Dubbningshemsidan
Recensioner
Fright Night
(Fright Night)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till The Walt Disney Company Nordic för recensionsexemplaret
Den amerikanska regissören och manusförfattaren Tom Holland revolutionerade genren 1985 med rysarkomedin Fright Night, som till viss del drev med dåtidens vampyrfilmer. I Sverige fick filmen titeln Skräcknatten, när den hade biopremiär i februari 1986. Lågbudgetfilmen blev en förhållandevis stor framgång, och har med tiden kommit att bli kultförklarad. Filmer som skildrar tonåringar har dock lätt att ses som otidsenliga allt eftersom åren går, och därför är det kanske ingen större förvåning att filmen nu fått en nyfilmatisering. Den nya filmen heter fortfarande Fright Night, men har i Sverige fått behålla originaltiteln. Den här gången är det amerikanska Craig Gillespie, mest känd för Oscarsnominerade Lars and the Real Girl från 2007 men som också regisserat ett antal avsnitt av Diablo Codys TV-serie United States of Tara, som fått äran att regissera. Bakom manuset står den erfarna TV-författaren Marti Noxon, som för många främst blivit känd som producent och manusförfattare för succéserien Buffy the Vampire Slayer, men som också arbetat med TV-serier som Angel, Mad Men, Grey's Anatomy och Glee.
I en förort till Las Vegas bor Charley med sin mamma Jane. I Las Vegas med omnejd jobbar de flesta på casinon, oftast nattetid, så på dagarna blir samhället ganska dött. Ingen reagerar heller över det faktum att skolans elever minskar i antal då allt fler elever verkar skolka permanent. Charley har tidigare varit en nörd, men har nu gjort om sig själv och blivit populär. Nu umgås han med det coola gänget i skolan, och är tillsammans med skolans snyggaste tjej Amy. Hans gamla kompisar har han lämnat bakom sig, och gamla pinsamma bästisen Ed vill han helst inte låtsas om alls. Den nyinflyttade Jerry har precis flyttat in i grannhuset bredvid Charley och Jane, och trots att han målat alla fönster svarta och har en container med cement på uppfarten trots att han faktiskt inte bygger något, så faller grannarna pladask för den charmiga mannen. Så även Jane, men Charley är inte riktigt lika lättflörtad. Ed söker upp Charley då han blivit orolig över att så många klasskompisar försvunnit, och Ed känner sig stensäker på att Jerry är en vampyr. Men vampyrer finns ju inte på riktigt, så något så löjligt tror Charley inte på för en sekund. Åtminstone inte förrän även Ed försvinner spårlöst, och Jerry börjar bete sig allt mer märkligt och obehagligt...
Är det någon som tycker att handlingen låter originell? Egentligen är det väl inte det heller, även om man i likhet med undertecknad inte har sett originalet från 1985. Men det blir trots allt mer nyskapande än det ser ut på papperet, och det är också välkommet med en tillbakagång till riktigt läskiga vampyrer efter bl.a. Twilight-filmernas något förskönade stil. I likhet med de flesta av manusförfattaren Marti Noxons produktioner (däribland TV-serierna Buffy the Vampire Slayer och alltför underskattade Point Pleasant) så blir det betydligt bättre än det först verkar. För Fright Night är faktiskt en riktigt bra film, som underhåller med lagom mängd skräck. Allting är seriöst gjort och man bryr sig om rollfigurerna.
Charley har blivit en förhållandevis mångbottnad karaktär, som är lätt att bry sig om. Flickvännen Amy framstår till en början som väldigt stereotyp, men ju längre filmen pågår desto mer nyanserad och genomarbetad blir hon. Jag uppskattar att hon efter en tveksam inledning inte alls längre framstår som den stereotypa "bimbo" som inledningsvis verkar vara fallet. Både Charley och Amy har blivit sympatiska rollfigurer, som man verkligen bryr sig om och därför bryr man sig också om vad som kommer att hända. Även Charleys mamma har blivit en nyanserad och vettig människa, även om hon får mindre utrymme. Det är verkligen hög tid med en rysare där kvinnorna inte beter sig som våp som beter sig ologiskt och korkat, utan faktiskt är smarta och starka människor som känns äkta. Det är mycket välkommet och ett fint iniatiativ efter alltför många rysare med mer tveksam kvinnosyn.
Det är fängslande och fascinerande, och trots en för genren ganska lång speltid förblir det intressant hela tiden. Överlag håller också storyn ihop logiskt, även om jag störde mig på enstaka smått ologiska detaljer plus att filmen vid enstaka tar viktiga detaljer ur luften utan att ha presenterat det ordentligt innan. Det är lite svårt att förklara utan att avslöja för mycket, men det rör sig bl.a. om föremål och detaljer som blir viktiga för handlingen och som bryter mot traditionell "vampyrlegend" utan att ha förklarats innan. När nu vampyrer (förhoppningsvis) inte finns på riktigt finns det förstås inget som säger att alla filmer måste följa det man vet sedan tidigare om vampyrer, men tar man sig sådana friheter är det en fördel om det på något sätt förklaras så att det faktiskt känns logiskt.
Officiellt har Fright Night kategoriserats som en skräckkomedi, och den benämningen är jag lite skeptisk till. För någon komedi skulle jag sannerligen inte kalla det här för. Det finns visserligen en del humoristiska detaljer och repliker, och visst blir det småroligt vid några få tillfällen. Men hela filmen är trots allt gjord på ett seriöst sätt utan att "slamsa bort" någonting, och filmen tar sig trots allt på relativt stort allvar. Förväntar man sig en komedi lär man därför bli väldigt besviken, för den lilla humor som finns är lågmäld och vid ganska få tillfällen. Om vi säger så här; mer humoristiskt än i Buffy the Vampire Slayer blir det aldrig, hellre ännu mindre. Egentligen är filmen heller ingen regelrätt rysare, och det är ingen alltför otäck film. I synnerhet filmens andra halva är riktigt spännande och har ett föredömligt intensivt tempo, men det är bara vid enstaka tillfällen som man faktiskt hoppar till och annars går det inte längre än till en effektivt obehaglig stämning. Annars är Fright Night mer en thriller än en rysare, om än med vissa skräckinslag och med vissa komiska beståndsdelar. Oavsett genren är det dock en riktigt underhållande och effektiv film; jag befarar bara att filmen kommer att locka fel målgrupp då jag inte alls skulle se på den som en rysarkomedi (särskilt inte komedi).
Man kan också tycka att filmen blivit aningen för lång, trots att 1 timme 46 minuter sannerligen inte kan ses som någon alltför lång film i dagens läge. Vid några tillfällen blir det lite för mycket av allting, och då önskar att jag filmteamet hade kunnat tona ner det hela och kanske även korta ner längden med några minuter. Överlag blir det också hyfsat förutsägbart, även om några oväntade detaljer förekommer.
Fotot är snyggt, och filmen har ett starkt och effektivt bildspråk. Specialeffekterna är också riktigt välgjorda, och håller den klass man kan förvänta sig i dagens läge. Skådespelarinsatserna är överlag riktigt bra. Anton Yelchin är bra som Charley, och spelar övertygande och trovärdigt. Colin Farrell är mycket bra som vampyren Jerry, och gör en förvånansvärt minnesvärd rollprestation som säkerligen är en av Colins bästa under sin karriär. Jag blev också riktigt imponerad av Imogen Poots, som är mycket bra som Amy och gör vad som går av rollfiguren. Toni Collette är som vanligt utmärkt, men hennes roll som Charleys mamma är lite otacksam och hon får inte så jättemycket att arbeta med. Det största problemet med ensemblen är att David Tennant spelar över rejält i rollen som TV-stjärnan Peter Vincent, och det blir lite för mycket av allting. Om det hade gjorts för komiska poänger hade jag inte reagerat på överspelet, men när hans delar heller inte är så jätteroliga så tycker jag att det blir lite för mycket av allting kring Peter Vincent.
Man kan med all rätt fråga sig vad ytterligare en vampyrfilm kan tillföra, under en tid då vampyrer syns i var och varannan film. Men Fright Night är faktiskt en riktigt bra och underhållande film, som med intensivt tempo, effektiv obehagsstämning och utmärkt spänning håller intresset vid liv och gör att man samtidigt hinner bry sig om personerna. Det är charmigt, intensivt, spännande och småroligt även om i alla fall inte jag skulle ha valt att kalla det för en rysarkomedi. Helhetsintrycket dras ned av några ologiska och oförklarade detaljer, men det stannar ändå på en ganska stark sjua. Om det är bättre eller sämre än originalfilmen från 1985 vågar jag inte spekulera i, men jag blir i alla fall nyfiken på att se den filmen.
Blu-Ray-utgåvan erbjuder bild i Widescreen med proportionerna 1,78:1, medan ljudet är i DTS-HD 7.1. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra. Filmen är textad på 11 olika språk, däribland de nordiska språken. Det finns också både vanlig engelsk text och engelska för hörselskadade, men tyvärr finns ingen svensk text för hörselskadade. Textningen är lagom stor och lättläst, och den svenska texten håller relativt hög klass. När man matar in Blu-Ray-skivan möts man av en kort distributörsjingel, som följs av en språkvalsmeny. När man valt språk visas några trailers för andra filmer (som dock går att hoppa förbi), innan vi kommer till huvudmenyn som är stillastående och stilren men tyvärr bara engelskspråkig. Efter uppspelning av filmen visas varningstexter på valt språk.
Som extramaterial hittar vi först ett inslag vid namn "Peter Vincent: Come Swim in My Mind", som är en fejkad intervju med rollfiguren Peter Vincent, som berättar om filmen. Inslaget låtsas alltså som att Peter Vincent finns på riktigt, och det kanske somliga uppskattar men jag tyckte bara det blev allmänt löjligt. Bakom titeln "The Official How to Make a Funny Vampire Movie Guide" hittar vi en bakom kulisserna-dokumentär på 8 minuter, som kortfattat erbjuder en inblick i produktionen, skådespelarna, rollfigurerna och specialeffekterna samt hur man egentligen gör en humoristisk vampyrfilm (under förutsättning att man nu faktiskt tycker att filmen är humoristisk...). Det är hyfsat intressant, och en del matnyttig information framkommer genom intervjuer med regissör, manusförfattare och skådespelare. Men det går lite för snabbt framåt bitvis, och inslaget går inte riktigt tillräckligt in på djupet. Vidare hittar vi fem bortklippta scener, som är intressanta att se på men där ingen egentligen fyller någon större funktion för handlingen. Det är följaktligen fullt förståeligt att scenerna klippts bort, men det är trevligt att se dem ändå. Därefter hittar vi hela amatörfilmen "Squid Man", som vi får se som hastigast som del av filmen. Det ger inte mycket alls, utan känns ganska poänglöst. Det finns också några misslyckade tagningar, som är småroliga men där många känns lite väl oseriösa. Slutligen finns en musikvideo med filmens ledmotiv "No One Believes Me" med Kid Cudi, som är hyfsat; varken mer eller mindre. Även om extramaterialet kvantitativt är ganska mycket, så är det tyvärr inte lika mycket som faktiskt tillför alltför mycket. Allt bonusmaterial har dock svensk text, vilket är mycket glädjande och något som sannerligen inte tillhör vanligheterna.
Jag har inte själv sett filmen på DVD och har därför inget att jämföra med, men enligt uppgift ska DVD-utgåvan vara snarlik men med den viktiga skillnaden att de tre förstnämnda inslagen ovan saknas. På DVD är det alltså bara de misslyckade tagningarna, "Squid Man" och musikvideon som finns kvar, vilket alltså innebär att det enda extramaterialet som faktiskt är intressant att titta på saknas.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 21 juni 2012
Senast uppdaterad: 22 juni 2012
Recensionen har lästs 3382 gånger av 2001 personer, sedan den 21 juni 2012
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| BD-produktion |
|
6 |
| Snittbetyg: |
 |
6,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(17533126)a(1587777))