Dubbningshemsidan

Recensioner

Långfilmer på VHS/DVD/TV

Projekt Prinsessa
(Princess Protection Program)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen, filmen eller dess dubbning samt sätta egna betyg.

Tack till Walt Disney Studios Home Entertainment för recensionsexemplaret
Sök efter Projekt Prinsessa på CDON
Sök efter Projekt Prinsessa på Discshop.se
Fynda bland över 8 000 000 auktioner på Tradera!   ANNONS
Drama / Komedi / Skolmiljö / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Familj / Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 29 minuter
Film:
Genre: Dramakomedi
Produktionsland/år: USA, 2009
Produktionsbolag: Disney Channel & Rainforest Productions
Producent: Danielle Weinstock
Regi: Allison Liddi
Manusförfattare: Annie DeYoung & David Morgasen
Svensk distributör: Walt Disney Studios Home Entertainment AB
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Svensk version:
Dubbningsbolag: Sun Studio A/S / Disney Character Voices International
Regi: Vicki Benckert
Översättning: Bittan Norman
Producent: Svend Christiansen
Kreativ ledning: Kirsten Saabye
Medverkande:
Carter - Selena Gomez Rosalinda/Rosie - Demi Lovato
Ed - Nicholas Braun Mason - Tom Verica
Chelsea - Jamie Chung Brooke - Samantha Droke
General Kane - Johnny Ray PSP-chefen - Molly Hagan
Sophia - Sully Diaz Donnie - Robert Adamson
Margaret - Talia Rothenberg Helen - Dale Dickey
Röster:
Carter - Vendela Palmgren Rosalinda/Rosie - Elina Raeder
Ed - Oskar Nilsson Mason - Fredrik Hiller
Chelsea - Sanna Sundqvist Brooke - Linda Åslund
General Kane - Joachim Bergström PSP-chefen - Annica Edstam
Sophia - Louise Raeder Donnie - Jesper Adefelt
Margaret - Marie Serneholt Helen - Sharon Dyall
Chloe & Lärarinna - Maria Rydberg
Klicka här för komplett rollista!

Demi Lovato & Selena Gomez
Foto: Francisco Roman
© Disney Channel

Disney Channels s.k. Original Movies - d.v.s. TV-filmer producerade speciellt av Disney Channel (oftast i samarbete med ett eller flera mindre independentbolag), utan direkt inblandning Disneys vanliga produktionsstudior - har länge levt en relativt anonym tillvaro i Sverige, trots att de brukar bli mycket populära och framgångsrika i USA och Kanada. Av de över 70 filmer som Disney Channel hittills producerat, är det bara en bråkdel som kommit till Sverige; antingen på usla sändningstider på kommersiella TV-kanaler, på Disney Channel själva eller i ett fåtal fall på DVD. Men efter succén med High School Musical-filmerna verkar det som att den trenden äntligen håller på att vända. En av de senaste exemplen är Projekt Prinsessa, som hade amerikansk premiär i juni 2009 och som i mitten av augusti började visas på Disney Channel. Några veckor senare har den nu släppts på DVD i Skandinavien. och i likhet med de flesta av Disney Channels originalfilmer är det huvudsakligen tonåringar som storyn kretsar kring. I det lilla ölandet Costa Luna (som är fiktivt, men som man av sammanhanget kan gissa sig till sannolikt ska föreställa ligga i eller kring Sydamerika) ska den 16-åriga kronprinsessan Rosalinda krönas till drottning efter att hennes pappa kungen dött. Folket är glada, men general Magnus Kane som är diktator i ett närliggande land är inte fullt lika glad. Han vill själv ta kontroll över landet, och gör därför ett försök att störta regeringen och fängsla Rosalinda. I tumultet som uppstår lyckas Rosalinda att fly, och tillsammans med specialagenten och majoren Joe Mason förs hon till huvudkontoret för den hemliga organisationen Prinsesskyddsprogrammet; en organisation som arbetar med att gömma mordhotade prinsessor i andra världsdelar genom att få dem att se ut som vanliga människor - d.v.s. en slags variant av de särskilt i Nordamerika vanliga vittnesskyddsprogrammen. Därför ska nu Rosalinda förvandlas till att se ut som en vanlig tonårstjej, och ska fr.o.m. nu gå under namnet Rosie. Hon får följa med till major Masons bostad i Louisiana, och tvingas där dela rum med hans tonårsdotter Carter; en pojkflicka som inte har många vänner eller är särskilt populär. Carter ser inte direkt fram emot att dela rum med en prinsessa från ännu ett av hennes pappas många uppdrag, och för Rosalinda/Rosie väntar stora kulturkrockar när hon försöker att vara en vanlig amerikansk tjej utan att dra uppmärksamheten till sig...

Jag brukar nästan alltid tycka om Disney Channels originalfilmer, då de generellt sett brukar hålla en högre klass än de flesta TV-filmer. Projekt Prinsessa är inget undantag, och jag tyckte om filmen. Det är inte någon av de bästa Disney Channel-filmerna, men långt ifrån den sämsta heller; och även de sämsta är nästan alltid fullt sevärda. Storyn är visserligen lite banal och förenklad, och den lider av vissa trovärdighetsproblem. De amerikanska censurreglerna gör sig också ibland påminda, och gör att situationerna i Costa Luna inte framgår som lika hemska som det antagligen ska föreställa. Exempelvis betvivlar jag att någon diktator som försöker att störta en regering verkligen skulle göra det helt utan vapen och utan någon synlig armé. I och med amerikanska lagar och regler kan det vara svårt att undvika, men en lite mer realistisk och hotfull situation vore onekligen inte fel. Det filmen saknar i trovärdighet kompenserar den dock genom rikliga mängder charm, och en intressant grundstory som alltid känns aktuell. Förutom att Rosalinda är prinsessa, så är grundstoryn inte alltför originell, och liknande situationer känns igen från många andra filmer. Den är också bitvis förutsägbar, även om åtminstone undertecknad inte lyckades att förutspå slutet. Någon jättedjup film är det inte, utan det rör sig om lättsam underhållning. Men filmen har trots allt fler nyanser och en lite större substans än många andra liknande filmer, och det finns en bra sensmoral och en del genomtänkta budskap.

Fastän det huvudsakligen klassas som en komedi, så är filmen i likhet med de flesta andra Disney Channel-filmer ingen stor skrattfest. Jag skrattade vid några få tillfällen och log därutöver ibland, och visst hade man kunnat önska lite mer humor. Men det gör inte så mycket, då filmen fungerar desto bättre som drama. Den är engagerande och intressant från början till slut, och merparten känns trots allt hyfsat realistisk. Rosalinda/Rosie och Carter har båda blivit mångbottnade och genomarbetade rollfigurer, som vi får lära känna riktigt väl. Även Carters pappa, Ed och Brooke har i alla fall en del nyanser och en viss substans. De flesta övriga är tyvärr ganska endimensionella, och värst är det med general Kane som blivit en typisk svart-vit skurkroll och Chelsea som är en typisk "high school-bitch", som det redan nästan går tolv på dussinet av. Trots de många bristerna lyckas dock filmakarna ändå att skapa en förhållandevis originell och nyskapande film, som tar upp intressanta ämnen och har fler nyanser än vad man hade kunnat tro. När den dessutom är så charmig och underhållande, så är det omöjligt att tycka illa om den. I mitt tycke är slutet det största problemet, då det ärligt talat inte är ett vare sig helt lyckligt eller tillfredsställande slut. Jag tycker också att en del av budskapen delvis går förlorade i och med slutet. Dessutom känns det lite förhastat och påtvingat, och bland bihandlingarna är det ett flertal trådar som aldrig helt reds ut. Det vore bättre om filmen hade kunnat förlängas med 5 - 10 minuter, för att få tid att reda ut allting och skapa ett mer tillfredsställande slut. Det är dock värt att notera att DVD-utgåvan är något längre än TV-versionen, och innehåller en form av epilog i slutet ("Ett år senare") som inte visats på Disney Channel. Såvitt jag förstår spelades den scenen in från första början, men klipptes av okänd anledning bort innan TV-premiären för att senare återinsättas på DVD-utgåvan. Det handlar bara om ett par minuter och någon alltför intressant scen är det inte. Den är heller långt ifrån realistisk, men trots allt tycker jag att filmen fungerar bättre med den extra scenen då slutet blir lite mer lyckligt och tillfredsställande. Det slutet uppnar också för möjligheten till en uppföljare, något som absolut vore välkommet även om jag inte hört om några sådana planer. Tyvärr medför den nya scenen dock att det snygga ledmotivet "One and the Same" inte längre spelas under sluttexterna som det gör på Disney Channel, utan den har förpassats till ett kort parti innan den nya scenen. Under sluttexterna spelas istället instrumental och ganska intetsägande musik, vilket är tråkigt.

Visuellt och hantverksmässigt är Projekt Prinsessa en tillfredsställande film, med relativt snyggt foto och ett effektivt bildspråk. Det märks att den spelats in med förhållandevis liten budget, och dessutom blir det vid några tillfälle tydligt att allting spelats in i Puerto Rico i Latinamerika; vilket inte alltid ser ut som i Louisiana där merparten av handlingen utspelas. Men överlag har filmmakarna ändå gjort det bästa av situationen. Skådespelarinsatserna är överlag mycket bra, och framförallt Selena Gomez och Demi Lovato är lysande i de båda huvudrollerna. De spelar övertygande och trovärdigt hela tiden, och trots att båda två numera är ganska kända (den förstnämnda från Camp Rock och komediserien Sonnys chans, och den sistnämnda från Magi på Waverly Place) lyckas de att skapa unika rolltolkningar där man aldrig påminns om deras andra roller. Man känner också av att Selena och Demi är vänner i verkligheten, då deras personkemi är mycket stark. Även i övrigt är det bra skådisar, där framförallt Jamie Chung, Samantha Droke och Tom Verica gör starka och övertygande rollprestationer. Sammanfattningsvis är Projekt Prinsessa en underhållande, smårolig och charmig film, som tar upp intressanta ämnen på ett förhållandevis lyckat och originellt sätt. Det är visserligen ingen alltför djup eller originell film, och jag tror inte att den kommer att vinna några priser i första taget. Men samtidigt betvivlar jag att särskilt många förväntar sig djupsinthet och originalitet vid TV-filmer som gjorts direkt för Disney Channel med relativt liten budget, och så länge man inte har orealistiska förväntningar så blir man sannolikt inte besviken. Filmen kommer tyvärr inte upp i samma klass som exempelvis Camp Rock eller High School Musical, men är ändå bra och fullt sevärd.

De senaste åren har Disney Channel börjat med en lite oroväckande princip, genom att dubba allt fler filmer och serier till svenska - sådana som inte riktar sig huvudsakligen till barn, utan snarare ungdomar och vuxna, och som för bara ett par år sedan hade varit helt otänkbart att dubba i Sverige. Efter att samma sak skett med både High School Musical och Camp Rock var det därför föga förvånande att Camp Rock också försetts med svensk dubb inför premiären på Disney Channel i höstas, där den vid olika tillfällen både visats på engelska och svenska. Detta trots att filmen definitivt inte är någon barnfilm, och att det är tveksamt om den passar personer som inte kommit upp i tonåren. Jag försökte att få min 10-åriga systerdotter att se filmen, men hon gav upp efter fem minuter. Det talar liksom sitt tydliga språk att filmens huvudsakliga målgrupp är sådana som utan tvekan bör kunna läsa textremsorna obehindrat. Därför kan man fråga sig varför Disney Channel valt att dubba filmen, något jag inte fått någon klarhet i. På DVD gör det förstås ingenting - där finns i vanlig ordning även textad originalversion att tillgå, så att alla själv kan välja vilken version de föredrar. Men på TV är det värre, då man vanligtvis inte har något val...

Bakom den svenska versionen står i vanlig ordning Sun Studio, med överinseende av Kirsten Saabye från danska Disney Character Voices International. Den här gången är det dubbningsveteranen Vicki Benckert som stått för regi. I huvudrollen som Rosie hör vi Elina Raeder, dotter till dubbningsveteranen Louise Raeder. Hon låter riktigt lik originalrösten och behåller rätt röstkaraktär och känsla, även om hennes röst är något djupare och mörkare än originalets Demi Lovato. I den andra huvudrollen som Carter hör vi sångerskan Vendela Palmgren. Hon låter mycket lik originalrösten, och gör en utmärkt rolltolkning. Ibland kan man dock skönja en viss bristande inlevelse, och jag rekommenderar att hon arbetar på detta i framtiden, fastän det absolut inte är något stort problem. Carters pappa spelas av Fredrik Hiller, som låter ganska lik originalet men har en ljusare och något mer karaktäristisk röst. Som Rosalindas (Rosies) mamma hör vi lustigt nog Louise Raeder; vars dotter alltså spelar Rosalinda. Hon låter mycket lik originalrösten och gör en mycket bra rolltolkning, även om hon har en lite mer speciell och karaktäristisk röst än vad originalet uppbringar. Eds röst görs av Oskar Nilsson, som gör en bra rolltolkning men inte låter särskilt lik originalet. Han har en avsevärt ljusare röst, som heller inte är lika speciell som originalets. Som Chelsea hör vi Sanna Sundqvist, som har en mörkare och djupare röst än originalets XXX, men som bibehåller rätt röstkaraktär. Som Brooke hör vi Linda Åslund, som låter riktigt lik originalrösten även om hon har en lite mer speciell röst än originalskådisens lite mer alldagliga röst.

General Kanes röst görs av Joachim Bergström, som låter riktigt lik originalet även om röstkaraktären inte är helt identisk. Dessutom talar originalskådisen med en påtaglig spansk brytning, medan Joachim istället använder sig av normal svenska utan brytning. Man kan med all rätt hävda att brytningen inte spelar någon direkt roll för rollfiguren eller handlingen, och att det därför inte är något direkt fel att hoppa över den i dubbningen. Men å andra sidan hade det ju varit en fördel om åtminstone någon av rollfigurerna från Costa Luna hade talat med en viss brytning, i och med att enstaka spanska repliker avslöjar att modersmålet i landet måste vara spanska. Som chefen för Prinsesskyddsprogrammet hör vi Annica Edstam, som låter lik originalrösten men har en marginellt ljusare röst. Även hon talar i originalet med kraftig brytning, vilket går förlorat i den svenska versionen. Vem som spelar Carter är jag inte helt säker på, då rösten inte har crediterats i Disneys officiella creditlistor, men jag misstänker att det rör sig om Jesper Adefelt. Han låter i alla fall någorlunda lik originalrösten, men har en lite djupare och något ljusare röst. Han har också en mer speciell och påtaglig röst än originalversionens dito. Vid några tillfällen kan man höra en antydan till bristande inlevelse, men det är definitivt inget påtagligt problem. Förutom nämnda undantag talar alla med bra eller utmärkt inlevelse. Ett litet problem är att namnet Rosie uttalas lite olika beroende på vem som säger det. De flesta skådisar uttalar namnet med helt svenskt uttal ("Rosi"), medan några istället har ett lite mer amerikanskt uttal.

Bakom den svenska översättningen står Bittan Norman. På grund av tidsbrist har jag inte hunnit granska hela översättningen i detalj, men utifrån min jämförelse mellan originalversionen och den dubbade versionen av ett dussintal utvalda scener verkar översättningen relativt bra. Merparten låter naturligt och bra, men självklart kan man ha synpunkter på ett och annat. Det är intressant att notera att Princess Protection Program genomgående har översatts med Prinsesskyddsprogrammet istället för filmens titel Projekt Prinsessa. Gissningsvis beror det på att det varit meningen att filmen skulle ha hetat "Prinsesskyddsprogrammet" i Sverige (vilket tidiga trailers på Disney Channel avslöjat), men att titeln ändrats vid ett så pass sent skede så att dubbningen redan genomförts. Det förekommer även en del tveksamma översättningar och även rena översättningsfel. Det mest påtagliga exemplet på det sistnämnda är en av statusrapporterna hos Prinsesskyddsprogrammet, som i original lyder: "Princess 383 has had a successful extraction". Det har i den svenska versionen översatts med "Prinsessan 383 kommer från en välbärgad familj". Det är förstås helt felaktigt, då ju originalbetydelsen syftar på att prinsessan ifråga har räddats (avlägsnats) utan problem. Den svenska översättningen stämmer också dåligt överens med fortsättningen, varför jag inte alls förstår hur översättaren har resonerat. I övrigt ser man ett flertal exempel på meningar och ord som översatts ganska fritt, och inte helt stämmer överens med originalet. I de flesta fall gör det inte så mycket, då de svenska ersättningarna låter naturligt i sammanhanget, men ibland har Bittan gått lite för långt. Ett exempel är att Donnys fråga till Carter i fiskaffären "How much?" (i betydelsen: Hur mycket kostar det), som i den svenska dubbningen blivit "Kostar det?". Det får Donny att framstå som mer egocentrisk än i originalet, då det ärligt talat känns lite oförskämt att fråga i en affär om det kostar något. "Vad kostar det?" hade definitivt varit att föredra, även fast läppsynken till viss del blivit lidande. Att översätta wardrobe (i betydelsen alla ens klädesplagg) med garderoben är också lite tveksamt, då de flesta i Sverige sannolikt inte är van vid den betydelsen av ordet, på samma sätt som i engelskspråkiga länder.

Fler exempel är exempelvis "You give me a headache", som har översatts med "Jag blir så trött på dig". Andemeningen må vara detsamma, men det känns som lite väl fritt översatt i mina ögon. Jag tycker heller inte riktigt om att smeknamnet Bait girl översatts med Fiskelina, vilket känns som lite väl långt ifrån originalet. Då vore det mer bokstavliga "Betestjejen" eller något liknande att föredra. Fler exempel är att "A royal pain" översatts med "Kungligt dryg". Ett mer märkligt fall är Carters förklaring "Lots of kids have jobs", som i Sverige blivit "De flesta ungdomar jobbar". Det får uppenbarligen inte samma betydelse som originalet, och vare sig i Sverige eller USA tror jag att de flesta skolungdomar verkligen har extrajobb. Att översätta den meningen med "Många ungdomar har jobb" vore definitivt mer logiskt. Dessa fria översättningar är dock inte alls alltid av ondo, då det finns flera fall då främmande begrepp i Sverige översatts till mer välkända motsvarigheter. Men ibland har Bittan gått lite för långt åt andra hållet, så att det blir lite väl rakt översatt istället. Man kan exempelvis ställa sig frågande till om det verkligen är så lyckat att "She's hot!" översatts med "Hon är het!". Det har visserligen börjat förekomma på en del håll även i det svenska språket, men fortfarande känns det åtminstone för mig lite väl svengelskt - jag kan dock inte utesluta möjligheten att yngre personer än jag trots allt tycker att det är fullt naturligt. Att använda något av de mer språkmässigt korrekta "Hon är snygg" eller "Hon är sexig" vore sannolikt att föredra. Det låter också lite onaturligt att Las Vegas benämns Vegas i den svenska dubbningen. Sådana nedkortningar är fullt naturliga i det engelska språket, men här blir det inte lika naturligt och det fulla namnet vore bättre (trots sämre läppsynk). I ett flertal fall har girls översatts med flickor, vilket man också kan ha synpunkter på. I det här fallet syftar det uteslutande på gymnasieelever, och på högstadie- eller gymnasieskolor tror jag knappast att det är vanligt förekommande att kalla de kvinnliga eleverna för flickor. Då vore tjejer ett betydligt bättre och mer logiskt ordval.

Men det kanske mest påtagliga fallet är alla referenser till Homecoming som har översatts med Återträff. Det här är ett besvärligt begrepp då den i USA och Kanada så vanliga företeelsen Homecoming, som syftar på jippon där gamla elever hälsar på sin gamla gymnasieskola och har aktiviteter med de nuvarande eleverna, inte alls är särskilt vanligt förekommande i Skandinavien. Att då regelbundet prata om exempelvis återträffsdrottning (Homecoming Queen) låter väldigt främmande och konstlat i Sverige. I den här filmen syftar Homecoming uteslutande på den så kallade Homecoming Dance, som är en skolbal där både nuvarande och gamla elever deltar, och som brukar avsluta veckan med jippon för f.d. elever. Därför hade det i det här fallet varit smartast att helt enkelt hoppa över begreppet Homecoming och istället översätta det med skolbal eller skoldans (det hade fungerat, då själva företeelsen inte spelar någon roll i det här sammanhanget, och vi aldrig får se eller höra talas om några gamla elever). Förvisso är skoldanser heller inte lika vanliga i Sverige som i USA, men det vore nog trots allt den bästa lösningen efter omständigheterna. Att det ändå blir lite konstlat är tyvärr oundvikligt, då skolbalsdrottningar knappast förekommer alls i Sverige. Intressant att notera är att filmen i sin originalversion innehåller några spanskspråkiga repliker och uttryck, som i originalet inte alls har översatts. De allra flesta av dessa har i den svenska dubbningen istället översatts till svenska. Det medför visserligen att den spanska känslan nästan helt försvinner, men eftersom det sannolikt är betydligt färre svenskar än amerikaner som förstår spanska hjälpligt så är det trots allt en fördel att översätta det. De flesta av dessa förekomster är dessutom sådana där man förutsätts förstå innebörden av det de säger. Den enda spanska som finns kvar är de fall där syftet är att någon inte förstår betydelsen (som exempelvis vid anpassningssvårigheterna i Louisiana). De spansk- och franskspråkiga repliker som förekommer i den svenska dubbningen är helt och hållet nyinspelade med de svenska skådespelarna, och det är glädjande att man inte försökt sig på att hoppa över att dubba de begreppen (vilket har förekommit, men vanligtvis låter mycket konstigt i och med de ändrade rösterna).

De fåtal sånger som förekommer har inte översatts eller dubbats, utan är kvar i originalversion. Det rör sig till största delen om bakgrundsmusik, samt den nyskrivna temamusiken "One and the Same" som framförs av de två huvudrollsinnehavarna. Den låten har sångtexter som har en viss relevans till handlingen, och hade därför varit önskvärd att dubba. Men trots allt är det här ingen musikal, och då sångerna inte för handlingen framåt kan man heller inte påstå att det är alltför viktigt att översätta sångerna.

Jag blev positivt överraskad över munrörelserna, som överlag stämmer mycket bra. Givetvis kan spelfilmer ("otecknade" filmer) aldrig någonsin få perfekt läppsynk, och det blir det inte här heller. Men det syns att dubbningsteamet gjort allt som är möjligt för att få så bra munrörelser som möjligt, och det blir aldrig störande. Ibland kan man dock misstänka att man valt att prioritera munrörelser framför en naturlig dialog och bra översättning, och det känns inte som rätt väg att gå.

På både Disney Channel och DVD-utgåvan visas filmen i engelsk textversion, men på DVD:n har viktigare textskyltar översatts med hjälp av textremsor i bild (något som inte skedde på Disney Channel). Varken på Disney Channel eller på DVD-utgåvan har sångtexterna översatts med textremsor. På Disney Channel anges svenska röster och dubbcredits via textremsor under sluttexterna - det går mycket snabbt, och tyvärr anges rösterna bara i grupp. På DVD-utgåvan hoppas det istället till en extra filmsnutt med svenska röster och studiocredits efter filmens slut. Den rollistan anger vem som spelar respektive rollfigur, men tyvärr bara till de största rollerna. Det är ganska många förhållandevis stora roller som inte anges, däribland Donny och Rosalindas mamma. Den visas under relativt kort tid, men det går bra att sätta på stillbild under textskärmarna, och då är det ju inte så farligt om det går snabbt. Tyvärr står inte tekniker utsatt på creditlistan, vilket är lite märkligt och svagt.

DVD-utgåvan kommer i ett DVD-fodral med ett glänsande papphölje - riktigt effektfullt och tjusigt. Bilden är i anamorfisk Widescreen i 1,78:1 (vilket innebär fullskärm på en Widescreen-TV), vilket är förvånansvärt då de flesta av Disney Channels TV-filmer bara spelats in i 4:3. Men jag antar att det här är ett undantag; kanske då filmen är så pass ny. Det finns ljudspår på svenska, danska, norska, franska, polska och engelska. Tyvärr är det enbart det engelska ljudspåret som tillhandahålls i Dolby Digital 5.1, medan de dubbade ljudspåren bara har stereoljud. Filmen har vanlig textning på de fem nordiska språken samt tre andra språk, och därutöver finns både vanlig engelsk text samt engelska för hörselskadade. Tyvärr finns dock ingen svensk text för hörselskadade - det var vanligt på Disney-utgåvor fram tills för några år sedan, men på sistone verkar Disney helt ha slutat med det, vilket är beklagligt. Den svenska textningen är också nyöversatt från originalet, och har inte samma dialog som den dubbade versionen. Därför kan texten i praktiken bara användas till originalversionen, och inte som komplement till det svenska ljudspåret. När man stoppar i DVD-skivan möts man av språkvalsmeny, som följs av varningstexter i 5 sekunder och Disney-vinjett. Därefter spelas av allmän reklamjingel för Disneys DVD-utgåvor - den går att hoppa förbi genom att gå till nästa kapitel, men det går inte att trycka på menyknappen. Därefter möts man av en introduktion för Disneys s.k. FastPlay, som innebär att om man inte gör någonting annat, så startas automatiskt uppspelning av några trailers följt av huvudfilmen. I USA är det säkert ett uppskattat initiativ, då det gör det enklare för barn att kunna få igång filmen. Men i Skandinavien försvinner en stor del av poängen, då vi alltså först måste välja språk med fjärrkontrollen - om man klarar av det, så är man säkert också fullt kapabel att klicka på "Spela filmen" från huvudmenyn.

Om man avbryter FastPlay genom att trycka Menu på fjärrkontrollen, alternativt välja "Huvudmeny" från FastPlay-introduktionen, så kommer vi istället direkt till menyn - inga trailers visas, utan de nås istället under rubriken "Nyheter" på menyn. Menyerna är rörliga och ganska snygga, och har bakgrundsmusik. Musiken består av ledmotivet "One and the Same", men märkligt nog låter det inte som att det är samma sångare som i själva filmen. Menyerna finns på både svenska och engelska, vilket är positivt. Till skillnad från DVD-utgåvan av bl.a. High School Musical är det den svenskdubbade versionen som är förvald, om man valt svenska på den inledande menyn och därefter inget mer. Jag är lite kluven till det här. Å ena sidan är sannolikheten nog större att de flesta vill se filmen på engelska. Men å andra sidan är det troligen yngre personer som hellre vill se filmen med svenskt tal, och för de är det förstås enklast om de inte behöver välja något annat - äldre personer, som vill se filmen i textad originalversion, kan antagligen lättare själv välja ljudspår och textning. En liten miss i menyn är att man, efter att ha valt antingen ljudspår eller textning, automatiskt hoppas tillbaka till huvudmenyn. Vill man både välja ljudspår och textning (exempelvis för att få engelskt tal och svensk text), så måste man alltså gå tillbaka till språkinställningsmenyn ytterligare en gång.

Som extramaterial hittar vi en sju minuter lång bakom kulisserna-dokumentär, som i första hand fokuserar på Demi Lovato och Selina Gomez och arbetet på inspelningsplatsen. Den går inte in särskilt mycket på djupet, men är ändå ganska trevlig och intressant. Därefter erbjuds en fem minuter lång minidokumentär om hur tillvaron är för riktiga prinsessor. Förutom skådespelarna från filmen intervjuas också en riktig prinsessa; närmare bestämt 17-åriga India Oxenberg, vars mormor var kronprinsessa i Jugoslavien. I synnerhet det India har att berätta är riktigt intressant, men hade gärna fått förlängas lite för att gå in närmare på djupet. Dessutom kan man misstänka att India Oxenbergs tillvaro inte nödvändigtvis är representativ för de flesta prinsessor i världen, i och med det faktum att både hon och hennes mamma är födda och uppväxta i USA och livnär sig som skådespelare. Det hade därför varit mer intressant att också intervjua någon kronprinsessa från valfritt land för kontrastens skull. Slutligen finns även en musikvideo med Selina Gomez och Demi Lovato med filmens ledmotiv "One and the Same". Det är en mycket vacker låt, och därför blir även musikvideon fullt godkänd. Där tar det roliga slut, och efter det extramaterial som Disney brukar ha med på nyare Disney Channel-filmer så hade jag väntat mig mer. Men om man tar hänsyn till att det trots allt är en TV-film (som ofta inte får något extramaterial alls) så tycker jag att man trots allt får vara ganska nöjd med det extramaterial som finns. Allt extramaterial har svensk text, vilket är positivt, men tyvärr finns ingen engelsk text på extramaterialet. Extramaterialet har endast engelskt ljudspår och ingen dubbning.


Recensionen skriven: 24 september 2009

Recensionen har lästs 6049 gånger av 3425 personer, sedan den 24 september 2009

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
DVD-produktion * * * * * *      6
Röster * * * * * * * *    8
Inlevelse * * * * * * * *    8
Översättning * * * * * *      6
Munrörelser * * * * * * * *    8
Helhetsintryck dubbning * * * * * * *     7
Snittbetyg: * * * * * * *     7

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:
Helhetsintryck dubbning:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen, filmen eller dess dubbning. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
TREA - FEMMA - FYRA - ETTA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna