyddsinstitutet blir oroliga över epidemiutbrottet, och där för dr. Ellis Cheever och Erin Mears fullt upp med att försöka spåra ursprunget för viruset och hitta behandlingsmetoder. Under tiden fortsätter allt fler personer att bli smittade, och Beths make Mitch och hans tonårsdotter Jory måste nu hålla sig borta från hela mänskligheten i ett försök att överleva. Under tiden försöker bloggaren Alan att avslöja myndighetskonspirationer angående viruset, vilket gör hela befolkningen mer och mer uppjagad.

Det här är inte någon alltför originell film, och antalet filmer som handlar om virusepidemier av olika slag går det väl nästan tolv på dussinet av. Men Contagion lyckas att erbjuda något förhållandevis fräscht och nyskapande till en bekant genre, och grundstoryn är intressant. Filmen har ett påtagligt djup och är ganska tänkvärd, och dessutom uppskattar jag att den skildrar den rädsla som uppstår vid sådana här epidemier på ett fascinerande sätt. Ibland känns det lite uppskruvat, och jag känner mig exempelvis tveksam till om ett sådan här epidemi skulle göra att så många människor spårar ur och misshandlar varandra till döds för att få tag på mat eller dylikt.

Men överlag håller sig filmen på rätt nivå, och känns ganska realistisk och trovärdig. Tyvärr får man nog lov att säga, för det här är sannerligen ingen glad och trevlig film. Det är en mycket mörk och deprimerande film, som inte lämnar något alltför stort framtidshopp. Det är ärligt talat svårt att se filmen utan att bli paranoid, men icke desto mindre är Contagion fascinerande och intressant. Överlag lyckas filmen att engagera, och åtminstone vissa rollfigurer har skildrats på ett mångbottnat och övertygande sätt. Jag uppskattar också filmens lågmälda och finstämda stil, där det aldrig blir så överdramatiserande som filmer av den här stilen ofta brukar bli. Tempot är ganska långsamt under stora delar av filmen, men det blir aldrig segt utan intresset hålls vid liv med enkla medel.

Det stora problemet är att det är så många rollfigurer som ska skildras, så att det stora flertalet förblir ganska endimensionella. Man blir helt enkelt inte särskilt berörd när personer som man knappt ens vet namnet på blir sjuka och dör. Givetvis är det hemskt, men man blir inte mycket mer berörd eller engagerad av det än av att läsa tidningsartiklar om sjukdomar. Det är förstås ett svårlösligt problem, då man samtidigt bör visa den globala effekten av epidemin för att förstå omfattningen. Och det är absolut bra att filmen faktiskt visar vad som händer i hela världen, istället för att (som vanligt för genren) låtsas som att världen bara består av USA. Men filmen hade ändå vunnit på att fokusera på ett färre antal centrala rollfigurer, så att man faktiskt hinner bli berörd och bryr sig om deras öden. Med så många personer som flimrar förbi så får vi om många inte veta mer än namnet eller yrket, och då blir det inte alls så gripande som det borde ha kunnat bli. Om manusförfattarna istället kunnat koncentrera sig på några få personer, och få lära känna dem ordentligt, så hade slutresultatet blivit betydligt bättre. Men trots allt finns det några få personer som vi får lära känna ganska väl, och de bryr man sig definitivt om vad som händer med. Men det rör sig bara om max 4 - 5 personer, medan de andra känns mer eller mindre endimensionella och i vissa fall även klichéartade.

Särskilt under den första timmen känns filmen också ganska rörig, med många sidohistorier och lösa trådar; varav ett flertal inte ens får något egentligt avslut. Det blir lite bättre under den sista halvtimmen, då filmen mer engagerar nästan hela tiden, men det beror till stor del på att ett flertal rollfigurer då redan är döda. Här finns heller ingen egentlig huvudperson, och det kan ställa till med vissa dramaturgiska problem då man inte har en enskild människa som står i centrum och som man verkligen "hejar på". Här finns heller ingen egentlig antagonist, så förutom själva viruset finns ingen direkt motståndare. Därför går filmen ifrån traditionell dramaturgi på gott och ont, och för de som föredrar mer traditionella filmer kan filmen därför upplevas lite menlös. Det fungerar ändå ganska väl för mig, men samtidigt har Contagion inte blivit så minnesvärd som den borde ha blivit.

Fotot är utmärkt, med en del vackra vyer, ett starkt bildspråk och en effektiv användning av färgskalor. Jag blev inte lika imponerad över musiken, då vissa scener störs av övertydlig bakgrundsmusik som tar överhanden från själva handlingen. Riktigt bra bakgrundsmusik ska man inte lägga märke till alls, men här verkar filmmakarna ibland ha satsat på precis motsatt effekt. Skådespelarinsatserna är riktigt bra, och de allra flesta gör bra ifrån sig även om ingen sticker ut alltför mycket. Mest imponerad blev jag av Kate Winslet som dr Erin Mears och debutanten Anna Jacoby-Heron som tonårstjejen Jory. Men med tanke på filmens realistiska stil tycker jag dock att det har blivit för många kända skådisar, vilket till viss del förtar den realistiska och nästan dokumentära stämningen. Jag blev dessutom besviken på Jude Law, som spelar över ganska påtagligt i sin roll som bloggaren Alan - bättre än så här brukar han spela.

Contagion är ingen direkt traditionell film, och egentligen är det tveksamt om den kan klassas som en thriller då det inte finns någon direkt spänning. Här finns heller ingen konkret huvudroll och ingen antagonist, vilket gör att den lär uppfattas som rentav tråkig för somliga. Jag tyckte om filmen och uppskattar dess djup och realistiska stil, men tycker samtidigt inte att den sticker ut tillräckligt för att bli riktigt minnesvärd. Och dessutom blir det lite väl deprimerande med knappt något framtidshopp. Förvisso realistiskt, men vill man bli underhållen av en film så finns det bättre val. Men Contagion är ändå en bra film, även om åtminstone jag nog brukar förvänta mig lite mer än så här av Stephen Soderbergh. Därför stannar mitt betyg på en svag sjua, och även om det på intet sätt är dåligt så hade filmen haft potential att bli betydligt bättre genom att fokusera på färre antal sidohistorier.

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 21 oktober 2011
Senast uppdaterad: 21 oktober 2011

Recensionen har lästs 3804 gånger av 2033 personer, sedan den 21 oktober 2011

Betyg:
Film/serie * * * * * * *     7
DVD-produktion   --
Snittbetyg: * * * * * * *     7

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
TREA - FEMMA - NOLLA - TREA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern