Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Mannen från Le Havre
(Le Havre)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Scanbox Vision för recensionsexemplaret
Sök efter Mannen från Le Havre på CDON
Sök efter Mannen från Le Havre på Discshop.se
Fynda bland över 8 000 000 auktioner på Tradera!   ANNONS
Drama / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 30 minuter
Genre: Drama
Produktionsland/år: Finland/Frankrike/Tyskland, 2011
Produktionsbolag: Sputnik, Pyramide Productions & Pandora Filmproduktion, i samarbete med YLE, ZDF, arte France Cinéma, Canal+ & Ciné Cinémas
Producent: Aki Kaurismäki
Regi: Aki Kaurismäki
Manusförfattare: Aki Kaurismäki
Svensk distributör: PAN Vision AB, Scanbox Entertainment Sweden AB & Folkets Bio/Cinemagi
Klarar av Bechdel-testet: Nej, klarar bara steg 1
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Marcel Marx - André Wilms Arletty Marx - Kati Outinen
Idrissa - Blondin Miguel Kommissarie Monet - Jean-Pierre Darroussin
Yvette - Evelyne Didi Claire - Elina Salo
Chang - Quoc Dung Nguyen Specerihandlaren - François Monnié
Dr. Becker - Pierre Étaix Sig själv - Little Bob / Mimie Piazza

Den finska regissören, manusförfattaren och producenten Aki Kaurismäki har varit verksam som skådespelare och regissör i Finland sedan början av 1980-talet, men har på senare år börjat söka sig utanför Finlands gränser. Sedan 1992 års Bohemernas liv har ett flertal av Akis filmer spelats in i Frankrike, och internationellt har han blivit mest känd för den Oscarsnominerade finsk-franska filmen Mannen utan minne från 2002. Hans senaste film är också en finsk-fransk samproduktion, och heter Mannen från Le Havre. Det är delvis en form av fristående fortsättning på Bohemernas liv med samma huvudroll som i den filmen, men handlingen är helt fristående och förutsätter inte att man sett den filmen. Filmen var nominerad till Guldpalmen i Cannes, och vann dessutom både kritikernas pris (det så kallade FIPRESCI-priset) och den ekumeniska juryns pris i Cannes.

Marcel Marx har tidigare varit en bohemisk och måttligt framgångsrik författare, men numera har han flyttat till den lilla hamnstaden Le Havre i norra Frankrike och livnär sig som skoputsare; ett inte helt tacksamt jobb i dagens läge då de flesta har sådana skor som inte behöver putsas. Han lever en stillsam och kärleksfull tillvaro med sin fru Arletty, som tar hand om det mesta i hushållet. Men en del blir Arletty svårt sjuk, och Marcel måste plötsligt klara sig själv. Ungefär samtidigt hittar myndigheterna en container som varit på väg att skickas till London, och som innehåller en grupp insmugglade invandrare från Afrika. När polisen öppnar containern lyckas en ung pojke att fly, och Marcel stöter på den unga Idrissa och blir engagerad av honom. Marcel känner sig tvungen att ta hand om den unga pojken, och börjar arrangera en plan för att få honom till sin familj i London. Men det är inte oproblematiskt, när hela poliskåren och i synnerhet den övermisstänksamma kommissarien Clouzot letar efter Idrissa...

Ingen kan förneka att Mannen från Le Havre tar upp intressanta och viktiga ämnen - filmen ger en effektiv lektion i invandrarfrågan, och gör det på ett elegant sätt. Man känner tydligt igen Aki Kaurismäkis egensinniga stil, som varvar gradallvar med smått absurda och tillspetsade detaljer. Det gör det här till en underhållande och lagom lättsam film, som engagerar utan att bli för tungsint. Genom den lättsamma och överdrivna stilen kan man också lättare ta till sig filmens budskap, och det sker på ett lagom subtilt och lågmält sätt. Det är charmigt och trevligt att titta på, och händelseförloppen sker i ett långsamt men ändå inte för långsamt tempo. Det är en originell och udda film, och jag uppskattar verkligen filmens utmärkta stämning och lågmälda stil. Lågmält men samtidigt tillspetsat och överdrivet kan låta som lite av en paradox, men i Aki Kaurismäkis värld fungerar det faktiskt. Det blir charmigt, intressant och tänkvärt i lågmäld stil men utan att det blir för tungt eller tråkigt.

Samtidigt kan jag dock inte låta bli att känna att denna tillspetsade intrig förtar en del av filmens fina tema och budskap, och i mina ögon skär det sig lite mot den i övrigt allvarliga stilen. Självklart är det här fullt avsiktligt och för många fungerar det säkerligen bra (däribland jurygruppen i Cannes), men jag tycker att denna egensinniga stil inte riktigt fungerar fullt ut. Det är inte alls något fel med att parodiera och satirisera över nutida händelser, något som åtminstone delvis säkerligen är avsikten här, men vanligtvis brukar det göras för komisk effekt. Här blir det aldrig speciellt roligt och man skrattar aldrig; och då tycker jag att en del av poängen går förlorad. Än en gång vill jag poängtera att det inte nödvändigtvis är en brist med filmen som sådan, men jag har personligen svårt för det och hade föredragit att antingen spetsa till det hela ännu mer så att det faktiskt blir roligt eller att göra en mer seriöst menad film med samma story. Den här mellanvägen fungerar säkerligen utmärkt för somliga, men inte alls för alla.

Även med mina ögon är Mannen från Le Havre dock långt ifrån en dålig film - det är fortfarande riktigt underhållande, intressant och charmigt; men samtidigt gör den överdrivna och bitvis smått absurda stilen att det aldrig riktigt blir lika engagerande som det hade kunnat bli. Rollfigurerna är också till största delen stereotypa och klichéartade, och poliskommissarien Monet ser exempelvis ut som direkt hämtad från någon gammal film noir-film. Även det fullt avsiktligt och till viss del en kul grej, men som samtidigt också bidrar till att filmen inte lyckas beröra fullt ut. Marcel är dock en förvånansvärt mångbottnad och nyanserad rollfigur, som är lätt att känna för. Slutet är också minst sagt egendomligt och närmast obegripligt.

Fotot är snyggt, och filmen lyckas att skildra en fransk småstad på ett mycket stämningsfullt och kärleksfullt sätt, med ett starkt bildspråk och ett imponerande sinne för detaljer och färgsättning. Musiken är lite ojämn, men överlag passande. Klippningen är utmärkt. Skådespelarinsatserna är överlag riktigt bra, och André Wilms är mycket bra i huvudrollen som Marcel. Kati Outinen är ganska bra som hans fru, även fast hon (troligtvis avsiktligt) spelar med en ganska torr och opersonlig stil. Barnskådespelaren Blondin Miguel är förvånansvärt bra som Idrissa, och Jean-Pierre Darroussin gör vad som går av den tämligen stereotypa rollen som polisen Monet.

Styrkorna med Mannen från Le Havre är paradoxalt nog samtidigt dess svagheter. Det är en originell och annorlunda film, som blandar en allvarlig grundstory med en överdriven och tillspetsad stil. Budskapet går fram tydligt, och med denna halv(o)realistiska stil blir det aldrig för tungt utan filmen förblir lagom lättsam och underhållande. Men för mig blev det ändå lite för mycket med alla stereotypa karaktärer och överdrivna situationer; som exempelvis det faktum att en liten kuststad verkar ha hundratals poliser som samtliga jagar ett illegalt invandrat barn med alla resurser som finns. Det gör att åtminstone undertecknad får lite svårt att ta filmen på allvar, och denna halvsagoliknande stämning fungerar inte fullt ut i mina ögon. Det fungerar tillräckligt väl för att filmen ska underhålla och vara fullt sevärd för de allra flesta, men inte tillräckligt för att jag ska känna mig överförtjust i Mannen från Le Havre. Därför är en stabil sjua det enda realistiska betyget, men den är absolut värd att se och förhoppningsvis kanske du uppskattar filmens udda stil bättre än vad jag gjorde.

DVD-utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 1,85:1, och ljudet är i Dolby Digital 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är bra. Filmen har franskt tal och enbart svensk text; inga andra språk alls och heller ingen textning för hörselskadade. När man matar in DVD-skivan möts man av en distributörsjingel, följt av varningstexter. Därefter kommer man direkt till huvudmenyn, som är stilren, stillastående och svenskspråkig. Menyn är av enklast tänkbara slag, och innehåller bara möjlighet att spela filmen, välja scen samt slå av och på text. Tyvärr finns inget tillstymmelse till extramaterial, vilket känns lite tråkigt för en prisbelönad film som denna.


Recensionen skriven: 9 augusti 2012

Recensionen har lästs 1905 gånger av 1278 personer, sedan den 9 augusti 2012

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
DVD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * * och en halv      5,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
TVÅA - TVÅA - SJUA - ETTA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna