Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Jätten
(Jätten)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Universal Sony Pictures Home Entertainment för recensionsexemplaret
Sök efter Jätten på CDON
Sök efter Jätten på Discshop.se
Sök efter Jätten på WOW HD
   ANNONS
Drama / Komedi / Sport / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Familj / Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 26 minuter
Genre: Drama
Produktionsland/år: Sverige/Danmark, 2016
Produktionsbolag: Garagefilm International & Beofilm, i samarbete med Film i Väst & Sveriges Television
Producent: Maria Dahlin & Morten Kjems Juhl
Regi: Johannes Nyholm
Manusförfattare: Johannes Nyholm
Svensk distributör: Triangelfilm AB
Klarar av Bechdel-testet: Nej, klarar bara steg 1
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Rikard - Christian Andrén Roland - Johan Kylén
Elisabeth - Anna Bjelkerud Lina - Linda Faith
Jan-Ove - Ola Bjurman Kjell - Niclas Fransson
Greger - Hans-Erik Hermansson Magnus - Pablo Patron
Monika - Birgitta Blad Pia - Eva-Karin Ingelstedt
Ann-Louise - Lise-Lotte Olausson Freddan - Fredrik Landén
Sjuksköterskan - Evalena Ljung Kjellberg Yvonne - Tove Orrbeck

Rikard är gravt missbildad sedan födseln och autistisk, och kan knappt prata alls. Nu ska han fylla 30 år. Han bor på ett vårdhem tillsammans med personer med diverse utvecklingsstörningar, och efter en förlossningspsykos har han aldrig haft någon kontakt med sin mamma. Rikards enda stora intresse är boule, och därför tillbringar han merparten av tiden vid Tre Kulors bouleklubb. Men allt förändras när en annan medlem i bouleklubben råkar kasta en kula på Rikard. Han hamnar på sjukhus, och när han blir utskriven tycker de andra medlemmarna i klubben att det är för osäkert med Rikards närvaro. Då de "inte kan garantera hans välbefinnande" får han inte längre vara med i det kommande Nordiska Mästerskapet i Köpenhamn. Han och hans enda vän Roland blir inte alls förtjusta i det beskedet, men är fast beslutna att få komma till NM trots allt. Då kanske Rikard kan få träffa sin mamma, och med lite hjälp av hans fantasi - en 50 meter hög jätte som ser ut som han själv - kanske det kan gå...

Det är inte ofta som en film vinner Guldbagge utan att jag ens hört talats om den innan, men så var faktiskt fallet vid 2017 års Guldbaggegala. Jag gissar att Jätten inte blivit någon storsuccé på bio, och det är också förståeligt då det inte direkt är en kommersiellt lättillgänglig film. Det är intressant och fascinerande, men ärligt talat en något knepig film som knappast lär tilltala alla. Det är absolut en bra film, men samtidigt blev jag inte riktigt lika överbegeistrad som resten av kritikerkåren tycks ha blivit.

Det är en charmig och intressant berättelse, som är djupsint samtidigt som det är underhållande. Här finns en viss lågmäld humor, samtidigt som det har blivit en berörande film som inte lär lämna någon oberörd. Det är starkt och bitvis riktigt gripande, och dessutom lyckas filmen berätta mycket om utanförskap och vänskap. Det är en mycket annorlunda film, som inte riktigt liknar något man tidigare sett. Blandningen av vardagsrealism och fantasiscenerna skaver bitvis något, och scenerna med jätten passar inte alltid in riktigt så väl som jag hade önskat; men ibland fungerar det ändå bra.

Filmens största fördel är dock skildringen av Rikard, som blivit en intressant och mångfacetterad rollfigur som lyckas att förmedla många nyanser och ett djup fastän han knappt har någon replik under filmens gång. Det är svårt att inte tycka om honom, och vänskapen mellan honom och Roland är också genomarbetad och känns äkta in i minsta detalj. Skildringen av utanförskap och mobbning fungerar också riktigt väl, och är tyvärr något som alltför många lär känna igen sig i.

Här finns både en fascinerande grundhistoria, intressanta rollfigurer, en berörande handling och dessutom en hel del charm. Så det finns mycket att tycka om hos Jätten, men likväl är det en smal och udda film som knappast lär locka några enorma publiksiffror varken på bio eller på DVD/Blu-Ray. Att en film är smal är förstås inte ett problem i sig, och även den här filmen kommer absolut att få sin publik. Och visst är det lätt att tycka om filmen, men samtidigt blev jag inte riktigt lika imponerad som jag hade väntat mig. De flesta rollfigurer utöver Rikard och till viss del Roland har blivit endimensionella och i flera andra fall stereotypa. Att så gäller typiska antagonistroller förvånar knappast någon, men att inte ens Rikards mamma skildras med några fler egenskaper än som helt utslagen blir lite problematiskt.

En del scener pågår också lite för länge för sitt eget bästa, då de fortsätter även efter att ha visat sin poäng och det inte finns mycket mer att tillägga. Det är inte ofta en film på under en och en halv timme upplevs utdragen, så det säger en del om filmens problem. Självklart kan man knappast korta ner filmen, men däremot hade manuset vunnit på en översyn och att fördjupa andra delar av historien istället för att dra ut i slutändan ganska ovidkommande scener lite för länge. Jag hade hellre velat veta lite mer om allt, för här måste man dra lite för många egna slutsatser. Det förekommer också ett par tillfällen då Johannes Nyholm föredrar klassiska montagescener som en ursäkt för att slippa berätta mer, och det känns som en lite väl enkel utväg.

Fotot är utmärkt, och filmen har ett starkt och förhållandevis säreget bildspråk. De drömska fantasiscenerna känns mycket tilltalande, och allt bidrar till en ovanlig stil som passar perfekt. Skådespelarinsatserna är ojämna, men överlag ganska bra. Framförallt imponerar Christian Andrén stort i huvudrollen som Rikard. Han lyckas på ett fantastiskt sätt att göra en mångfacetterad rolltolkning, där man förstår vad han tycker och tänker trots ytterst få repliker. I verkligheten är han inte missbildad, utan den aspekten åstadkoms genom mask och sminkning på ett väldigt övertygande sätt. Johan Kylén är också bra som Roland. Resten av ensemblen är av lite mer varierande slag, och det förekommer en del överspel och onaturliga manér. Många av de medverkande är amatörer, och även fast det är bra för trovärdigheten så märks det ibland också på deras skådespelartalang.

Jätten är en riktigt bra och välgjord film, som är intressant och tänkvärd samtidigt som det finns lite lågmäld humor och charm. Det är underhållande och berörande, och det är svårt att inte fastna för den intressanta Rikard. Men vad vill Johannes Nyholm egentligen säga med filmen? Det är lite tveksamt, för här ställs egentligen inga frågor och det serveras heller inga svar. Ibland upplevs filmen något ofokuserad, då stor vikt läggs åt scener och handlingar som i slutändan är ganska irrelevanta; samtidigt som vi inte får tillräcklig fördjupning av många rollfigurer och aspekter. Det känns bitvis som en något enkel utväg, vilket är märkligt då filmen i sig är allt annat än enkel. Jag tror att det hade kunnat bli ännu bättre genom finslipning av manuset, men icke desto mindre är det en riktigt bra film som är väl värd att se för alla som uppskattar lite tyngre och mer udda filmer. Efter moget övervägande väljer jag en stark sjua i betyg, för filmen imponerar trots allt inte riktigt lika mycket som jag hade önskat.

Blu-Ray-utgåvan innehåller Widescreen-bild i 1,85:1, medan ljudet är i DTS-HD 5.1 på svenska (och ett fåtal repliker på danska). Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra. Textning finns på svenska och engelska, och dessutom ett tredje textspår med översättning av utländska repliker som visas om man väljer ingen text. Det helsvenska textningsspåret har egentligen ingen traditionell dövtextning, utan texten innehåller bara allt tal rakt upp och ned utan vara sig information om viktigare ljud eller annat. Blu-Ray-utgåvan har enklast tänkbara upplägg - när man matar in skivan kommer man direkt till huvudmenyn, som bara innehåller möjlighet att spela filmen med svensk text, spela filmen utan text eller med engelsk text. Tyvärr finns inget bonusmaterial, och inte ens en enda trailer finns att hitta. I synnerhet med tanke på filmens korta speltid tycker jag inte det vore för mycket begärt med någon form av bonus; om det inte funnits att tillgå något om den här filmen så åtminstone någon av Jonannes Nyholms tidigare kortfilmer.


Recensionen skriven: 9 maj 2017

Recensionen har lästs 261 gånger av 175 personer, sedan den 9 maj 2017

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
DVD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * * och en halv      5,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
SJUA - ETTA - ETTA - FYRA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2012 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna