Dubbningshemsidan
Recensioner
Mademoiselle Chambon
(Mademoiselle Chambon)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Sandrew Metronome för recensionsexemplaret
Den franska regissören och manusförfattaren Stéphane Brizé långfilmsdebuterade 1999 med dramat Hometown Blue, som blev en stor framgång i bl.a. Cannes men som i Sverige inte kommit längre än till TV-visningar på bl.a. Silver. Stéphanes andra film blev istället hans största succé; prisbelönade Inte här för att bli älskad. 2009 var det dags för hans fjärde film som regissör och femte film som manusförfattare; det vardagliga kärleksdramat Mademoiselle Chambon. Till skillnad från de flesta franska filmer har denna faktiskt visats på bio i Sverige, men lockade ingen storpublik på de flesta håll. Nu har den också släppts på DVD. Filmen, som bygger på en roman av Eric Holder, vann en César (franska motsvarigheten till Oscar) i år för bästa manus efter förlaga, och var dessutom nominerad för bästa kvinnliga huvudroll (Sandrine Kiberlain) och bästa kvinnliga biroll (Aure Atika).
Handlingen utspelas i en namnlös mindre fransk småstad. I centrum står Jean, som jobbar som murare och lever ett lyckligt och stillsamt familjeliv med frun Anne-Marie och deras son Jérémy. Han tar också hand om sin gamla pappa, som han tidigare jobbat tillsammans med. En dag när Jean ska hämta sin son från skolan träffar han på lärarinnan Veronique Chambon; en vikarierande lärarinna som sällan jobbat eller bott mer än något år i varje stad. Hon ber Jean att hoppa in och berätta för hennes klass om hans arbete, då den förälder som skulle ha gjort det den veckan inte kunnat. Då händer det som inte borde hända - Jean och Veronique börjar bli attraherade av varandra, och snart börjar de umgås alltmer. Men samtidigt uppstår andra komplikationer i hans hem som ställer till det.
Det här är sannerligen ingen originell film, utan de flesta av oss har nog sett samma tema fler gånger än v kan räkna till. Därför kan man med all rätt ställa sig frågan om det verkligen finns så mycket nytt att ta upp inom detta för all del intressanta ämne. Däremot lyckas Mademoiselle Chambon att förmedla en någorlunda unik ton och en ovanligt lågmäld stil. Det blir intimt och närgånget, och en mycket trovärdig film. Jag uppskattar att regissören valt en finstämd och känslosam framtoning, där det aldrig blir sentimentalt eller överromantiserat.
Filmen har en vemodig och realistisk stämning som passar bra för temat, och jag uppskattar också att det inte alls blivit lika pretentiöst som franska filmer ofta har en förkärlek att bli. Här är det istället jordnära och aldrig överdrivet komplicerat, och jag tycker verkligen om den fina tonen som filmen förmedlar. Det är också en berörande och engagerande film, även om det inte blir alltför gripande. Det är en ganska tystlåten film, där det inte finns fler repliker än nödvändigt och där blickar och ansiktsuttryck får tala mer än ord. Det passar ganska bra i det här sammanhanget, och gör att det inledningsvis inte alls känns lika övertydligt som vanligt. Fast efter ett tag känner man att blickarna och minspelen istället gör filmen lite väl övertydlig, och det är lite tråkigt.
Jag kan heller inte förneka att storyn är i tunnaste laget, och i grund och botten händer inte mycket. Jag kan inte påstå att det känns ytligt, men heller inte lika djupt som det borde kunna bli. Handlingen går långsamt framåt, och tempot är hela tiden lågt. Det är ändå engagerande och intressant, men när vi väl lärt känna rollfigurerna och grundproblematiken har presenterats så blir det lite väl tunt och händelsefattigt. Då blir det istället gott om klyschor och även ganska förutsägbart, då utgången känns tämligen given långt innan det faktiskt tas upp. Under den andra halvan blir det också ibland lite väl segt, då vi bl.a. får se utdragna och långa scener med personer som stirrar rakt fram i vad som känns som flera minuter. Visst är det finstämt och trovärdigt, men lite för händelsefattigt för att filmen verkligen ska gripa tag i mig.
Medan Jean blivit en mångbottnad och nyanserad rollfigur, kan jag inte låta bli att känna att Veronique Chambon blivit lite väl endimensionell. Vi får ingen djupare inblick i henne, och får heller ingen ordentlig inblick i hennes yrkesliv på samma sätt som de detaljerade skildringarna vi får av Jean som murare. Vi får inte heller någon egentlig förklaring till varför Veronique blir attraherad av Jean, som inte framstår som alltför mycket för världen. Slutet ger också en något antiklimaktisk känsla, då vi erbjuds fler frågor än svar. Fast jag kan inte förneka att det är ett tänkvärt och intressant ämne, som också skildrats på ett finstämt sätt.
Fotot är snyggt, och filmen erbjuder ett effektivt men måttligt originellt bildspråk. Skådespelarinsatserna är överlag mycket bra, och framförallt imponerar Sandrine Kimberlain stort som Chambon. Hon spelar mycket övertygande och trovärdigt, och lyckas på ett ypperligt sätt att förmedla känslor och tankar enbart med hjälp av minspel och gester. Vincent Lindon spelar bra som Jean, men sticker inte riktigt ut på samma sätt utan gör en mer sedvanlig roll. Vincent och Sandrine har också en övertygande personkemi, och därför tror man på deras relation. Faktum är att Vincent och Sandrine faktiskt är gifta på riktigt, och det märks faktiskt med personkemin. Aure Atika gör en fin och stabil insats som Jans fru Anne-Marie, men ett visst trovärdighetsproblem uppstår då deras personkemi inte känns lika stark som den mellan Vincent och Sandrine. Även i övrigt är det bra skådisar, och det finns inga svaga kort i ensemblen.
Mademoiselle Chambon är ingen originell eller nyskapande film, och vi har sett det mesta förut. Det finns också vissa brister i karaktärsutveckling, plus det faktum att det är långsamt och förutsägbart. Men samtidigt är det ett intressant ämne att tas upp, och det har också gjorts på ett finstämt, känslosamt och lågmält sätt. Det känns aldrig riktigt romantiskt, men det känns ändå trovärdigt och jordnära utan att kännas sentimentalt. Därför är det absolut en välgjord och tänkvärd film, som är väl värd att ses. Men tyvärr är den lite för händelsefattig och ooriginell för att verkligen bli minnesvärd, utan det stannar istället på halvdjup underhållning för stunden. Jag nöjer mig med en svag sjua i betyg, men om bara tempot varit aningen högre eller utgången mindre given så hade betyget sannolikt blivit högre.
DVD-utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 2,35:1, medan ljudet finns i Dolby Digital 5.1 och DTS. Bild- och ljudkvaliteten är bra. Filmen är textad på de fyra skandinaviska språken, men tyvärr finns ingen text för hörselskadade. När man matar in skivan möts man av distributörsjingel, som följs av språkvalsmeny och varningstexter. Därefter spelas ett flertal trailers för andra filmer, som går att hoppa förbi. Vi möts därefter av huvudmenyn, som är stillastående och engelskspråkig. Det enda extramaterial som finns är en biotrailer för samma film, som är precis lika spännande som det låter...
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 14 december 2010
Senast uppdaterad: 15 december 2010
Recensionen har lästs 3494 gånger av 2002 personer, sedan den 14 december 2010
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
 |
5,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(18507732)a(1587777))