Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Små skandaler
(Easy Virtue)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till SF Video för recensionsexemplaret
Sök efter Små skandaler på CDON
Sök efter Små skandaler på Discshop.se
   ANNONS
Drama / Komedi / Romantik / Historiskt / Spelfilm / Baserad på scenpjäs/musikal / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 33 minuter
Genre: Historisk dramakomedi
Produktionsland/år: Storbritannien/Kanada/USA, 2008
Produktionsbolag: Ealing Studios, BBC Films, Fragile Films, Endgame Entertainment & Odyssey Entertainment
Producent: Joseph Abrams, James Stern & Barnaby Thompson
Regi: Stephan Elliott
Manusförfattare: Stephan Elliott & Sheridan Jobbins, baserat på en scenpjäs av Noël Coward
Svensk distributör: SF Video/Svensk Filmindustri
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Larita - Jessica Biel John - Ben Barnes
Mrs. Whittaker - Kristin Scott Thomas Jim Whittaker - Colin Firth
Hilda - Kimberley Nixon Marion - Katherine Parkinson
Sarah - Charlotte Riley Phillip - Christian Brassington
Furber - Kris Marshall Jackson - Jim McManus
Lord Hurst - Pip Torrens Kokerskan - Joanna Bacon

Jessica Biel & Ben Barnes
Foto: Giles Keyte
© Easy Virtue Ltd. 2008

Den brittiska pjäsförfattaren och regissören Noël Coward (1899 - 1973) blev känd för sina unika teaterpjäser, där många blivit kända över hela världen. Bland hans över femtiotal teaterpjäser och musikaler har bl.a. Min fru går igen och Fallna änglar blivit mest kända. En av hans i Sverige mer okända pjäser var Easy Virtue, som Noël skrev redan 1924 och som därefter i flera omgångar blivit succé i både USA och Storbritannien. Pjäsen filmatiserades första gången 1928, i form av en stumfilm av Alfred Hitchcock, men då i väldigt fri form. 83 år efter pjäsens urpremiär har det nu blivit dags för en lite mer bokstavlig filmatisering av pjäsen; nu under titeln Små skandaler och i regi av australiensiska Stephan Elliott, som legat lågt efter att ha slagit igenom 1994 med Priscilla, öknens drottning. Stephan har själv skrivit manus tillsammans med australiensiska Sheridan Jobbins. Jag har inte själv sett någon av teaterversionerna av Små skandaler, men såvitt jag kunnat avgöra verkar filmen vara ganska trogen originalet. Handlingen utspelas 1928, där den unga brittiska överklasskillen John träffar den äldre amerikanska racerföraren Larita i Monte-Carlo. De blir genast kära och gifter sig. Nu ska John och Larita resa hem till Johns familj, den anrika släkten Whittaker, till deras stora herrgård på den engelska landsbygden. Johns pappa tycker om sin svärdotter och den friska fläkt hon utgör, men detsamma kan inte sägas om mamman som bara är känd som Mrs. Whittaker. Dels är Larita för gammal, dels är hon amerikan och dessutom är hon alldeles för tuff och frispråkig, vilket definitivt inte passar sig i hennes konservativa värld. Inte blir det heller bättre av att Mrs. Whittaker alltid planerat för John att gifta sig med granntjejen Sarah, så att de därigenom kunnat ta över grannarnas mark. Mrs. Whittaker gör också allt hon kan för att ställa till det för Larita, och Johns båda systrar Hilda och Marion vet inte riktigt vilket ben de ska stå på. Familjen Whittaker ska i år stå värd för den årliga rävjakten, och i samband med det finns många tillfällen till prat, och därmed även hemligheter och små skandaler (med tyngdpunkten på små) som kommer upp till ytan...

Små skandaler tar egentligen inte upp något nytt eller originellt ämne, och grundstoryn har vi sett ett flertal gånger förut. Man kan heller inte påstå att filmen är alltför oförutsägbar eller har många oväntade vändningar. Men ibland behövs inte det, och filmen sticker istället ut genom att regissören tagit sig en del friheter från klassiska kostymdramer, och visar att filmer som utspelas under 1920-talet inte behöver se ut på ett visst sätt. Små skandaler har gjorts på ett på sätt och vist ganska modernt sätt, men utan att helt överge den gammaldags känslan. Till skillnad från vad som brukar vara brukligt, är Små skandaler heller inte ett rent och stelt drama. Iställt har ett ganska seriöst och allvarligt drama blandats med en hel del humor, och överlag har det blivit en riktigt lyckad blandning. Det är en intressant och berörande grundstory, som samtidigt lättas upp av att det blivit ganska roligt med en rad kvicka och fyndiga repliker och bitvis även mer farsartad komedi. Jag brukar ha svårt för brittisk humor, och därför är det glädjande att se att det här filmteamet trots allt lyckas med en förhållandevis nedtonad humor som fungerar väl och sällan blir överdriven eller konstlad. Därför skrattade även jag vid ett flertal tillfällen, även om man inte kan påstå att det är någon stor skrattfest, utan överlag ligger tyngdpunkten ändå på ett ganska seriöst drama. Det är ingen alltför upplyftande film, men manusförfattaren har ändå lyckats att uppvisa en del ljusglimtar, och överlag känns filmen därför trovärdig och realistisk. Till skillnad från de flesta historiska kostymdramer håller filmen också ett föredömligt högt tempo, där det aldrig blir en lugn stund och det aldrig blir segt eller tråkigt. Därför förblir Små skandaler intressant och engagerande hela tiden, och tempot känns helt rätt.

Det jag främst kan anmärka på är att manusförfattaren ibland gått till överdrift, och främst under ett parti i mitten så känns det som att han vill förtydliga kontrasterna mellan den brittiska överklassfamiljen och amerikanska Larita till varje pris, genom att överdriva en del situationer och därmed sänka trovärdigheten. Det känns lite väl övertydligt och är även onödigt, då vi alla förstår poängen och kontrasterna även utan att filmmakarna behöver överdriva saken. Det här märks mest under filmens andra tredjedel, medan det i början och slutet fungerar bättre. Dessutom förekommer några onödiga sidohandlingar som inte ger någonting, bl.a. en sidohandling om familjens hund som varken är rolig eller tillför någonting till handlingen. Den storyn hade med fördel kunnat hoppas över helt och hållet, för att istället ge mer plats åt fördjupa personporträtt. Bland rollfigurerna är Larita den mest mångbottnade och genomarbetade, och även pappa Jim har blivit nyanserad och intressant. Laritas make John har åtminstone en del nyanser, men får inget större djup. Värst är det med mamma Mrs. Whittaker, som blivit mycket endimensionell och stereotypisk, och uppvisar många klichéer men inget djup alls. Hon förblir mycket extrem, och det går aldrig att känna minsta lilla sympati eller förståelse för hennes handlingar. Det är förvisso knappast ovanligt, men likväl beklagligt och det borde ha gått att ge henne ett lite större djup och fler bottnar utan att påverka den intressanta handlingen i sig. Jag saknar också en tydligare presentation av familjemedlemmarna i början, vilket hade varit önskvärt för att lära känna alla och få veta vem som är vem på ett enkelt sätt. Inte minst pratar Marion och de andra ofta om Edgar, men det dröjer länge innan vi förstår vem det egentligen är.

Små skandaler har ett snyggt foto, med ett ganska modernt och effektivt bildspråk men som ändå behåller ett gammaldags intryck och förblir tidsenlig i stil och känsla. Filmen imponerar också med passande och stämningsfull musik, som bl.a. består av modern låtar som gjorts gammaldags och spelas upp i 1920-talsenlig jazzstil - ett passande drag, som visar att avsiktligt anakronistiska detaljer ibland kan fungera riktigt väl. Skådespelarinsatserna är överlag mycket bra, där Jessica Biel definitivt är bäst som Larita. Jag har alltid tyckt om henne, och här bevisar hon än en gång att hon är en utmärkt skådis som klarar av de flesta roller. Hon spelar övertygande och trovärdigt in i minsta detalj, och känns mycket trovärdig i filmens klart största och kanske svåraste roll. Att man sen kan ifrågasätta hur hon kan framstå som en "äldre kvinna" vid 26 års ålder (i verkligheten) är en annan femma; i synnerhet som den yngre Ben Barnes i själva verket är ett år äldre än henne... Colin Firth är alltid duktig, och fungerar riktigt väl även här. Ben Barnes får inte alltför mycket att arbeta med, men spelar överlag trovärdigt om än ibland något stelt. Kimberley Nixon och Katherine Parkinson är båda utmärkta som familjens båda ombytliga döttrar, och spelar mycket övertygande och charmigt. Det största problemet med rollbesättningen är Kristin Scott Thomas som mamma Mrs. Whittaker, som visserligen är en mycket duktig skådis och överlag gör en fullt godkänd insats, men som ibland går över gränsen till överspel. Små skandaler hade kunnat bli bättre, och lider av vissa småbrister. Men överlag är det ändå en riktigt bra film, som på ett skickligt sätt lyckas att kombinera drama med komedi utan att någon av delarna blir lidande. Därför blir det en underhållande och någorlunda djup film, även om den inte sticker ut alltför mycket. Men problemen är trots allt ganska få, och det här är utan tvekan en bra och trevlig film som är fullt sevärd för de allra flesta, och betygsmässigt räcker det till en stark sjua.


Kristin Scott Thomas & Jessica Biel
Foto: Giles Keyte
© Easy Virtue Ltd. 2008

DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild i formatet 2,35:1, och ljud i Dolby Digital 5.1. Bild- och ljudkvaliteten håller hög klass, där i synnerhet bilden imponerar med naturliga färger, fin svärta och bra kontrast. Filmen är textad på de fyra skandinaviska språken, men tyvärr finns ingen engelsk text och heller ingen textning för hörselskadade. Textningen är lagom stor och lättläst. När man matar in skivan möts man av en distributörsjingel, som följs av språkvalsmeny. När man valt språk visas varningstexter i 10 sekunder, och därefter visas några trailers för andra filmer. Det går att hoppa förbi dessa, och det går också att trycka menyknappen för att hoppa över allt; något som inte gått på somliga av SF:s utgåvor. Vi kommer därefter till huvudmenyn, som är stillastående och stilren, men tyvärr endas finns på engelska.

Små skandaler har faktiskt lite extramaterial, fastän ingenting omnämns på omslaget. Först och främst hittar vi ett kommentatorspår till filmen med regissören och manusförfattaren Stephan Elliot och manusförfattaren Sheridan Jobbins. Det är riktigt intressant, och tar upp en hel del matnyttigt. Både Stephan och Sheridan pratar dock i ett högt och intensivt tempo, och därför kan det bli lite utmattande att lyssna på dessa under en hel film. Därefter återfinns fyra olika bortklippta scener, som är intressanta att se på även om de flesta inte tillför så mycket. En av dessa tycker jag dock borde ha fått vara kvar i filmen; en scen där John och Larita åker bil till Johns familj, i och med att vi där får lära känna familjemedlemmarna på ett snabbare och effektivare sätt än i filmen. Det går tyvärr bara att spela upp dessa bortklippta scener en i tagen, och något menyalternativ för att spela upp alla fyra finns inte. Slutligen hittar vi en goof reel, med en rad misslyckade tagningar. Bitvis är det kul och intressant, men ibland blir det lite för oseriöst och det tillför inte så mycket. Där tar det roliga slut, och även om det extramaterial som finns är bra, så saknar jag någon form av bakom kulisserna-dokumentär eller intervjuer med de inblandade. Tyvärr fortsätter SF med sin vanliga språkdiskriminering, och erbjuder därmed dansk och finsk text på extramaterialet, medan såväl svensk som norsk text helt lyser med sin frånvaro. Det är taskigt och lite oförskämt, men dansk text är dock betydligt bättre än ingen text alls. Kommentatorspåret har dock ingen text alls, vilket kan ställa till med vissa problem då i synnerhet regissören Stephan Elliot talar i ett mycket snabbt tempo och med en påtaglig australiensisk dialekt.


Recensionen skriven: 28 oktober 2009

Recensionen har lästs 1679 gånger av 987 personer, sedan den 28 oktober 2009

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
DVD-produktion * * * * *       5
Snittbetyg: * * * * * *      6

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
TVÅA - ÅTTA - FEMMA - SJUA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna