Dubbningshemsidan

Recensioner

Långfilmer på VHS/DVD/TV

Oliver & gänget
(Oliver & Company)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen, filmen eller dess dubbning samt sätta egna betyg.

Tack till Walt Disney Studios Home Entertainment för recensionsexemplaret av 2009 års DVD-utgåva
Sök efter Oliver & gänget på CDON
Sök efter Oliver & gänget på Discshop.se
   ANNONS
Komedi / Äventyr / Thriller / Tecknat / Handanimerad / Långfilm
Målgrupp: Barn / Familj  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 11 minuter
Film:
Genre: Tecknad äventyrsmusikalkomedi
Produktionsland/år: USA, 1988
Produktionsbolag: Walt Disney Pictures & Walt Disney Feature Animation, i samarbete med Silver Screen Partners III
Producent: Kathleen Gavin
Regi: George Scribner
Manusförfattare: Jim Cox, Tim Disney & James Mangold, löst baserat på en roman av Charles Dickens
Svensk distributör: Walt Disney Studios Home Entertainment AB
Klarar av Bechdel-testet: Nej, klarar bara steg 1 och 2
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Originaldubb:
Dubbningsbolag: Barrefelt Produktion AB / Sonet Film AB
Regi: Doreen Denning
Översättning: Doreen Denning
Sångtexter: Ingela "Pling" Forsman
Musikalisk ledning: Ingela "Pling" Forsman
Tekniker: Mari-Anne Barrefelt, Sven Fahlén, Calle von Schewen, Lars Klettner & Calle von Schewen
Producent: Mari-Anne Barrefelt
Omdubb:
Dubbningsbolag: KM Studio AB / Disney Character Voices International
Regi: Monica Forsberg
Översättning: Monica Forsberg
Sångtexter: Ingela "Pling" Forsman
Musikalisk ledning: Monica Forsberg & Anders Öjebo
Tekniker: Daniel Bergfalk, Anders Öjebo & Thomas Banestål
Producent: Monica Forsberg
Kreativ ledning: Kirsten Saabye
Originaldubb - röster:
Oliver - Karl-Johan Hasselström Dodger - Tommy Nilsson
Tito - Richard Carlsohn Einstein - Allan Svensson
Francis - Torsten Wahlund Rita - Sharon Dyall
Fagin - Philip Zandén Sykes - Sten Ljunggren
Jenny - Hanna Ekman Winston - Åke Lagergren
Georgette - Lill Lindfors Korv-Louie - Christer Banck
Roscoe - Douglas Westlund Desoto - Torsten Wahlund
Omdubb - röster:
Oliver - Anton Mencin Dodger - Jan Johansen
Tito - Anders Öjebo Einstein - Gunnar Uddén
Francis - Peter Wanngren Rita - Gladys del Pilar
Fagin - Roger Storm Sykes - Sven Wollter
Jenny - Emma Iggström Winston - Ingemar Carlehed
Georgette - Meta Roos Korv-Louie - Andreas Nilsson
Roscoe - Johan Hedenberg Desoto - Hans Gustafsson
Titelsång - Stefan Nykvist

© Disney

Den brittiska författaren Charles Dickens (1812 - 1870) skrev många böcker och noveller under sin livstid, och flertalet har under många decennier ansetts som klassiker. Därför är det oundvikligt att många filmer också baserats på hans böcker, mer eller mindre bokstavligt. En av hans mest kända böcker, Oliver Twist från 1838, ligger till grund för Disney-klassikern Oliver & gänget från 1988 - en film som nu släppts på nytt på DVD. Här handlar det om en relativt fri tolkning, där enbart grundstoryn hämtats från den litterära förlagan. I Disneys version är Oliver en kattunge, som efter att ha lämnats på gatan i New York inte har någonstans att ta vägen. Han stöter ihop med den tuffa hunden Dodger, och följer med honom hem. Dodger bor i en husbåt tillsammans med en grupp andra hundar, som alla tränas av ficktjuven Fagin. Efter ett tag blir Oliver en del av gruppen, men Fagin har en stor skuld till gangstern Sykes och därför måste alla hundarna (och katten) hjälpa till att stjäla pengar för att kunna betala skulden. En av dessa stöldförsök går inte som planerat, och Oliver blir omhändertagen av den lilla flickan Jenny. Hon behandlar honom som en familjemedlem, och har äntligen fått ett hem där han trivs. Men Fagins hundar tror att han ligger risigt till, och planerar att rädda honom från de "onda" i huset.

Jag har aldrig läst Charles Dickens litterära förlaga, men på goda grunder kan jag förmoda att Disney gjort ganska omfattande ändringar i historien till Oliver & gänget - exempelvis är jag ganska säker på att Oliver inte är en katt i originalboken... Det är i alla fall en bra och underhållande film, och man kan inte förneka att den än idag känns riktigt charmig. Grundstoryn är intressant, och filmen håller intresset vid liv hela tiden. Det finns en del humor samtidigt som filmen också är spännande; åtminstone för de mindre barnen. De flesta rollfigurer är ganska mångbottnade och har fler nyanser än vad som brukar förekomma i tecknade familjefilmer. Inte minst är det trevligt att Fagin framstår med både positiva och negativa sidor, och att han inte framstår som en ren skurk; något som annars brukar vara mer regel än undantag vid tjuvar i filmer. Den enda helt och hållet onda personen blir därmed Sykes, som dock istället är desto elakare. I likhet med de flesta Disney-klassiker från denna tidsperiod, är Oliver & gänget till största delen traditionellt handtecknad, även om man tagit till datoranimation vid vissa scener. De datoranimerade delarna har införlivats på ett relativt trovärdigt sätt, och till skillnad från en del andra tecknade filmer går det oftast inte med säkerhet att se vad som gjorts med handanimation och datoranimation.

Trots att filmen är underhållande och välgjord, har den dock aldrig tillhört någon av mina favoritfilmer från Disney. Storyn är ganska tunn, även om producenterna antagligen varit fullt medvetna om det i och med den knappa speltiden på 1 timme 10 minuter. Det hade inte skadat att utöka handlingen lite grand, och istället få en något längre film. Det är heller inte en alltför rolig film, och längre än till småskratt går det aldrig. Det är lite tråkigt, då filmen med denna story haft potential att bli en riktig skrattfest. Det hade därför varit önskvärt med lite mer humor, så man kunde skratta oftare. Filmen innehåller ett flertal sånger, och dessa för handlingen framåt på ett fullt godtagbart sätt. Det är dock bara två sånger som kan ses som riktigt bra och minnesvärda ("Man är väl infödd" och "Det är alltid någonting på gång i New York City"), och de andra är inte mer än underhållande för stunden. Då det trots allt kategoriseras som en musikal, så hade fler minnesvärda och bra sånger varit att föredra. Men Oliver & gänget är definitivt ändå en trevlig och bra film, som håller att ses om flera gånger, och som fungerar nästan lika bra för vuxna som för barn.

Den första svenska dubbningen av Oliver & gänget gjordes för den svenska biopremiären 1989 av Barrefelt Produktion med Doreen Denning som regissör och översättare. Trots att det finns många betydligt äldre filmer än så som fått behålla sin dubbning, så dubbades filmen om 1997 inför VHS-premiären; d.v.s. bara nio år efter att den första dubbningen gjordes. Enligt uppgifter från anonyma källor beror det på att en av skådespelarna krävde mer betalt när VHS-utgåvan skulle släppas. Den nya dubbningen gjordes av KM Studio och Monica Forsberg, och har generellt sett använts på VHS och DVD. Dock finns det ett undantag till regeln. Den första DVD-utgåvan 2002 innehöll av misstag 1989 års originaldubb, fast det efter sluttexterna stod utsatt rösterna från 1997 års version. Misstaget upptäcktes vid ett tidigt skede, och upplagan drogs in för att efter bara några veckor släppas på nytt med "rätt" dubbning. Varför Disney fått så bråttom med att byta ut till rätt dubbning är en bra fråga, i och med att det när samma sak hände med VHS-utgåvan av Bambi 1994 tog åtskilliga månader innan den nya upplagan kom, och minst 70% av alla VHS-exemplar i handeln fick den äldre dubbningen. Den nya DVD-utgåvan från 2009 innehåller uteslutande 1997 års omdubb. I och med det första misstaget vid upplagan 2002 har jag dock därmed fått möjlighet att kunna jämföra båda de svenska dubbningarna för denna recension.

I huvudrollen som Oliver hör vi i 1989 års originaldubb Karl-Johan Hasselström. Han är utmärkt, och låter mycket lik den amerikanska originalrösten. Visserligen kan man ibland skönja en viss bristande inlevelse, men något stort problem är det absolut inte. I 1997 års omdubb är det istället Anton Mencin. Han är också riktigt lik originalrösten, även om han har en något för mörk röst. Tyvärr märker man av en viss bristande inlevelse, som visserligen inte är något enormt problem men som trots allt är mer påtagligt än i originaldubben. Som Dodger hör vi i originaldubben Tommy Nilsson, som är riktigt lik originalrösten, om än med marginellt ljusare röst. Han har mycket bra sångröst. I omdubben görs samma roll av Jan Johansen, som har en påtagligt mörkare röst än originalets Billy Joel, och dessutom inte riktigt bibehåller rätt röstkaraktär. Han har en hyfsad sångröst, men den imponerar inte alltför mycket i det här fallet och man märker att hans röstomfång är mer begränsat än Tommy Nilssons. Tito spelades i den ursprungliga svenska versionen av Richard Carlsohn. Han låter riktigt lik originalrösten, även om han har en något ljusare röst och heller inte riktigt bibehåller originalets "gatuslang"-stil i rösten. I den nya dubbningen är han ersatt av Anders Öjebo, som är riktigt lik originalrösten men har en aningen för ljus röst. Han lyckas på ett lite bättre sätt att bibehålla gatustilen i rösten, men talar istället lite otydligare. Som Francis hör vi i originaldubben Torsten Wahlund, som låter mycket lik originalrösten och gör en bra insats som bibehåller precis rätt röstkaraktär. Han är i omdubbningen ersatt av Peter Wanngren. Han är relativt lik originalet, men har en för mörk röst och behåller heller inte riktigt rätt "högfärdiga" karaktär och känsla i rösten. Rita spelas i den gamla dubbningen av Sharon Dyall. Hon låter ganska lik originalrösten, även om hon har en något ljusare röst och också låter snäppet yngre än originalrösten. Hon bibehåller dock rätt röstkaraktär och känsla, vilket jag anser är viktigare än exakt röstlikhet. I den nya dubbningen är hon ersatt av Gladys del Pilar, som är hyfsat lik originalet men har en något mörkare och raspigare röst än originalets Sheryl Lee Ralph. En röst som ligger mitt emellan dessa två hade följaktligen varit det optimala, men Sharon lyckas bättre att bibehålla röstkaraktären än vad Gladys gör. Som Einstein hör vi i den ursprungliga dubbningen Allan Svensson, som låter lik originalrösten men med något ljusare röst och inte riktigt samma karaktäristiska röst som originalet. Allan talar dock tydligare än originalet, så att det inte är perfekt röstlikhet är inte nödvändigtvis negativt. Han bibehåller också rätt karaktär i rösten. I den nya dubbningen är det Gunnar Uddén som spelar Einstein, och han har istället en betydligt mer karaktäristisk röst än originalet. Han har en påtagligt mörkare röst, och behåller heller inte riktigt rätt röstkaraktär. Han talar också mer otydligt än i den gamla dubbningen, vilket visserligen stämmer överens med originalversionen men är rentav något mer otydligt än där. Fagins röst görs i den gamla dubbningen av Philip Zandén. Han låter lik originalrösten, och gör en bra rolltolkning. I den nya dubbningen är det istället Roger Storm som spelar Fagin, som är ganska lik originalrösten men har en lite för ljus och speciell röst. Han talar också med lite bristande inlevelse, även om det inte är något stort problem.

Sykes spelas i 1989 års originaldubb av Sten Ljunggren, som låter mycket lik originalrösten. Även hans ersättare i omdubben, Sven Wollter, är riktigt lik originalrösten även om han har en något ljusare och lite mer speciell röst. Roscoe spelas i originaldubben av Douglas Westlund, som låter relativt lik originalet och gör en bra insats, även om han kanske inte riktigt låter lika elak i rösten. I omdubben är han ersatt av Johan Hedenberg, som låter någorlunda lik originalet men har en ljusare röst. Även han kommer inte riktigt upp i samma elaka stil som den amerikanska originalrösten. Desoto görs i den gamla dubbningen av Torsten Wahlund. Han låter lik originalrösten, men till skillnad från originalet kan man höra att han förställer rösten en del. Det spelar dock ingen större roll, då rollen är så pass liten. I den nya dubbningen spelas han Hans Gustafsson. Han låter också lik originalrösten, även om han har en lite mer speciell röst än originalet. Jenny spelades i den gamla dubbningen av Hanna Ekman, som låter mycket lik originalrösten. Hennes sångröst är dock inte lika bra som originalversionens, även om hon är fullt godkänd även där. I den nya dubbningen spelas Jenny av Emma Iggström, som också låter mycket lik originalrösten. Emma har bättre sångröst än Hanna Ekman, men talar istället med lite sämre inlevelse. Som Winston hör vi i den gamla dubbningen Åke Lagergren, som låter lik originalrösten även om han inte riktigt låter lika högtidlig som i originalet. I den nya dubbningen är det Ingemar Carlehed som gör rollen, som bättre bibehåller originalets högtidliga stil men som röstmässigt inte är lika lik originalet. Han har en lite för speciell och djup röst, och har också ett något ljusare röstläge än originalets William Glover. I originaldubben spelas Georgette av Lill Lindfors. Hon låter ganska lik originalrösten, även om hon har en något mjukare röst än originalet och även låter lite yngre. Hon bibehåller dock helt rätt röstkaraktär och känsla, och gör därför en riktigt bra rolltolkning. I omdubben spelas Georgette istället av Meta Roos, som låter riktigt lik originalet men har något för mörk och maskulin röst. Även hon bibehåller rätt röstkaraktär. Korv-Louie spelas i den ursprungliga dubbningen av Christer Banck. Han låter någorlunda lik originalrösten, men har en lite ljusare och inte riktigt lika "speciell" röst. I omdubben är det istället Andreas Nilsson som gör rollen. Även han har en något ljusare röst, men är något mer lik originalet än Christer Banck. Intressant att notera är att Andreas Nilsson talar med fejkad utländsk brytning, precis som originalrösten; något Christer inte gjorde i originaldubben. Det är förstås positivt att efterlikna originalversionen så mycket som möjligt, men i just det här fallet spelar hans brytning ingen roll för handlingen. Förutom tidigare nämnda undantag talar alla med bra eller utmärkt inlevelse i båda dubbningarna.

En skillnad mellan de båda dubbningarna är att ledmotivet "Det är alltid någonting på gång i New York City" i 1989 års originaldubb sjungs av Tommy Nilsson (d.v.s. Dodgers röst), medan det i 1997 års omdubb istället är en neutral sångare som inte medverkar som röst; närmare bestämt Stefan Nykvist. I den amerikanska originalversionen är det en neutral sångare som sjunger den sången, och därför kan man med all rätt hävda att omdubben gör rätt. Jag har dock alltid tyckt att det låter naturligt med samma röst som Dodger, och dessutom råder det ingen tvekan om att Tommy Nilsson har bättre sångröst än Stefan Nykvist.

Bakom översättningen i 1989 års originaldubb står Doreen Denning, och den håller hög kvalitet. I 1997 års omdubb har en stor del av dialogen bibehållits, samtidigt som ganska omfattande ändringar också skett. Det verkar som att Monica Forsberg har utgått ifrån den äldre dubbningens dialog, men har gjort en hel del bearbetningar. Uppskattningsvis är ca 60% av dialogen identisk mellan de båda dubbningarna, även om jag inte fört någon närmare statistik över det. Man kan dock fråga sig varför, då ändringarna i merparten av fallen är till det sämre och medför att man gör en friare översättning mot originalet än det tidigare var. Ett påtagligt exempel är när hundgänget tar sig in i Jennys hus för att rädda Oliver, och Rita säger: "How bad off could it be?" (när hon ser hur lyxigt huset verkar). Det har i originaldubbningen översatts med "Hur dåligt kan det vara?", medan samma replik i den nya dubbningen lyder "Här skulle jag kunna trivas". Eftersom de tidigare pratat om att de tror att Oliver blir torterad i huset, så stämmer därmed dialogen i originaldubben betydligt bättre till syftet, som ju dessutom är en mycket rakare översättning. I de flesta andra fall är det mindre påtagliga ändringar. Francis "They're all masterpieces" (om tavlor) har exempelvis i den gamla dubbningen översatts med "Alla mästerverk", medan det i omdubbningen istället blivit "Det är bara mästerverk". Vilket man föredrar är kanske en smaksak, men eftersom omdubbens dialog kan misstolkas medan originaldubbens inte kan det, så tycker jag att den äldre dialogen är smartare. Tito har också lite mer svengelska och slang i den nya dubbningen än den äldre, och "Come on!" har exempelvis i den gamla dubbningen översatts med "Kom igen!" och i den nyare dubbningen med "Kom an!". Då det förstnämnda är bättre svenska, så anser jag att det är att föredra, trots att karaktären utan tvekan ska ha en viss slang. En del dialog låter också mer onaturlig i omdubben än i originaldubben. Dodger kallar exempelvis Korv-Louie i 1987 års omdubb för "En välkänd fiende i de fyrbentes värld" (där "de" uttalas som det stavas). I den gamla dubbningen säger han istället "En välkänd fiende till dom fyrbentas värld" (med vardagligt uttal på "dom"), vilket låter mer naturligt för vardagligt tal. I det fallet är det knappast översättarens fel utan snarare skådisens, men trots allt borde en uppmärksam regissör ha tänkt på att det knappast låter naturligt att uttala "de" som det stavas vid dialog (vid sång kan jag hellre godkänna sådant).

Ytterligare ett exempel är Titos "I think she likes me, man!", som i den gamla dubbningen blivit "Jag tror att hon gillar mig, man!". I den nya dubbningen har det istället blivit "Jag tror att hon diggar på mig, va!". Jag förstår inte vad den skumma grammatiken i omdubbningen har där att göra, varför originaldubbens översättning definitivt är bättre. förvisso kan man med all rätt hävda att det låter lite väl svengelskt att säga "man" (med engelskt uttal) i det svenska språket (något jag också håller med om), men eftersom det ordet förekommer i båda dubbningarna i många andra sammanhang än just detta, så kommer man ändå inte ifrån det. Det finns även vissa detaljer som inte är helt bra ens i den gamla dubbningen. Titos "He's dead meat" har exempelvis i båda dubbningarna översatts med "Han är dött kött" vilket jag tycker låter för svengelskt och ganska konstlat. Winstons "I wouldn't go in there if I were you" har också i båda dubbningarna översatts med "Jag skulle inte gå in dit om jag vore som du", där jag personligen tycker att ordet som inte riktigt hör hemma. Vid ett tillfälle har den nya dubbningen lagt in en extra ordvits, som inte återfinns i vare sig 1989 års originaldubb eller den amerikanska originalversionen. När Georgina skryter om hur känd hon är, så svarar Dodger "And we're all very impressed. Right guys?", varpå Tito säger "Very impressed". I den nya dubbningen har Dodgers replik blivit "Åh, imponerande. Visst gänget?", medan Titos svar har blivit "Mycket impregnerande". Hans felsägning är förstås lite lustig, även om man kan tycka att det inte är rätt att lägga till poänger som manusförfattarna inte hade tänkt sig. I den gamla dubbningen lyder Dodgers replik "Vi är alla mycket imponerade, visst är vi?" och Titos svar har blivit det mer logiskt översatta "Mycket imponerad". Vilket man föredrar är förstås en smaksak, men i just det här fallet tycker jag trots allt att felsägningen har en viss komisk poäng och kanske därmed är att föredra. Båda dubbningsversionerna har exakt samma sångtexter till alla sånger, som är skrivna av Ingela "Pling" Forsman. De är välgjorda och låter naturliga, även om somliga är ganska fria från originaltexten.

Munrörelserna stämmer riktigt bra i 1989 års originaldubb. Det är visserligen inte perfekt och en del avvikelser förekommer, men överlag ser det bra och naturligt ut, och det blir aldrig irriterande. I 1997 års omdubb är munrörelserna också bra, men dock inte riktigt lika bra som i den äldre dubben. Inte heller där blir det irriterande på något sätt, så därför får man trots allt vara förhållandevis nöjd.

Sammanfattningsvis håller båda svenska dubbningarna en förhållandevis hög kvalitet, och båda två är fullt njutbara. Trots allt är det dock ingen som helst tvekan om att 1989 års originaldubb är att föredra. Den har generellt sett bättre röster, bättre munrörelser, bättre inlevelse och även bättre översättning. Det finns enstaka röster som är mer lik originalet i 1997 års omdubb, och likaså finns det några få fall där översättningen också är bättre. Men överlag är omdubbningen ändå inget annat än en blek kopia av originaldubben, och det förefaller uppenbart att den gjorts med lägre budget än 1989 års originaldubb. I många fall kan det absolut finnas legitima kvalitetsskäl till att dubba om en film, men det här är inte ett av dem. Därför är det mycket tråkigt att Disney inte kunnat släppa ut en DVD-utgåva med båda dubbningarna, så att alla kan bilda sig en egen uppfattning och få den versionen som de föredrar. Jag föredrar absolut den ursprungliga dubbningen, och jag misstänker att de flesta gör det, men trots allt är det inget större fel på 1997 års omdubb som också håller en förhållandevis god kvalitet.

På bio 1989 hade Oliver & gänget en imponerande svensk bildversion. Där stod förtexter och därmed även titeln helt på svenska. De fåtal textskyltar som förekommer under filmens gång var inte översatt alls, men å andra sidan är ingen av dessa direkt viktig för handlingen heller. I slutet var samtliga eftertexter (i knappt fem minuter) helt och hållet på svenska, och det stod inte ett enda engelskspråkigt ord. Under sluttexterna angavs även svenska röster, sångcredits och dubbcredits, som ersatte de amerikanska rollistorna. Det kunde med andra ord inte bli mycket bättre. På DVD har filmen tyvärr enbart släppts i engelsk bildversion; både vid den första utgåvan från 2002 och 2009 års nyutgåva. Där står alltså alla förtexter, textskyltar och sluttexter på engelska. Titeln i början och enstaka textskyltar under filmens gång har dock översatts med hjälp av textremsor. Efter sluttexterna görs ett programmerat uthopp till lista med svenska dubbcredits. Märkligt nog skiljer sig dock denna creditlista åt mellan de båda DVD-utgåvorna. På 2002 års DVD-utgåva angavs fullständiga svenska credits med både röster, sångcredits och studiocredits (listan är för 1997 års omdubb oavsett vilken dubbning som används). På 2009 års nyutgåva är det istället en betydligt kortare lista, som bara anger svenska röster och sångaren för ledmotivet. Övriga sångcredits, översättare, regissör, textförfattare och dubbningsbolag anges alltså inte överhuvudtaget. Det är märkligt, då Disney annars brukar sätta ut så detaljerade credits på senare års DVD-utgåvor. VHS-utgåvorna hade en kompromiss i bildversionen, mitt emellan bio och DVD. Där var förtexterna helt på svenska, medan sluttexterna var på engelska och i slutet av eftertexterna angavs svenska röster och dubbcredits.

Den nya DVD-utgåvan av Oliver & gänget från 2009 använder uteslutande 1997 års omdubb för det svenska ljudspåret. Bilden är i anamorfisk Widescreen med proportionerna 1,66:1 - det innebär i praktiken att nästan hela skärmen nyttjas på en Widescreen-TV, men smala svarta fält till vänster- och höger har lagts till för att fylla ut skärmen. Det finns ljudspår på engelska, svenska, finska, holländska och isländska - det isländska ljudspåret har bara stereoljud, medan alla övriga är i Dolby Digital 5.1. Det finns textning på samma fem språk, och dessutom finns engelsk text för hörselskadade. Tyvärr finns ingen svensk text för hörselskadade; något den förra DVD-utgåvan hade. Den svenska textningen är till största delen identisk med omdubbens dialog, om än med enstaka skillnader och nedkortningar. Därför går det bra att använda parallellt med det svenska ljudspåret. Bild- och ljudkvaliteten är bra, även om man märker att filmen inte restaurerats riktigt lika ordentligt som en del andra av Disneys filmer från 1980-talet.

DVD-skivan inleds med språkvalsmeny, följt av varningstexter på valt språk. Därefter visas en allmän reklamjingel för Disneys DVD-utgåvor, som går att hoppa förbi genom att gå till nästa kapitel men inte genom att trycka på menyknappen. Det följs av muntlig information om Disneys s.k. FastPlay, som innebär att uppspelning automatiskt startar av utvalda trailers, de tre avsnitten samt extramaterial, om man inte väljer "Huvudmeny" från menyn som dyker upp inom 15 sekunder. FastPlay är en god tanke för att underlätta för barn, och i USA är det säkert praktiskt. Men i Skandinavien försvinner den största poängen, då man ju först måste ha valt språk från den inledande menyn innan någonting händer. Därmed stämmer inte heller instruktionerna på omslaget om att man inte behöver använda fjärrkontrollen. Det är heller knappast särskilt mycket svårare för barn att välja "Spela filmen" från huvudmenyn än att välja svenska från den inledande språkvalsmenyn. Det vore därför smartare att hoppa över FastPlay i Sverige, och istället förenkla DVD-strukturen för att hoppa över reklamjingeln och trailers (som istället kan nås via menyn) - det skulle göra allting mer användarvänligt för både vuxna och barn. Klickar man på "Huvudmeny" alternativt avbryter FastPlay genom att trycka Menu, kommer man direkt till huvudmenyn utan att några trailers spelas - dessa nås istället från rubriken "Nyheter" på huvudmenyn, vilket är mer praktiskt än via FastPlay. Menyerna är på svenska samt de andra språken på skivan, och är animerade och ganska effektfulla. Det är trevligt att Disney fortfarande använder sig av svenskspråkiga menyer till många DVD-filmer, något som knappast tillhör vanligheterna bland övriga distributörer.

Som extramaterial hittar vi en bakom kulisserna-dokumentär på fem minuter. Den är intressant, men går inte in tillräckligt på djupet för att vara helt användbart. Dessutom märks det att den är av äldre datum, och allting som tas upp är inte längre tillämpbart. Vidare återfinns ett kort PR-material om hundfigurerna i filmen, som troligen gjorts för att visas på amerikansk TV inför nypremiären på amerikanska biografer 1996. Det tillför inte så jättemycket, men kan vara intressant av historiska skäl. Vidare finns ett fotogalleri med en rad bilder från filmen och bakom kulisserna, varav några är lite intressanta att titta på. Därefter återfinns tre olika trailers för Oliver & gänget - den ursprungliga amerikanska biotrailern från 1988, en TV-trailer från 1989 och trailern från den amerikanska nypremiären 1996. Det tillför förstås inte så mycket, men kan vara värt att titta på för att se hur filmen marknadsförts på den tiden. I samma kategori finns även en TV-spott från 1996 om återlanseringen av filmen. Vidare hittar vi ett antal menyskärmar med fakta om filmen, varav en del är intressant men blir lite torftigt att läsa. Dessa är dessutom bara på engelska, vilket inte är så användarvänligt för barn. I nästa avdelning hittar vi två olika klassiska tecknade kortfilmer från Disney; Räck mig en tass (Lend a Paw) från 1941 och Puss Cafe från 1950. Den förstnämnda är dubbad till svenska med samma dubbning som på bl.a. Disney Channel och VHS-utgåvor, medan den sistnämnda inte har någon dialog alls. Tyvärr anges inga svenska röster på den första kortfilmen. Vidare hittar vi "sjung med"-versioner av två av låtarna från filmen; Man är väl infödd och Gatans guld. Dessa visas i form av utdrag ur filmen i svenskdubbad form, med sångtexterna tryckta i bild via textremsor. Slutligen hittar vi ett interaktivt spel, som man spelar med hjälp av fjärrkontrollen på DVD-spelaren. Där ska vi få hjälpa Oliver med olika uppdrag i New York, av de mest skilda slag. Svårighetsgraden varierar en hel del; allt ifrån löjligt enkelt till ganska svårt t.o.m. för vuxna. Där tar det roliga slut. Det interaktiva spelet och kortfilmerna är på svenska, medan allt annat återges på engelska med svensk text. Överlag är extramaterialet inte alltför mycket att hurra för, men med tanke på filmens ålder får man trots allt vara relativt nöjd. Den största nackdelen är istället att DVD-utgåvan bara innehåller den nyaste svenska dubbningen från 1997, och inte den bättre originaldubbningen från 1989. Har man turen att hitta åt begagnade exemplar av den första upplagan av 2002 års DVD-utgåva är det därför mer värdefullt, så man därigenom kan få den bättre av de två dubbningarna. Det är heller ingen enorm skillnad på extramaterialet, även om 2009 års utgåva har lite mer.


Recensionen skriven: 3 september 2009
Senast uppdaterad: 1 februari 2013

Recensionen har lästs 4624 gånger av 2899 personer, sedan den 3 september 2009

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
DVD-produktion * * * * * *      6
Betyg - Originaldubb:
Röster * * * * * * * *    8
Inlevelse * * * * * * * * *   9
Översättning * * * * * * * *    8
Munrörelser * * * * * * * *    8
Helhetsintryck dubbning * * * * * * * *    8
Betyg - Omdubb:
Röster * * * * * *      6
Inlevelse * * * * * * * *    8
Översättning * * * * * *      6
Munrörelser * * * * * * *     7
Helhetsintryck dubbning * * * * * *      6
 
Snittbetyg: * * * * * * * och en halv    7,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:
Helhetsintryck dubbning - Originaldubb:
Helhetsintryck dubbning - Omdubb:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen, filmen eller dess dubbning. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
FYRA - NIO - TVÅ - ETT
Skriv in ovanstående siffror:
 

Karro - måndag den 21 maj 2012 kl. 19:00:
Kan inte du fixa ljudklipp från orginaldubbningen av Oliver och Gänget?
Karro - måndag den 21 maj 2012 kl. 18:54:
Tur att det är samma sångtexter i båda dubbningarna! :)

psychedelic

© 2012 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna