Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Prometheus
(Prometheus)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Sök efter Prometheus på CDON
   ANNONS
Drama / Science-fiction / Äventyr / Action / Övernaturligt / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 2 timmar 6 minuter
Genre: Science-fictionactiondrama
Produktionsland/år: USA, 2012
Produktionsbolag: 20th Century Fox, Dune Entertainment, Scott Free Productions & Brandywine Productions
Producent: Ridley Scott, Tony Scott, David Giler & Walter Hill
Regi: Ridley Scott
Manusförfattare: Damon Lindelof & Jon Spaihts
Svensk distributör: Twentieth Century Fox (Sweden) AB
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Elizabeth Shaw - Noomi Rapace Charlie Holloway - Logan Marshall-Green
Meredith Vickers - Charlize Theron David - Michael Fassbender
Janek - Idris Elba Fifield - Sean Harris
Millburn - Rafe Spall Chance - Emun Elliott
Elizabeth som barn - Lucy Hutchinson Elizabeths pappa - Patrick Wilson
Ravel - Benedict Wong Peter Weyland - Guy Pearce
Ford - Kate Dickie

Den brittiska flerfaldigt Oscarsnominerade regissören och producenten Ridley Scott har bl.a. blivit känd för filmer som Thelma " Louise, Gladiator och Black Hawk Down. Men för många lär Ridley främst bli ihågkommen för 1979 års succéfilm Alien, som resulterat i ett flertal uppföljare och ett koncept som mer eller mindre lever än idag. Hans senaste film har också en viss koppling till Alien, även om filmen överlag är fristående. Här rör det sig om det påkostade science-fictionactiondramat Prometheus, som fått sin namn från halvguden från grekisk mytologi. Manuset har skrivits av svenskättlingen Damon Lindelöf, som kanske främst blivit känd som manusförfattare och exekutiv producent till TV-serien Lost. Filmen har nu världspremiär i bl.a. Sverige, en vecka innan den amerikanska premiären.

År 2093 tror sig de unga arkeologerna Elizabeth Shaw och Charlie Holloway äntligen ha hittat svar på de stora frågorna i universum; var mänskligheten egentligen kommer ifrån och hur de första människorna skapades. Enligt forskningen skapades människorna av en utomjordisk ras som kallats för "ingenjörerna", och innan hans bortgång hade miljardären Peter Wayland finansierat en resa till yttre rymden för att finna bevis på ingenjörernas existens och kanske även svar på varför människan skapades. Det blir en lång resa, och tyvärr inte fullt så fridfull som Elizabeth och Charlie räknat med...

Trots titeln har Prometheus nästan ingenting med den grekiska mytologin att göra, och även om man ser på det bildligt finns inga tydliga likheter med mytologins Prometheus. Någon alltför originell film är det heller inte, utan det är en science-fiction av gammalt beprövat slag - visserligen med en ovanligt intressant och nyskapande grundpremiss, men likväl med bekant upplägg. Likheterna med bl.a. Ridley Scotts tidigare Alien är påtagliga.

Men jag tycker om den ovanliga grundpremissen, som gör att intresset trots allt hålls vid liv. Jag uppskattar också att åtminstone de större rollfigurerna blivit förhållandevis mångbottnade och känns äkta. Det gäller framförallt Elizabeth, men till viss del även Charlie och Ms. Vickers. Den robotliknande varelsen David är också intressant, och medför en lite ovanlig dimension till filmen. Men tyvärr finns det lite för många rollfigurer i filmen, vilket medför att man aldrig riktigt hinner bry sig om eller lära känna många av dem. Och då bryr man sig heller inte nämnvärt om vad som händer med dem. Det blir därför framförallt scenerna med Elizabeth som verkligen engagerar och berör. Det finns ett visst djup, även om filmen huvudsakligen är relativt lättsam underhållning. Det kan man tycka är lite tråkigt, då det borde ha kunnat bli djupare utifrån den intressanta premissen och de filosofiska frågor som filmen som hastigast snubblar över. Det är hyfsat engagerande, i vissa fall småroligt och med viss spänning. Det finns några riktigt äckliga och obehagliga scener, och även om de fyller sin funktion kan jag ibland tycka att det blir en smula för magstarkt.

Prometheus innehåller tyvärr också vissa logiska luckor, och bitvis känns filmen lite osammanhängande. Somliga scener är ganska onödiga, och ibland beter sig rollfigurer ologiskt; mest för sakens och dramatikens skull. Det är förstås inte alls ovanligt vid den här genren, men likväl onödigt. Storyn är bitvis också i tunnaste laget, med en del onödiga tilltag bara för att visa upp de imponerande miljöerna, och ibland finns ingen tydlig röd tråd. Det resulterar i en ganska ojämn film - när det är som bäst är filmen mycket engagerande och riktigt bra; när det är som sämst är det både segt, oengagerande och nästintill poänglöst.

Speltiden är också lite för lång för filmens eget bästa, och det finns inte riktigt tillräcklig handling för att motivera en speltid på över två timmar. Med 15 - 20 minuter bortklippt skulle det förmodligen upplevas betydligt bättre. Jag saknar också en större spänning och en mer mer rysarbaserad stämning, vilket hade kunnat maskera de logiska luckorna och få filmen att engagera mer. Nu blir det här minst lika mycket ett drama som science-fictionaction, och dramer kräver betydligt mer logik och karaktärsutveckling för att hålla ihop. Men jag uppskattar verkligen Elizabeth, som är en intressant och genomarbetad rollfigur och som det är lätt att känna för. Scenerna med henne blir därför överlag engagerande och fascinerande, även om inte allting håller ihop logiskt.

Fotot är fantastiskt snyggt, och filmen har även övertygande specialeffekter. Visuellt är det en riktig upplevelse, och det finns många otroliga vyer och en imponerande detaljrikedom. Skådespelarinsatserna är överlag riktigt bra, och Noomi Rapace är utmärkt i huvudrollen som Elizabeth. Hon imponerar stort, och spelar både äkta och trovärdigt. Jag glömde rentav bort att det var hon när jag såg filmen, vilket är ett gott tecken på en fin insats. Det är glädjande att se att Noomi den här gången fått betydligt mer att arbeta med än i Sherlock Holmes 2, även om hennes rollfigur kanske inte riktigt är lika intressant och mångbottnad som Lisbeth Salander. Charlize Theron är bra som Meredith Vickers och gör allt som går av rollfiguren, och jag uppskattar också Michael Fassbender som gör en intressant och ovanlig rolltolkning som David. Det svagaste kortet i ensemblen är egentligen Logan Marshall Green, som känns ganska blek och opersonlig. Då han agerar kärleksintresse till Elizabeth, men han och Noomi Rapace inte har särskilt mycket till personkemi, så känns han också lite malplacerad.

Jag såg Prometheus i 3D-version, och jag kan tyvärr inte påstå att jag blev särskilt imponerad över effekterna. Vid några tillfällen finns det riktigt häftiga 3D-effekter, och i synnerhet några kameraåkningar är fantastiska. Men till största delen finns det inte mycket mer än en hyfsad djupkänsla, och i många fall inte ens det. Till 80% tillför därför inte 3D-effekterna något särskilt till filmen, och sannolikt upplevs den lika bra i vanlig hederlig 2D. Dessutom blir bilden ibland aningen för mörk med 3D-glasögonen på, plus att texten blir lite mer svårläst än vad som annars brukar vara fallet.

Prometheus tar upp en del mycket intressanta frågeställningar och ämnen, och jag uppskattar den ovanliga premissen. Men filmen som sådan imponerar inte lika mycket som grundpremissen, och framförallt är filmen alldeles för ojämn. Bitvis är det mycket bra, och bitvis totalt ointressant. Vid några tillfällen blev det också så segt så jag nästan höll på att somna. Men trots de många bristerna är det en helt okej film, som i alla fall är en helt okej film och den duger som underhållning för stunden, även om den haft potential att bli så mycket mer än så. Att sätta betyg på en så oerhört ojämn film är inte lätt, men efter moget övervägande nöjer jag mig med en sexa; men den sjätte poängen räddas i stort sett enbart av fotot, grundstoryn och skådespelarna. Det märks att det är en välgjord och påkostad film, men jag önskar att lika stort krut lagts på manuset. Jag är heller inte speciellt förtjust i slutet, som alltför övertydligt öppnar dörren för en uppföljare. Med det här slutet vågar jag rentav påstå att det är 99-procentigt säkert att det kommer en uppföljare...

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 31 maj 2012
Senast uppdaterad: 1 juni 2012

Recensionen har lästs 5549 gånger av 2949 personer, sedan den 31 maj 2012

Betyg:
Film/serie * * * * * *      6
DVD-produktion   --
Snittbetyg: * * * * * *      6

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
ETTA - FYRA - SEXA - TREA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern