Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Den lilla flickan i huset vid vägens slut
(The Little Girl Who Lives Down the Lane)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Studio S Entertainment för recensionsexemplaret
Sök efter Den lilla flickan i huset vid vägens slut på CDON
Sök efter Den lilla flickan i huset vid vägens slut på Discshop.se
   ANNONS
Drama / Thriller / Spelfilm / Baserad på bok / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 28 minuter
Genre: Dramathriller
Produktionsland/år: Frankrike/Kanada/USA, 1976
Produktionsbolag: Braun Entertainment Group, Carnelian Productions, Filmel, Filmédis & ICL
Producent: Zev Braun
Regi: Nicolas Gessner
Manusförfattare: Laird Koenig, baserat på en roman av Laird Koenig
Svensk distributör: KE Media
Klarar av Bechdel-testet: Nej, klarar bara steg 1 och 2
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Rynn - Jodie Foster Mario - Scott Jacoby
Frank Hallet - Martin Sheen Mrs. Hallet - Alexis Smith
Miglioriti - Mort Shuman

Bildkälla: Studio S Entertainment

Att äldre filmer ser dagens ljus tillhör knappast vanligheterna i Sverige, då många distributörer kan uppfattas som lite fega vad gäller vilka filmer som får DVD-releaser här. Det lilla distributionsbolaget Studio S verkar resonera annorlunda, och ett exempel är den i dagens läge ganska okända fransk-kanadensiska dramathrillern Den lilla flickan i huset vid vägens slut, som regisserades av den okända ungerska regissören Nicolas Gessner och baserades på en roman av den amerikanska författaren Laird Koenig, som också själv skrev filmmanuset. Filmen visades på svenska biografer som ett av de första länderna i världen, i december 1976 (före såväl USA som Kanada och Frankrike), och först nu har den släppts på DVD här. Handlingen utspelas i ett litet samhälle i en namnlös kuststad som verkar ligga någonstans i New England. Dit har 13-åriga Rynn och hennes pappa nyligen flyttat, och hyr ett hus i utkanten av samhället. Rynn är ensam hemma, och får ovälkommet sällskap av såväl en lite väl närgången pedofil som hans mamma som också är hyresvärd. Rynns mamma är död, och hela tiden är hennes pappa mystiskt frånvarande, då Rynn ger olika förklaringar till var han är. Det är tydligt att hon fått klara sig själv till stor del, och hon tycker heller inte om när folk blir nyfikna på källaren...

Det är trevligt att en sådan här film äntligen släpps på DVD i Sverige, och jag måste medge att jag aldrig ens hört talats om den tidigare. Det är knappast en hemlighet att många äldre filmer från 1970-talet eller bakåt inte klarat tidens tand särskilt väl, och därför hade jag ljumma förväntningar innan. Men Den lilla flickan i huset vid vägens slut visade sig vara en mycket bra film, som klarat sig riktigt väl och håller nästan lika väl nu som 1976. Det är en originell och nyskapande film, som egentligen inte liknar något man tidigare sett, även om känslan och upplägget har vissa svaga likheter med den betydligt nyare Hard Candy. Filmen har egentligen en mycket tunn story, och till syvende och sist händer inte mycket. Men manusförfattaren och regissören har gjort ett utmärkt jobb, och därför är filmen hela tiden intressant och fängslande. Den har ett långsamt tempo, men det passar riktigt väl i det här fallet och det är helt enkelt omöjligt att inte engageras av den fascinerande historien och rollfigurerna. Det är en oförutsägbar film, med många oväntade vändningar och där inte många lär kunna förutsäga vad som kommer att hända. Det är positivt, men samtidigt även en viss nackdel. Filmen spelar nämligen mycket på just oförusägbarheten, och det blir inte alls lika intressant att se filmen om man redan vet vad som kommer att hända. Just därför är det en fördel att ha läst så få recensioner och kommentarer som möjligt om filmen, och jag har vägt mina ord mycket noggrant i den här recensionen för att inte avslöja för mycket.

Vad gäller karaktärsporträtten finns det två imponerande sådana. Det är Rynn och Mario, som båda två blivit mångbottnade och genomarbetade karaktärer, där i synnerhet Rynn blivit mycket nyanserad och intressant. Man kan dock ifrågasätta varför Rynn blivit så oerhört mogen, och beter sig helt som en vuxen, sina 13 år till trots. Det förklaras visserligen i filmen, men det förefaller ändå lite osannolikt att en 13-åring - oavsett vad hon fått utstå i livet - verkligen skulle kunna tillaga avancerade måltider och diverse annat utan svårigheter. Det hade gärna fått tonas ner lite grand för att öka trovärdigheten, men i slutändan spelar det ändå ingen väsentlig roll. De övriga rollfigurerna har blivit tämligen endimensionella och stereotypa, och där finns inte särskilt många nyanser. I synnerhet Frank Hallet och hans mamma är mycket endimensionella och platta, och uppvisar ingen substans eller egentliga goda sidor. Även om filmen tekniskt sett klassas som en thriller, så är den med dagens mått mätt ändå förhållandevis tam. Alltför spännande blir det aldrig, utan det går inte längre än en viss spänning och obehagskänsla. En psykologisk dramathriller är nog närmare sanningen, även om det säkert upplevdes mer spännande 1976 än det gör idag. På många håll i världen har filmen av någon outgrundlig anledning marknadsförts som en rysare, vilket är egendomligt då det är långt ifrån sanningen. Väntar man sig en skräckfilm lär man bli riktigt besviken, men vet man vad man ger sig in i så blir man sannolikt nöjd. Jag saknar dock mer bakgrundsinformation kring en del aspekter som tas upp, då en del av Rynns berättelser går ganska snabbt och en del frågetecken kvarstår. Då filmen i övrigt har ett ganska långsamt tempo, så är det beklagligt att bakgrundsinformationen klaras av på lite väl kort tid. Även slutet känns lite tveksamt, då det trots allt återstår några oklarheter och frågor, som vi inte får svar på.

Den lilla flickan i huset vid vägens slut erbjuder snyggt foto med en del vackra vyer, och ett effektivt om än ganska sedvanligt bildspråk. Det märks att filmen gjorts med relativt liten budget, då det handlar om ett mycket begränsat antal miljöer och en stor del av filmen utspelas i husets vardagsrum. Men regissören har ändå gjort det bästa av situationen, och trots allt erbjuder filmen en imponerande närvarokänsla och spänning som sällan brukar infinna sig vid filmer med så få inspelningsplatser som denna. Skådespelarinsatserna är mycket bra, och i synnerhet Jodie Foster är lysande i huvudrollen som Rynn. Hon spelar mycket övertygande och trovärdigt, och lyckas med en sällsynt lyckad närvarokänsla och engagemang. Det är få skådisar förunnat att lyckas att bära upp en hel film ensamma, och att en 14-åring lyckas med den bedriften är ännu mer imponerande. Det kan helt enkelt inte bli mycket bättre. Även Scott Jacoby spelar bra som Mario, och Martin Sheen lyckas att framstå som en minst sagt obehaglig pedofil på ett imponerande sätt. I grund och botten är även Alexis Smith bra som Franks mamma, men ibland kan man skönja ett visst överspel från hennes sida. Kanske hade Den lilla flickan i huset vid vägens slut kunnat bli ännu bättre med ett mer genomarbetat manus, men överlag är det ändå en mycket bra film, som klarat tidens tand riktigt väl. Det enda man kan ifrågasätta med dagens mått mätt är en romans mellan en 13-åring och en 21-åring, som skildras som betydligt mer oskyldigt än vi i dagens läge sannolikt skulle uppfatta det. Men det är egentligen petitesser, och i mångt och mycket blev jag mycket imponerad över filmen, som väl håller att ses och kan rekommenderas för de allra flesta. Betygsmässigt räcker det till en svag åtta, även om den bygger så pass mycket på överraskning så att det är tveksamt om den håller att ses om.

Den svenska DVD-utgåvan innehåller hela den oklippta filmen, vilket innehåller en scen som fram tills nyligen varit bortklippt i USA. Utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 1,85:1, vilket är originalformatet och på ren svenska innebär att i stort sett hela skärmen används på en Widescreen-TV. Bilden ser inte ut att vara restaurerad i någon högre grad, och det finns en del smuts och repor i bilden. Men trots allt upplevs bilden som helt okej än idag, och med tanke på att filmen gjordes 1976 så får man ändå vara ganska nöjd. Bilden har trots allt naturtrogna färger, och bra kontrast och svärta, där bristerna aldrig blir störande. Ljudet finns enbart i mono, men håller hög kvalitet och uppvisar inga knaster eller andra tydliga brister. Filmen är textad på de fyra skandinaviska språken, men tyvärr finns ingen engelsk text och heller ingen textning för hörselskadade; något jag dock heller inte hade väntat mig, med tanke på att det här knappast är en jättebred publikdragare. När man matar in DVD-skivan, möts man av en kort distributörsjingel som följs av språkvalsmeny och varningstexter. Därefter kommer vi direkt till huvudmenyn, som är enkel och stilren men som bara finns på engelska. Det enda extramaterial som erbjuds är en ursprunglig biotrailer för samma film från 1976. Trailers brukar inte vara mycket att hurra för, men här har det trots allt ett visst värde som tidsdokument, då vi får en inblick i hur en så pass gammal film marknadsfördes på den tiden. Där tar det roliga slut, och även fast jag har full förståelse för att så gamla filmer som 1976 inte har en massa extramaterial, så hade det onekligen varit trevligt med någonting extra. Dock verkar den numera utgångan amerikanska DVD-utgåvan heller inte erbjuda något bonusmaterial, så sannolikt gäller detsamma även andra utgåvor i världen.


Recensionen skriven: 14 oktober 2009

Recensionen har lästs 2337 gånger av 1310 personer, sedan den 14 oktober 2009

Betyg:
Film/serie * * * * * * * *   
8
DVD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * * *      6

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
NIA - ETTA - TREA - NOLLA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna