Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Jack Reacher 2: Never Go Back
(Jack Reacher: Never Go Back)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Sök efter Jack Reacher 2 på CDON
   ANNONS
Drama / Äventyr / Action / Thriller / Spelfilm / Baserad på bok / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 58 minuter
Genre: Actionthriller
Produktionsland/år: USA/Kina, 2016
Produktionsbolag: Paramount Pictures, Skydance Productions & TC Productions, i samarbete med Shanghai Film Group & Huahua Film & Media Culture
Producent: Tom Cruise, Don Granger & Christopher McQuarrie
Regi: Edward Zwick
Manusförfattare: Edward Zwick, Richard Wenk & Marshall Herskovitz, baserat på en roman av Lee Child
Svensk distributör: United International Pictures AB
Klarar av Bechdel-testet: Nej, klarar bara steg 1 (fast viss tveksamhet råder)
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Jack Reacher - Tom Cruise Major Susan Turner - Cobie Smulders
Samantha - Danika Yarosh Espin - Aldis Hodge
Överste Morgan - Holt McCallany Sergeant Leach - Madalyn Horcher
Mirkovich - Nicole Barré Jägaren - Patrick Heusinger
Vicesheriffen - Judd Lormand Sheriffen - Jason Douglas

Det har gått några år sedan händelserna i Jack Reacher, och Jack blir chockad när han plötsligt får höra att major Susan Turner - som han samarbetat med en del - har anhållits misstänkt för spionage. Bevisen verkar något begränsade, men alla är övertygade om hennes skuld. Till råga på allt verkar hennes försvarsadvokat inte alltför engagerad, utan verkar mer nyfiken på Jack Reacher själv; och är inte sen att hävda att Jack har en 15-årig dotter som han inte vetat om. Då Jack är övertygad om att någon kommer att försöka mörda Susan i häktet ser han till att hon får fly, och de två tillsammans med den presumtiva dottern Samantha flyr för att ta reda på vem eller vilka som egentligen ligger bakom allt.

Den första Jack Reacher var en ganska bra och underhållande film, som visserligen inte hade något större djup men som underhöll på ett lagom lättsamt sätt. Ungefär samma sak kan sägas om Jack Reacher 2, som bibehåller ungefär samma klass som originalfilmen. Storyn är intressant, och även fast upplägget har likheter med den första filmen så finns tillräckligt mycket unikt så att det aldrig känns som en upprepning. Vi får lära känna Jack Reacher lite bättre än senast, och han har fått några fler nyanser och något större karaktärsutveckling, fastän han delvis fortfarande är ett mysterium. Samantha är också ett värdefullt tillskott till filmserien, och är en intressant och nyanserad rollfigur som man genast tycker om. Susan Turner hinner få en del nyanser och är onekligen tuff, men ändå känner jag delvis att något saknas i karaktärsbeskrivningen av henne.

Det är en spännande och underhållande film, som har en intensitet som jag uppskattar. Här händer något hela tiden, och det blir aldrig en lugn stund. Samtidigt blir det aldrig för intensivt, utan man hinner slappna av lite mellan varven. Det förblir engagerande, och intresset hålls vid liv nästan hela tiden. Här finns också en del charm och lite humor, vilket bidrar till att lätta upp stämningen på ett fint sätt, utan att det någonsin upplevs oseriöst.

Precis som senast är det ingen renodlad actionfilm, vad den än må marknadsföras som. Det finns i och för sig en del actionsekvenser, något fler än i den första filmen, men tyngdpunkten ligger ändå på en intensiv dramathriller. Men någon kriminalare är det inte längre, vilket den första filmen delvis kändes som, och det är väl upp till var och en att avgöra om det är en fördel eller nackdel. Till största delen tycker jag i alla fall om den här stilen, men att öka mängden action gentemot ettan känns inte som rätt väg att gå. Istället är dock historien mindre komplicerad och rörig än i originalfilmen, utan det här är en lite enklare premiss som man inte har några större svårigheter att hänga med på. Samtidigt blir det aldrig direkt övertydligt, utan jag uppskattar den här lagom lågmälda stilen där man ändå måste tänka lite själv samtidigt som det inte direkt är någon alltför invecklad intrig.

Det känns också förhållandevis trovärdigt och realistiskt, trots en ganska tillspetsad grundstory. Här finns förvisso inget större djup och inga alltför stora överraskningar, men det är ändå fängslande och underhållande nästan hela tiden. Och jag uppskattar att fokuset ligger på fallet och rollfigurerna, hellre än på "hjärndöd" action. Trots allt måste man tänka lite grand, och de actionsekvenser som finns har ett syfte bakom sig och finns aldrig där enbart för sakens skull; som man annars ofta brukar känna vid actionfilmer.

Problemet är bara det att manusförfattarna och regissören återigen inte har kunnat hålla sig till en rimlig längd, utan har dragit ut filmens speltid i onödan. 2 timmar är förvisso kanske inte så långt i det stora hela, men är ändå i saftigaste laget med tanke på att storyn inte är alltför komplicerad. Till största delen hålls intresset visserligen ändå vid liv, men det förekommer några lite väl utdragna scener. Framförallt förekommer en del slagsmålsscener som inledningsvis är häftiga, men som snabbt börjar upplevas utdragna och som hade vunnit på att kortas ned en del. Att se två personer slåss i närmare 10 minuter ger trots allt inte så mycket, utan det hade blivit mer intensivt om dessa scener kunnat trimmas lite för att både minska längden och öka spänningen.

Slutet känns också en smula antiklimaktiskt, och känns lite som ett steg framåt och två steg bakåt. Jag vet inte om det här överensstämmer med bokens slut eller inte, men jag får nästan känslan av att manusförfattarna haft svårt att knyta ihop säcken på ett övertygande sätt. Det förekommer också några antydningar till sexism, bland annat genom det faktum att Susan Turner hela tiden känns mer passiv än Jack Reacher och är mer stillsam. Det blir dock bättre av att Samantha blivit en ganska tuff och mer aktiv tjej, vilket förhöjer helhetsintrycket och delvis räddar filmen.

Fotot är ganska snyggt och fullt funktionellt; varken mer eller mindre. Skådespelarinsatserna är överlag bra. Tom Cruise tillhör definitivt inte någon av mina favoritskådisar, men han gör faktiskt en bra och stabil insats här som Jack Reacher. Han spelar övertygande, och lyckas att väcka liv i sin rollfigur utan att för den skull nå några nya höjder. Cobie Smulders är bra som major Turner, och gör en stabil och trovärdig rollprestation. Hon får dock utan tvekan mindre att arbeta med än Tom Cruise, och hennes actionscener är också betydligt färre till antalet. Danika Yarosh är riktigt bra som Samantha, och gör en stark och imponerande rollprestation som förblir både trovärdig och tuff. Faktum är att hon är minst lika bra som Tom Cruise och gör en av de bästa insatserna i filmen, vilket är en imponerande bedrift av en så ung och relativt okänd skådespelerska. Aldis Hodge är helt okej som Espin, men får inte så mycket att arbeta med.

Jack Reacher 2 är en ganska bra och underhållande film, som inte erbjuder något större djup men som förblir engagerande och spännande. Det är välgjort och intensivt, och överlag erbjuder filmen en lyckad balans mellan drama, spänning och action. Vissa nackdelar finns som inte fanns i den första filmen, samtidigt som annat har blivit bättre än senast, varför jag överlag bedömer filmen som någorlunda likvärdig föregångaren. Alltför minnesvärt är det inte, men som lättsam underhållning för stunden duger det utmärkt. Det är bara synd att filmen känns lite för utdragen, och även har några actionscener för många som framförallt pågår lite för länge för sitt eget bästa. Något mästerverk är det således inte, men det är ändå ganska underhållande och en spännande film att se på. Tyckte du om den första filmen lär du även uppskatta den här, men filmen går också att ses fristående då det inte är en direkt fortsättning utan det i stort sett bara är Jack Reacher själv som är enda kopplingen till den förra filmen. Det är en ganska lättförglömlig film, och förmodligen inget man tänker på länge i efterhand, men då det trots allt blivit så pass fängslande väljer jag ändå en halvstabil sjua i betyg. Trots allt kan man hitta betydligt sämre sätt att spendera två timmar...

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 21 oktober 2016
Senast uppdaterad: 21 oktober 2016

Recensionen har lästs 2789 gånger av 1617 personer, sedan den 21 oktober 2016

Betyg:
Film/serie * * * * * * *     7
DVD-produktion   --
Snittbetyg: * * * * * * *     7

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
NIA - FEMMA - ÅTTA - SJUA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern