Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Kallt byte
(Fritt Vilt)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till SF Video för recensionsexemplaret
Sök efter Kallt byte på CDON
Sök efter Kallt byte på Discshop.se
Fynda bland över 8 000 000 auktioner på Tradera!   ANNONS
Rysare / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 33 minuter
Genre: Rysare
Produktionsland/år: Norge, 2006
Produktionsbolag: Fantefilm, i samarbete med SF Norge & Helgeland Film
Producent: Magne Lyngner & Martin Sundland
Regi: Roar Uthaug
Manusförfattare: Thomas Moldestad, baserat på en story av Thomas Moldestad, Roar Uthaug & Martin Sundland samt en idé av Jan Eirik Langoen & Magne Lyngner
Svensk distributör: SF Video/Svensk Filmindustri
Klarar av Bechdel-testet: Uppgift saknas
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Jannicke - Ingrid Bolsø Berdal Morten Tobias - Rolf Kristian Larsen
Eirik - Tomas Alf Larsen Mikal - Endre Martin Midtstigen
Ingunn - Viktoria Winge Fjällmannen - Rune Melby
Pojken - Erik Skjeggedal Mamman - Tonie Lunde
Pappan - Hallvard Holmen

© 2007 Fantefilm

Det tillhör inte vanligheterna att norska filmer får svensk premiär, fastän det producerats ett ganska stort antal filmer i vårt grannland de senaste åren. Norska rysare är ännu ovanligare, och jag kan faktiskt inte minnas en enda sådan som fått svensk premiär tidigare. Här kommer i alla fall en sådan, regisserad av Roar Uthaug. Den har blivit mycket framgångsrik och populär i Norge, men i Sverige släpps den direkt på DVD. Det här är Roars fjärde film, men mig veterligen har ingen av de tidigare tre sett dagens ljus i Sverige. Här är det fem ungdomar som står i centrum, två tjejer och tre killar som uppskattningsvis är i 18 - 20-årsåldern. Jannicke, Morten Tobias, Eirik, Mikael och Ingunn har farit till det norska fjället Jotunheimen för att hitta orörda och ensamma ställen att kunna åka snowboard på. Men allt går inte som de tänkt sig, då Morten Tobias råkar ut för en olycka och bryter benet. Flera mil ifrån både sin bil och närmaste tätort och utan fungerande mobiltäckning, inser ungdomarna att de omöjligen kan få hjälp samma dag. Uppe på fjället hittar de ett gammalt övergivet hotell, och i brist på bättre ställen att spendera natten på bryter de sig in där för att hjälpa den skadade och sova över. Stället är uppenbarligen övergivet, så det kan ju liksom inte göra någon skada att ta sig in där... De inser att hotellet varit nedlagt sedan 1975, och antagligen har ingen satt sin fot där på många år. Men allt eftersom kvällen och natten fortlöper, så inser ungdomarna att de kanske förhastat sig en smula. Kanske är hotellet inte lika övergivet som det ser ut, och snart står det klart att deras liv står på spel...

Rysare tillhör definitivt inte min favoritgenre, och antalet filmer jag sett i den genren de senaste tre åren kan nog räknas på ena handens fingrar. Efter att ha sett den känner jag mig dock väldigt kluven, och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Länge tyckte jag att filmen kändes riktigt lovande och bra. Den är mycket kuslig, och regissören lyckas på ett skickligt sätt att driva upp spänningen och förmedla en obehaglig och otäck känsla genom relativt enkla medel. Man blir rejält skrämd, samtidigt som det mellan varven är tillräckligt lugnt för att "ladda upp batterierna" och inge lugn i tittarna. Filmen är välgjord, och är vackert fotograferat i de norska fjällen. Filmen är faktiskt inspelat i ett riktigt fjällhotell vid Jotunheimen, vilket givetvis förhöjer realismen. Själv hade jag dock inte velat besöka det hotellet efter att ha sett filmen, så man kan fråga sig om det verkligen varit särskilt smart av hotelledningen att godkänna att filmen spelades in där... Skådespelarinsatserna är goda, fastän ingen av skådespelarna är särskilt bekanta för oss i Sverige. Tre av de fem huvudrollsinnehavarna debuterar i och med denna film, och den fjärde har bara medverkat i en tidigare film. Den enda med någorlunda skådespelarerfarenhet är 27-åriga Ingrid Bolsø Berdal (Jannicke), som medverkat i några tidigare filmer. Alla spelar trovärdigt och övertygande, även om dialogen periodvis inte känns helt verklighetstrogen. Om filmen bara fortsatt i samma stil som den första timmen, så hade den varit riktigt lyckad och en riktigt bra film - även för oss som inte brukar tycka om skräckfilmer. Men tyvärr förändras allt den sista halvtimmen, då filmen förändrar karaktär avsevärt. Spänningen och skräckkänslan tar nu överhanden fullständigt, och det blir inte längre någon upplättning genom långsammare scener. Istället blir filmen kuslig och fartfylld oavbrutet den senaste halvtimmen, och jag blev riktigt slut av att se den. Om en rysare ska fungera fullt ut, så måste den då och då sakta ner och bara bli kuslig lite då och då. Om skräcken aldrig avtar, utan vi måste sitta på helspänn hela tiden, så försvinner en del av poängen vilket gör att den till slut inte känns särskilt kuslig längre. Det behövs helt enkelt kontraster för att ta till oss skräckscenerna, något som tyvärr saknas här. Mot slutet blir också storyn alltmer överdriven och skruvad, och de logiska luckorna blir fler. Allt eftersom filmen fortsätter, så sjunker trovärdigheten och till slut har det helt enkelt gått för långt. Jag är inte heller helt förtjust i slutet, och tycker inte riktigt att manusförfattarna har tänkt igenom saken till fullo. När jag såg filmen lyckades jag heller inte att förstå hur allting hängde ihop, men genom DVD-utgåvans kommentatorspår lyckades jag att uppfatta en del av de poängerna. Kanske betyder det att det trots allt finns logiska förklaringar till allt som upplevdes som logiska luckor. Men dessa ledtrådar presenteras alldeles för subtilt, och det hade behövts att plantera dessa trådar betydligt noggrannare än vad som nu skett. Vissa nyckelscener går helt enkelt så snabbt, att man måste vara mycket uppmärksam för att förstå hur allting egentligen hänger ihop. Då både jag och de två personer som gjorde mig sällskap vid titten totalt misslyckades att uppfatta flera av grundtankarna med filmen, så är det ett tydligt tecken på att detta inte presenterats så tydligt som hade varit behövligt. Visst förstår jag att en del av poängen skulle försvinna om man gjorde filmen övertydlig, och presenterade alla fakta i detalj. Men det borde väl ändå finnas någon kompromiss mellan övertydlighet och alltför subtila ledtrådar...? Allt detta är beklagligt, då filmen inledningsvis var mycket lyckad och välgjord, och lyckades att skrämma mig riktigt rejält. Om bara hela filmen hade fortsatt i samma stil som den första timmen, så hade det också blivit en bra film. Trots de fåtalet logiska luckorna och de alldeles för subtila förklaringarna, så hade det ändå räckt i mina ögon för en sjua i betyg. Men tyvärr försämras allting så kraftigt under de sista 30 minuterna, att en del av poängen med filmen går förlorad. Det blir helt enkelt för intensivt tempo, för många logiska luckor och för överdriven story. Därför tvingas jag nöja mig med en svag sexa i betyg, fast jag misstänker att personer som älskar rysare troligen uppskattar den mer än mig, och för dessa är det kanske berättigat med ett något högre betyg. Det förändrat dock inte det faktum att filmen hade kunnat bli mycket bättre utifrån grundförutsättningarna, om den bara fortsatt i samma "lagom" stil som den första timmen och gärna även hade kunnat plantera ledtrådarna tydligare än nu varit fallet. Fortfarande är det dock en fullt sevärd film, även om det svaga slutet förtar en del av helhetsintrycket och känslan.

DVD-utgåvan har anamorfisk bredbild i formatet 2,35:1, och ljudet finns i både Dolby Digital 5.1 och vanlig stereo. Vad det egentligen ger att tillhandahålla separata stereospår har jag aldrig lyckats att förstå mig på, då de i 9 fall av 10 låter identiska med 5.1-spåren nedmixade till stereo på en vanlig TV. Det här är inget undantag. Filmen är textad på svenska, norska, danska, finska och engelska; men någon text för hörselskadade finns inte. När man matar in skivan möts man av SF-jingel, följt av språkvalsmeny. När man valt språk visas varningstexter, innan vi direkt kommer till menyn. Menyn finns på svenska, men trots det anges den norska originaltiteln på filmen i menyn. Menyerna är rörliga och ganska effektfulla, även om de avslöjar lite väl mycket av handlingen. Som extramaterial hittar vi två kommentatorspår till filmen. I det första talar regissören Roar Uthaug med tre av skådespelarna, och i det andra medverkar regissören tillsammans med kameramannen Jon Endre Mørk. Det första är ett mer allmänt kommentatorspår, och tar upp både tekniska lösningar, skådespelare, manustankar, m.m; medan det andra enbart koncentrerar sig på tekniska aspekter vid produktionen. Kommentatorspåren hade säkert varit intressanta, om man nu bara hade förstått någonting. Problemet är nämligen att båda dessa enbart finns på norska, helt utan text. Vid extramaterial på andra språk än svenska eller engelska borde det verkligen vara en absolut självklarhet att förse materialet med svensk text, men av någon outgrundlig anledning har SF inte gjort det. Trots mina bristfälliga kunskaper i det norska språket lyckades jag dock att höra en del värdefullt vetande som jag inte vetat om, varför jag verkligen hade sett fram emot att få veta vad exakt de pratar om. Dessutom hittar vi tre trailers till samma film - en norsk biotrailer, en s.k. teaser (d.v.s. tidig trailer avsedd för att väcka uppmärksamhet kring filmen) och en norsk TV-trailer. Det är precis så roligt som det låter... Dessa trailers har inte heller försetts med någon textning, men där känns det mindre viktigt än kommentatorspåren. I Norge har Kallt byte släppts i en 2-discutgåva, med en hel del extramaterial. Såvitt jag kan avgöra är den första skivan där identisk med den svenska, medan den andra består av dokumentärer och featurettes. Tyvärr ser det dock inte ut som att den utgåvan kommer att släppas här i Sverige, utan vi får vackert klara oss med bara första skivan...

Fastän filmen känns ganska avslutad som sådan, så är en uppföljare nu under inspelning. Den kommer att få norsk premiär hösten 2008, och jag undrar verkligen hur en sådan skulle kunna fungera, i och med den avslutade storyn i den här filmen. Uppföljaren väcker dock ändå mitt intresse, och kanske kan den trots allt bli lyckad. Den som lever får se...


Recensionen skriven: 19 december 2007

Recensionen har lästs 2804 gånger av 1725 personer, sedan den 19 december 2007

Betyg:
Film/serie * * * * * *     
6
DVD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * *       5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
FEMMA - ETTA - NOLLA - TVÅA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna