Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Har du hört ryktet om Morgans?
(Did You Hear About the Morgans?)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Sök efter Har du hört ryktet om Morgans? på CDON
Sök efter Har du hört ryktet om Morgans? på Discshop.se
   ANNONS
Drama / Komedi / Romantik / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Familj / Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 43 minuter
Genre: Romantisk dramakomedi
Produktionsland/år: USA, 2009
Produktionsbolag: Columbia Pictures & Castle Rock Entertainment, i samarbete med Relativity Media
Producent: Liz Glotzer, Martin Shafer, Ryan Kavanaugh & Anthony Kataga
Regi: Marc Lawrence
Manusförfattare: Marc Lawrence
Svensk distributör: Walt Disney Studios Motion Pictures (Sweden) AB & Sony Pictures Releasing Sweden AB
Klarar av Bechdel-testet: Uppgift saknas
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Meryl - Sarah Jessica Parker Paul - Hugh Grant
Clay - Sam Elliott Emma - Mary Steenburgen
Jackie - Elisabeth Moss Adam - Jesse Liebman
Dr. Simmons - David Call Kelly - Kim Shaw
Earl Granger - Wilford Brimley Lucy Granger - Gracie Lawrence
Vincent - Michael Kelly Anton - Sandor Tecsy
U.S. Marshal Lasky - Seth Gilliam U.S. Marshal Ferber - Steven Boyer

Hugh Grant & Sarah Jessica Parker
Foto: Barry Wetcher SMPSP
© 2009 Columbia Pictures Industries, Inc. All rights reserved.

Den amerikanska regissören och manusförfattaren Marc Lawrence började sin karriär under 1980-talet, då han var en av manusförfattarna, manusredaktör och övervakande producent vid den kultförklarade komediserien Fem i familjen med Michael J. Fox. Under 1990-talet arbetade han bland annat som regissör för ungdomsserien Tvillingarna på Sweet Valley High, innan han i början av 2000-talet etablerade sig som en av de största manusförfattarna till romantiska komedier. Han har sedan dess skrivit manus till bl.a. filmer som Music and Lyrics, Kärlek på jobbet och Miss Secret Agent; varav han även regisserade de två förstnämnda. När Marc nu återkommer som långfilmsregissör för tredje gången är det återigen inom den genren han kan allra bäst, och Har du hört ryktet om Morgans? hade premiär i bl.a. USA i december 2009 men har än så länge inte blivit någon större succé på biograferna. Nu får den premiär även i Sverige, och det återstår väl att se hur publiksiffrorna blir här. Handlingen kretsar kring ett gift par i 40-årsåldern, som båda två har framgångsrika karriärer i New York - Meryl är en av storstadens största mäklare, medan Paul är en framgångsrik advokat. Efter en otrohetsaffär har de dock separarerat och håller på att genomgå skilsmässa. Paul vill fortfarande kunna rädda äktenskapet, men Meryl är tveksam. Efter att de trots allt tillbringat kvällen tillsammans råkar de bli vittne till hur en man blir skjuten på öppen gata av en yrkesmördare. Då de flesta mördare ogärna vill ha vittnen till sina brott, så vill han nu ge sig på Meryl och Paul. Enda sättet att rädda deras liv är att placera båda två i vittnesskyddsprogrammet, och därför förs de nu till en liten bondhåla vid namn Ray i Wyoming. Tills dess att mer permanenta bostäder har ordnats tvingas både Paul och Meryl att bo under samma tak igen, när de måste dela rum hos samhällets sheriff Clay och hans fru.

Romantiska komedier har alltid varit en av mina favoritgenrer, och det är få sådana filmer som jag inte uppskattat. Trots att filmen inte direkt fått lysande kritik, hade jag därför höga förväntningar inför Har du hört ryktet om Morgans?. Och de infriades till fullo. Grundstoryn är någorlunda originell, och gör att filmen i alla fall sticker ut lite grand från mängden. Dramaturgiskt känner man dock igen det mesta, då filmen håller sig till mallarna för romantiska komedier utan större avvikelser. Det är också en mycket förutsägbar film, och utifrån grundstoryn och trailers står det ganska klart från första början ungefär vad som kommer att hända och hur utgången kommer att bli. Fast å andra sidan brukar detsamma kunna sägas om nästan alla romantiska komedier, och inom den här genren är det oerhört svårt att komma på oförutsägbara intriger. Men det spelar faktiskt ingen större roll, för precis som de flesta komedier och många andra filmer är resan viktigare än slutdestinationen. Det finns också en och annan överraskning under filmens gång, och det är bara i undantagsfall som jag verkligen kunde förutsäga vad som skulle hända i nästa scen eller ögonblick. Då kan man leva med att utgången är ganska given, och att det står klart från första början ungefär hur allt kommer att sluta.

Ett större problem för den här genren är att det inte är en alltför rolig film. Visst är det småroligt vid ett stort antal tillfällen, och ibland skrattade jag också högt, men någon stor skrattfest är det långt ifrån. Ärligt talat brukar jag skratta mer åt de flesta komediserier på TV, så om man förväntar sig en riktigt rolig film blir man förmodligen besviken. Dock tror jag faktiskt inte att det varit avsikten heller, då det sällan förekommer helfestliga situationer eller skämt. Istället ligger tyngdpunkten på ett ganska seriöst drama, och med den här storyn känns det också som rätt väg att gå. Det är intressant och engagerande hela tiden, och man bryr sig om rollfigurerna. Både Meryl och Paul har blivit mångbottnade och nyanserade rollfigurer, som man får lära känna riktigt väl. Även med Clay och Emma är det gott ställt, som har blivit ovanligt nyanserade. I övrigt är de flesta ganska endimensionella och platta, vilket är förståeligt men likväl lite tråkigt. Däremot uppskattar jag att invånarna i Ray, till skillnad från de flesta filmer, inte framställs som platta och insnöade bonnlurkar. Det brukar vara mer regel än undantag i filmer att personer i små bondhålor framställs på ett stereotypt och allt annat än positivt sätt, och därför är det glädjande att se att den här filmen faktiskt är ett undantag till regeln. Överlag är det väldigt få stereotypa rollfigurer, och de flesta har åtminstone blivit någorlunda nyanserade och framställs på ett äkta och uppriktigt sätt. Faktum är att till viss del framställs storstadsborna som mer insnöade än "bonnläpparna", och det är minst sagt ovanligt. Överlag har filmen också blivit ganska realistisk, och någre större logiska luckor förekommer inte.

Jag uppskattar också att dialogen för en gångs skull känns trovärdig och realistisk, utan att någonsin bli överdriven eller kännas konstruerad. Det förekommer en del one-liners och fyndiga repliker, men det blir aldrig malplacerat utan förekommer bara där det verkligen är naturligt. Dessutom uppskattar jag att Marc Lawrence än en gång lyckas att undvika den alltför vanliga klyschan att inflika svordomar och ovårdat språk i var och varannan mening; något som alltför många komedier lider av nuförtiden. Allt sådant hålls till ett minimum och bara där det verkligen har ett syfte, vilket är ovanligt i dagens läge. Trots allt tillhör det ju undantagen att riktiga människor svär i varenda mening, fastän många filmer och i synnerhet komedier lider av det. Har du hört ryktet om Morgans? skiljer sig också från de flesta romantiska komedier då rollfigurerna är äldre än vanligt. Huvudrollsinnehavarna är i 40-årsåldern, och det finns i stort sett inga karaktärer alls som är i tonåren eller ens 20-årsåldern. De enda någorlunda unga rollfigurerna som har väsentliga roller är de båda assistenterna Jackie och Adam, som gissningsvis bör föreställa vara i 25-årsåldern. Därför är filmen troligtvis mer inriktad åt en lite äldre publik, och jag tror inte att alltför många ungdomar kommer att uppskatta den. Den stora målgruppen är troligen istället personer över 30 år (eller åtminstone över 25 år), och då det inte finns alltför många sådana romantiska komedier så är det ett välkommet initiativ. Jag tycker också att filmen känns förhållande jämställd, där vi får lära känna de båda huvudrollerna ungefär lika väl. Därför bör filmen fungera bra för både män och kvinnor, och känns inte lika kvinnoinriktad som många andra filmer inom genren.

Har du hört ryktet om Morgans? erbjuder ett snyggt foto, där vi får se en hel del vackra vyer över bland annat Ray i Wyoming (som dock i verkligheten är inspelat i New Mexico). Bildspråket är effektivt om än tämligen sedvanligt. Skådespelarinsatserna är överlag bra. Sarah Jessica Parker är som vanligt utmärkt som Meryl, och Hugh Grant är ganska lyckad som Paul men spelar bitvis lite stelt. Han brukar faktiskt göra lite bättre ifrån sig än så här i andra filmer, så jag vet inte varför han framstår på det här sättet. Måhända kan det tänkas vara ett avsiktligt beslut som en del av rollfiguren. Sam Elliott och Mary Steenburgen är utmärkta som Clay och Emma, och spelar båda övertygande och trovärdigt. Därutöver uppskattar jag Elisabeth Moss, som är riktigt bra som Meryls assistent Jackie. Pauls assistent Jesse Liebman gör en fullt godkänd insats, men spelar lite för stelt och opersonligt. Birollerna varierar en del, men de flesta gör fullt godkända rollprestationer. Dock är jag inte helt förtjust i Wilford Brimley som Earl, som spelar alldeles för opersonligt och stelt, och lyckas inte att väcka liv i en alltför endimensionell rollfigur. Kim Shaw är också lite väl stel som Kelly, men känns ändå okej för den här rollen. Sammanfattningsvis är Har du hört ryktet om Morgans? en förutsägbar och inte alltför originell film, som också inte blivit alltför rolig. Men det är ändå en fängslande och intressant film, med mångbottnade karaktärer och ett lagom tempo som gör att det aldrig blir segt eller tråkigt. Det är också en hyfsat djup och nyanserad film, även om det långt ifrån är något djupblodande filosofiskt verk. Det är en lättsam film, men som ändå erbjuder ett visst djup och den blir aldrig rörig. Ibland är det också riktigt roligt, och jag hade utan tvekan trevligt under filmens gång. Det är kaske inte en alltför minnesvärd film, men den fungerar utmärkt som lättsam underhållning och kan trots allt rekommenderas för de allra flesta. Detta trots att det nuvarande snittbetyget på Internet Movie Database och de amerikanska recensionerna lär vara tillräckligt för att avskräcka vem som helst...


Mary Steenburgen & Sam Elliott
Foto: Barry Wetcher SMPSP
© 2009 Columbia Pictures Industries, Inc. All rights reserved.


Recensionen skriven: 8 januari 2010

Recensionen har lästs 10201 gånger av 6706 personer, sedan den 8 januari 2010

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
DVD-produktion   --
Snittbetyg: * * * * * * *     7

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
FEMMA - ÅTTA - FYRA - ETTA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna