Dubbningshemsidan
Recensioner
Icke-dubbade filmer
Så olika
(Så olika)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Sök efter Så olika på CDON
g(16153296)a(1587777))
Sök efter Så olika på Discshop.se
g(18725738)a(1587777))
Sök efter Så olika på Megastore.se
g(16726524)a(1587777))
ANNONS
Hyr film idag på film2home.se - första filmen gratis ANNONSg(17533126)a(1587777))
Drama / Komedi / Romantik / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 53 minuter
Genre: Romantisk dramakomedi
Produktionsland/år: Sverige, 2009
Produktionsbolag: Sweetwater Filmrights, i samarbete med Svensk Filmindustri & TV4 Sverige
Producent: Colin Nutley
Regi: Helena Bergström
Manusförfattare: Tove Alsterdal & Helena Bergström
Svensk distributör: Svensk Filmindustri AB
| Medverkande: | |
|---|---|
| Lotta Lövdahl - Ingela Olsson | Sanna Lövdahl - Anna Ulrika Ericsson |
| Joel Adler - Philip Zandén | Kristian Berg-Möller - Johan Widerberg |
| Martin Larsson - Rolf Lassgård | Max Scheele - Rickard Wolff |
| Rebecca Adler - Nina Gunke | Francke - Johannes Bah Kuhnke |
| Ingrid Lövdahl - Siw Malmkvist | Jan-Karl Lövdahl - Fredrik Ohlsson |
| Milou - Josephine Bornebush | Maya - Sarah Dawn Finer |
| Benke Pålsson - Dag Malmberg | Gunnel - Lena-Pia Bernhardsson |
Philip Zandén, Ingela Olsson & Rolf Lassgård
Foto: Tony Nutley
© 2009 Sweetwater Production AB
Helena Bergström har länge tillhört en av Sveriges mest anlitade skådespelare, med en stor mängd roller i bagaget; ofta i filmer som hennes make Colin Nutley regisserat. 2007 slog Helena igenom som regissör med publiksuccén Se upp för dårarna, och nu är tiden kommen för hennes andra film som regissör. I Så olika debuterar Helena dessutom som manusförfattare, tillsammans med journalisten och författaren Tove Alsterdal. I den här filmen kretsar handlingen kring två medelålders systrar som båda bor i Stockholm, och där den yngre är i 40-årsåldern. Den yngre heter Sanna, och jobbar som TV-producent. Hennes chefer har nu kommit på den lysande idén att direktsända ett nytt allsångsprogram från Skansen, men som till skillnad från det befintliga ska sändas inne bland djuren i inhägnaderna. Därför måste Sanna förhandla med Skansens djuransvarige Kristian, som inte alls är lika förtjust i idén. Till en början kommer de inte alls överens, men efter en stund börjar Sanna att bli attraherad av Kristian; fastän hon redan har ett löst förhållande med en annan man. Storasyster Lotta är nyblivet finansborgarråd för Socialdemokraterna i Stockholms stad, har två döttrar och är nyligen frånskild. Hon blir inte helt omtyckt på jobbet när hon redan första dagen börjar riva upp planer som arbetats med i åratal, och det blir heller inte bättre när hon börjar komma oppositionsrådet och moderaten Joel Adler allt närmare.
Jag tyckte om Se upp för dårarna, och hade därför ganska höga förväntningar inför Helena Bergströms andra film som regissör. Till viss del infriades dem, men till lika stor del inte. Så olika har i grund och botten en intressant story, och det fanns absolut stor potential. Det har också blivit en underhållande och trevlig film, som är smårolig och huvudsakligen genomarbetad. Det är ingen jätterolig film, men jag skrattade i alla fall vid några tillfällen. Mer än så hade jag väntat mig, men det finns i alla fall en och annan lyckad poäng. De båda systrarna Lotta och Sanna är mångbottnade och intressanta rollfigurer, som känns nyanserade och äkta. Därför hålls också intresset vid liv, och jag kan inte förneka att filmen har en fin "feel good"-känsla med en del poänger. Samtidigt hade jag dock väntat mig mer av Så olika. Framförallt är det här en ytligare historia än Se upp för dårarna, och här erbjuds inget större djup. Det handlar istället om en lättsam dramakomedi, där det största fokuset ligger på romantik. Det är visserligen inget fel på det, och jag brukar älska romantiska dramakomedier. Men då hade det ju onekligen inte skadat om filmen kunnat erbjuda någonting som inte andra filmer kan, och åtminstone försöka sticka ut på ett eller annat sätt.
Men ett ännu större problem är att manusförfattarna har försökt att klämma in allt mellan himmel och jord, och i längden kan det därför bli lite tröttsamt. Det finns många rollfigurer, och man är chanslös att verkligen hinna lära känna alla. Förutom systrarna har de flesta också blivit ganska endimensionella och platta, och vid flera tillfällen började jag fundera över vem någon var egentligen. Helena Bergström och medmanusförfattaren Tove Alsterdal verkar helt enkelt ha varit lite överambitiösa, och försöker att få med för mycket för en film. Så olika hade definitivt vunnit på att koncentrera sig på just de två systrarna och deras relation till varann. Den biten är mest intressant, och kärleksrelationerna tillför inte så mycket då de inte alls är så ovanliga eller originella som manusförfattarna verkar ha trott. Bitvis blir det också lite väl överdrivet och tillskruvat, och ibland börjar det kännas både löjligt och konstlat. Det finns också vissa logiska luckor, och att filmen verkar ha satsat lite väl mycket på att bli politiskt korrekt och passa alla. En del av dialogen är också rentav löjeväckande, vilket drar ner helhetsintrycket och gör att det ibland låter allt annat än naturligt. Eller vad sägs exempelvis om visdomsord som "Jag är inget djur - jag är en människa"...? Så olika har också blivit i längsta laget, och med en speltid på över 1 timme 50 minuter är det mycket tveksamt om det händer tillräckligt för att motivera en så lång längd. Mot slutet blir det ganska tråkigt och utdraget, och filmen hade vunnit på att kortas ner en del. I slutändan blir det också lite väl tillrättalagt och övertydligt, och ett slut som inte känns alltför trovärdigt.
Visuellt är det dock en tilltalande film, med snyggt foto och ett effektivt men måttligt originellt bildspråk. I stilen känner man tydligt igen Colin Nutley, och det känns lite oroväckande att både han och hans fru gör så lika filmer att man snart inte kan skilja dem åt. Skådespelarinsatserna är mycket bra, och både Ingela Olsson och Anna Ulrika Ericsson är utmärkta som båda spelar övertygande och trovärdigt. Även i övrigt är de allra flesta skådespelarinsatserna riktigt bra, och det finns inga tydliga brister i rollbesättningen. Ljudet är ovanligt bra för att vara en svensk film, och till största delen är det inga större problem att höra vad alla säger. Då nästan alla svenska filmer lider av problem med antingen mixningen eller otydlig dialog, så är det glädjande att man faktiskt klarar sig utan textning för hörselskadade vid den här filmen. Sammanfattningsvis blev jag lite besviken över Så olika och jag hade väntat mig mer. Men det betyder på intet sätt att det skulle vara en dålig film. Det är fortfarande en smårolig, intressant och bitvis charmig film med intressanta rollfigurer och som till största delen känns någorlunda engagerande. Jag hade hoppats på en något djupare film, men som lättsam underhållning fungerar det ändå väl, och det är en fullt sevärd film. Jag skulle dock inte vilja se om den i första taget, och längre än till en svag sexa räcker det tyvärr inte. Som jag minns den är Så olika också snäppet sämre än Se upp för dårarna, och det känns som en oroväckande tendens när en regissör utvecklas åt fel håll...
Johan Widerberg
Foto: Tony Nutley
© 2009 Sweetwater Production AB
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 6 november 2009
Recensionen har lästs 1542 gånger av 806 personer, sedan den 6 november 2009
| Betyg: | |||
|---|---|---|---|
| Film/serie |   |
6 | |
| DVD-produktion | -- | ||
| Snittbetyg: | |
6 | |