Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

En ganska snäll man
(En ganske snill mann)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Nordisk Film för recensionsexemplaret
Sök efter En ganska snäll man på CDON
Sök efter En ganska snäll man på Discshop.se
   ANNONS
Drama / Komedi / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 45 minuter
Genre: Dramakomedi
Produktionsland/år: Norge, 2010
Produktionsbolag: Paradox Produksjon
Producent: Finn Gjerdrum & Stein B. Kvae
Regi: Hans Petter Moland
Manusförfattare: Kim Fupz Aakeson
Svensk distributör: Nordisk Film AB
Klarar av Bechdel-testet: Uppgift saknas
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Ulrik - Stellan Skarsgård Rune Jensen - Bjørn Floberg
Merete - Jannike Kruse Karen Margrethe - Jorunn Kjellsby
Rolf - Gard B. Eidsvold Sven - Bjørn Sundquist
Kristian - Jon Øigarden Wenche - Kjersti Holmen
Geir - Jan Gunnar Røise Silje - Julia Bache-Wiig
Samí - Aksel Hennie Kenny - Henrik Mestad

I centrum ser vi den svenska Ulrik, som sedan länge bott i Norge och som nu kommer ut från fängelset efter ett 12-årigt fängelsestraff för mord. Utanför murarna väntar hans gamla chef; gangsterbossen Rune Jensen som inte till något hellre än att de tillsammans ska sätta dit mannen som tjallade på Ulrik för över 12 år sedan. Då Jensen under fängelsetiden betalat pengar till Ulriks fru och son har han svårt att säga nej, och får jobb på en bilverkstad för att kunna betala av skulden. Han får bo i pannrummet i Jensens systers hus, men hon är en besynnerlig hyresvärdinna som har en del udda idéer för sig...

Det händer inte särskilt ofta att norska filmer går upp i Sverige, och därför är det alltid välkommet när så sker. En ganska snäll man har också en kul och lite annorlunda grundstory, som visserligen har en del likheter med bl.a. Kaurismäkis filmer från 1980-talet men som har tillräckligt mycket nytt för att stå på egna ben. Det är en tragikomisk handling, som verkligen inte är alltför upplyftande men som ändå lyckas blanda in en del humor. Filmen har en ganska stillsam och lågmäld stil, som fungerar bra och är ovanligt för komedier. Trots en tillspetsad stil behåller filmen också en slags realism, och det mesta känns hyfsat verkligt trots allt. Det är trevligt, och det är inte särskilt många manusförfattare som brukar lyckas med det.

Problemet är att humorn håller mycket ojämn klass. Bitvis är det riktigt roligt, då man får skratta högt åt de absurda situationerna. Vid andra tillfällen blir det minst pinsamt, och vid flera tillfällen handlar det om lyteskomik när den är som allra värst. Ett exempel är de flertalet mycket udda sexscener som blivit väldigt omtalade i både Norge och utlandet. Första gången är det riktigt roligt och underhållande, men när exakt samma sak upprepas en tredje gång är det inte alls lika roligt längre. Då känns det mest som att det gått alldeles för långt, och de flesta manusförfattare borde verkligen inse att skämt inte automatiskt förblir roliga av att upprepas flera gånger. Det känns också som att filmteamet gått lite för långt, när de till varje pris vill gång på gång betona att Ulrik är alldeles för kuvad som inte kan säga nej till någon. Den poängen fattade vi första gången, och behöver inte få den inbankad gång på gång. Det blir helt enkelt lite för övertydligt, vilket gör att En ganska snäll man bitvis upplevs något tröttsam.

Jag tycker ändå om början och slutet, som fungerar riktigt bra och känns lagom rolig. Men i mitten finns en svacka som känns mer seg än engagerande, och då det mest börjar kännas som poänglösa upprepningar. Storyn är i tunnaste laget, och håller inte riktigt för en så pass lång film som 1 timme 45 minuter. Om den kortats ner till en och en halv timme hade det förmodligen fungerat betydligt bättre, då man kunnat ta bort några av de mer löjliga skämten.

Dessutom lämnar karaktärsbeskrivningarna en del övrigt att önska, och den enda som fått någorlunda djup och känns nyanserad är just Ulrik. I övrigt handlar det om många stereotypa karaktärer, varav de flesta känns ganska platta. Sådant gör ingenting om en film verkligen är rolig hela tiden, men när det bara är kul ibland så får man betydligt mer tid att tänka över allt sådant. Filmen kan också lätt upplevas som lite väl "grabbig", då alla kvinnliga rollfigurer känns ganska endimensionella och kvinnosynen ibland lämnar en del övrigt att önska. Jag kan också tycka att det ibland blivit lite osammanhängande, och den röda tråden är bitvis ganska svag. Men samtidigt är det en fascinerande och engagerande film, där det är lätt att känna för Ulrik och där det åtminstone bitvis är riktigt kul. En del scener är lysande, men tyvärr är manuset för ojämnt och det är långt ifrån alla komiska poänger som verkligen går hem.

Fotot är riktigt bra, och erbjuder en effektfull "smutsig" stil som passar utmärkt i sammanhanget och bidrar till en ökad realism. Skådespelarinsatserna är överlag mycket bra, och Stellan Skarsgård gör absolut en suverän insats som Ulrik. Det enda problemet är att han börjar bli lite för känd för att den realistiska känslan verkligen ska fungera, och efter så många roller är det svårt att verkligen se på karaktären som sådan hellre än skådespelaren i sig. Stellan talar också ganska otydligt, och då han vid många tillfällen mest mumlar fram sina repliker är det ofta långt ifrån oproblematiskt att verkligen förstå vad han säger. Ett visst trovärdighetsproblem uppstår också, då Ulrik ska föreställa ha bott i Norge i många år men fortfarande inte talar ett enda ord norska. Fast märkligt nog verkar alla norrmän förstå vad han säger helt obehindrat... Resten av ensemblen är solida och fyller utan tvekan sin funktion.

En ganska snäll man har egentligen en kul och annorlunda grundstory, och därför kan jag inte låta bli att känna mig lite besviken när den inte riktigt lever upp till mina ganska höga förväntningar. Det blir ofta lite väl ytligt, och filmen får inte riktigt det djup som jag hade önskat. Ibland blir det visserligen riktigt roligt och underhållande, men vid en del tillfällen känns humorn mer repetitiv och konstlad. Filmen fungerar egentligen som allra bäst vid de tillfällen när det erbjuds ett påtagligt allvar och ett djup. Då känns det både fascinerande och rentav berörande, vilket filmen inte riktigt lyckas med under de mer humoristiska delarna. Men det är absolut en förhållandevis lyckad och fullt sevärd film, även om de tydliga bristerna gör att jag i slutändan inte kan ge den mer än en svag sjua.

Omslaget till DVD-utgåvan uppger märkligt nog en helt felaktig speltid. På omslaget står det att filmen räcker 1 timme 30 minuter, men i själva verket handlar det om 1 timme 45 minuter. Exakt hur ett sådant misstag kunnat ske förstår jag inte, då det alltså inte är så enkelt som att bara någon siffra tryckts fel. DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild med proportionerna 1,85:1, vilket på ren svenska innebär pyttesmå och troligen knappt märkbara svarta fält upp- och nedtill på en Widescreen-TV. Ljudet finns i både Dolby Digital 5.1 och DTS 6.1, men undertecknad har tyvärr inte utrustning att testa det sistnämnda ljudspåret. Bild- och ljudkvaliteten är relativt bra, men utmärker sig inte som något utöver det vanliga. Filmen har svensk text vid norskspråkig dialog och norsk text vid svenskspråkig dialog, och däremellan finns också text på allt på danska och finska. Problemet är att det inte finns någon svensk text för hörselskadade, och därmed ingen text vid Stellan Skarsgårds svenskspråkiga repliker. Då han dessutom talar ganska otydligt är det långt ifrån oproblematiskt att verkligen uppfatta allt som sägs. När man matar in DVD-skivan, möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny. Det följs av varningstexter på valt språk, och därefter kommer vi direkt tll en engelskspråkig huvudmeny som är stillastående och stilren. Huvudmenyn är enkel, och av någon märklig anledning saknas scenvalsmeny. Det finns en del extramaterial, såsom ett kommentatorspår och flera intervjuer med de inblandade. Men av någon outgrundlig anledning finns ingen som helst textning på extramaterialet, och då merparten är på norska är det inte helt oproblematiskt att förstå något av vad som sägs.


Recensionen skriven: 11 november 2010

Recensionen har lästs 1651 gånger av 945 personer, sedan den 11 november 2010

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
DVD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * * och en halv      5,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
NIA - ÅTTA - SJUA - TVÅA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna