Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Soraya M.
(The Stoning of Soraya M.)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Paramount Home Entertainment för recensionsexemplaret
Sök efter Soraya M. på CDON
   ANNONS
Drama / Verklighetsbaserad / Spelfilm / Baserad på bok / Långfilm
Målgrupp: Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 50 minuter
Genre: Verklighetsbaserat drama
Produktionsland/år: USA/Iran, 2008
Produktionsbolag: Fallen Films & Mpower Pictures
Producent: Stephen McEveety & John Shepherd
Regi: Cyrus Nowrasteh
Manusförfattare: Cyrus Nowrasteh, Betsy Giffen Nowrasteh & Freidoune Sahebjam
Svensk distributör: Paramount Home Entertainment Sweden AB & Scanbox Entertainment Sweden AB
Klarar av Bechdel-testet: Uppgift saknas
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Zahra - Shohreh Aghdashloo Freidoune - James Caviezel
Zoraya M - Mozhan Marnò Ali - Navid Negahban
Mullah - Ali Pourtash Ebrahim - David Diaan
Hashem - Parviz Sayyad Bita - Vida Ghahremani
Sorayas pappa - Vachik Mangassarian Leila - Bita Sheibani

Den iransk-franska journalisten och författaren Freidoune Sahebjam (1933 - 2008) kom ursprungligen från Iran, men var under merparten av sitt liv bosatt i franska Neuilly-sur-Seine; en förort till Paris. Han var en av de mer framstående journalisterna att rapportera om bl.a. Irak-kriget. Han blev internationellt känd 1994, då han gav ut sin första bok The Stoning of Soraya M, där han rapporterade om en sann historia som han blev varse under sina resor i byar i Iran 1986. Denna bok har nu 16 år senare blivit till film, i regi av den amerikanska regissören och manusförfattaren Cyrus Nowrasteh, som själv har rötter i Iran. Med tidigare filmer som The Path to 9/11 och The Day Reagan Was Shot i bagaget har Cyrus av många blivit beskylld för att vara partisk till fördel mot konservativa, vilket känns en smula ironiskt efter hans senaste film. Manuset till The Stoning of Soraya M, som i Sverige kortats ner till det mindre starka Soraya M, är skrivet av Cyrus själv tillsammans med hans fru Betsy Giffen Nowrasteh.

Filmen hade premiär på den prestigefyllda Toronto International Film Festival, och har vunnit flera priser världen över. I en ödslig landsby i Iran 1986 hamnar journalisten Freidoune Sahebjam då hans bil går sönder, och väl där ser Zahra till att han får veta sanningen om vad som just hänt hennes systerdotter Soraya dagen innan. Hon berättar om den unga kvinnan Soraya M, som var gift med den tyranniska Ali, som mest roat sig med att misshandla henne. De har flera barn, men Ali ville nu skiljas då han istället velat gifta om sig med en 14-årig flicka i byn. Då Soraya ogärna vill gå med på skilsmässan, då hon med detta inte skulle kunna klara sig ekonomiskt, så hittar Ali på ett alternativt sätt att lösa problemet. Då Soraya blivit ombedd att hjälpa till hos en granne som nyligen blivit änkling, så anklagar Ali helt enkelt Soraya för att ha varit otrogen med grannen. Enligt muslimska Sharia-lagar måste frun kunna bevisa att hon är oskyldig för att kunna frias, och straffet är döden genom stening...

Att stening i länder som bl.a. Iran är ett viktigt ämne att uppmärksamma kan ingen förneka, och regissören Cyrus Nowrasteh förtjänar en eloge för att ha vågat göra en sådan film och dessutom få upp den på biografer. För det här är helt enkelt en film som alla bör se - så viktigt ämne är det, och dessutom måste det förstås uppmärksammas hur utsatta kvinnor är i somliga länder, och hur lätt det är att bli oskyldigt anklagad för brott. Soraya M är en mycket stark och tung film. Som ni säkert förstår är det ingen lättsam underhållning vi har att göra med, utan mycket tyngre och jobbigare kan det inte bli. Det är en mycket becksvart stämning som skildras, och det kan lätt bli lite för mycket. Det är förstås svårt att göra något åt i ett fall som detta, som dessutom bygger på en sann historia, men trots allt brukar de flesta föredra att se filmer som åtminstone uppvisar någon form av ljusglimt eller framtidshopp.

Det är också oundvikligt att filmen blir förutsägbar, för såväl originaltiteln som de inledande scenerna gör att utgången är given från första början. Därför blir det heller aldrig särskilt spännande, vilket man kanske borde kunna fordra av något som åtminstone av somliga har kategoriserats som en thriller. Men det är ändå en riktigt bra film, som på ett tydligt sätt får fram sina poänger. Det har blivit en mycket gripande film, där jag vågar påstå att det är omöjligt att inte gråta under vissa partier. Det är en berörande, tung och stark film som inte kommer att lämna någon oberörd. Det är också intressant att se hur kvinnors rättigheter var i Iran på 1980-talet (som förmodligen inte är alltför bra nu heller), och även fascinerande att se hur relationen mellan män i byn fungerade. Men framförallt är det en oerhört vidrig film, där själva steningen är bland det mest plågsamma jag någonsin sett. Själva steningen tar bokstavligt talat 20 minuter, och att tvingas bevittna allting i realtid är så vidrigt att det är omöjligt att inte bli illamående. Faktum är att man måste vara väldigt stark för att klara av att se på detta, och jag har full förståelse för alla som väljer att blunda under de sista 20 minuterna.

Hur viktig och värdefull filmen än är, så är Soraya M dock långt ifrån något mästerverk. Problemet ligger i att regissören Cyrus Nowrasteh så uppenbart vill ta ställning och bevisa sin poäng, och därför gör allt för att alla ska känna precis som honom. Nu menar jag inte alls att de flesta av oss annars skulle försvara stening, men det går faktiskt att berätta en mer nyanserad historia. Här har det istället blivit en stereotyp och endimensionell syn, där i stort sett alla rollfigurer blivit endimensionella - alla är antingen helt goda eller helt onda, och några mellanting finns överhuvudtaget inte. Värst av alla är maken Ali, som tillhör det mest stereotypa och vidriga som världen någonsin skådat, och får skurkar i James Bond-filmer att framstå som oerhört nyanserade i jämförelse. Den enda riktigt mångbottnade och nyanserade personen är Sorayas moster Zahra, och det är lite tråkigt. Filmen hade vunnit på en mer nyanserad inblick i problematiken, och det hade verkligen inte varit nödvändigt att ta till sådana här begrepp för att få oss alla att känna på "rätt" rätt - det gör de flesta av oss ändå.

Man kan också tycka att filmens fokus delvis hamnar lite fel, genom att hela tiden betona Sorayas oskuld. Att det är vidrigt när oskyldiga människor blir avrättade råder det knappast någon tvekan om att alla i världen anser, och filmens budskap mot stening som sådant hamnar lite i skymundan genom att hela tiden betona att Soraya faktiskt är oskyldig. Trots allt hade ju konceptet som sådant varit lika vidrigt vad personen ifråga än hade gjort. Jag kan också tycka att regissören gått lite för långt i sin iver att få allting att framställas som tidlöst, genom att aldrig sätta ut några årtal alls och heller inte visa att den verkliga händelsen faktiskt inträffade 1986. Den naturliga frågan alla ställer sig då är naturligtvis hur verkligheten ser ut i dagens läge i Iran, och om sådant här fortfarande inträffar. Den intressanta frågan undviker filmen helt genom att aldrig visa exakt när det här utspelades.

Soraya M har också blivit lite väl utdragen, och storyn är i tunnaste laget för att motivera en speltid på 1 timme 50 minuter. Därför blir det periodvis ganska långsamt, och trots att det hela tiden är engagerande så blir det ibland mest utdraget bara för sakens skull. Det gäller i synnerhet själva steningen, då man helt enkelt fattar poängen även utan att se varenda sten kastas i plågsamma 20 minuter. Men det gäller även scenerna före det, och filmen hade vunnit på att trimmas ner en smula.

Fotot är förstklassigt, och filmen erbjuder såväl vackra bildkompositioner som ett starkt bildspråk med udda perspektiv och genomarbetade kameravinklar. Musiken är stämningsfull, men har ibland en förkärlek att ta överhanden lite för mycket. Det märks helt enkelt att regissören vill få oss att känna på ett visst sätt genom sentimentala stråkar som tar överhanden hellre än att fungera naturligt i bakgrunden. Skådespelarinsatserna är dock utmärkta, och de flesta av skådespelarna har iranskt ursprung (även om merparten numera bor i USA). Både Shohreh Aghdashloo och Mozhan Marnò är lysande i de båda huvudrollerna som Zahra respektive Soraya. Även i övrigt gör alla bra ifrån sig, även om Navid Negahban har en tendens att spela över som Ali och inte lyckas att väcka liv i sin riktigt otrevliga rollfigur. Det är trevligt att filmen är språkmässigt autentisk, och att merparten av filmen är på just persiska. Då filmen som sådan är huvudsakligen amerikansk, så är det onekligen välkommet att inte ta den alltför vanliga genvägen att låta alla prata engelska för att blidka amerikaners illvilja att läsa textremsor.

Om man vill hårddra saken, så är Soraya M egentligen en form av propaganda - det är visserligen en sann historia, men genom att göra nästan alla rollfigurer endimensionella har det förenklats onödigt mycket. Men det förändrar inte det faktum att det samtidigt är en riktigt bra och stark film, som lämnar ett bestående intryck och som de flesta av oss aldrig kommer att glömma. Jag kommer inte att vilja se om filmen, men samtidigt kommer jag heller aldrig att glömma dess vidriga och oerhört starka scener som inte lämnar någon oberörd. Genom det viktiga ämnet kan jag heller inte göra annat än rekommendera alla att se filmen, trots att det är en allt annat än trivsam upplevelse. Betygsmässigt når filmen upp till en svag åtta, men jag måste medge att den åttonde stjärnan beror mer på ämnet än på filmen som sådan. Den första frågan jag ställer mig nu i efterhand är: Då de verkliga händelserna inträffade 1986 och boken som filmen bygger på kom ut 1994; vad i hela fridens namn gjorde egentligen författaren och journalisten Freidoune Sahebjam under alla år däremellan...? Om han väntar i 8 år med att avslöja händelserna, så känns det väl ändå lite väl magstarkt att få honom att framstå som en hjälte, vilket är den poängen som filmen verkar framhäva...

DVD-utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 2,35:1, vilket på ren svenska innebär små svata fält upp- och nedtill på en Widescreen-TV och större svarta fält på en 4:3-TV. Ljudet finns i både Dolby Digital 5.1 och vanlig stereo, och bild- och ljudkvaliteten är bra. Det finns textning på de fyra skandinaviska språken, men tyvärr finns ingen textning för hörselskadade. Den svenska textningen är i minsta laget, men ändå någorlunda lättläst. När man matar in skivan möts man av en språkvalsmeny, och därefter visas varningstexter. Därpå kommer vi direkt till huvudmenyn, som är stilren och stillastående men som tyvärr bara finns på engelska. Det enda extramaterial som finns är trailers för fyra andra filmer; individuellt valbara från en meny. Där tar det roliga slut, och det är tråkigt att ingenting som har med den här filmen att göra finns att tillgå.

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 23 april 2010
Senast uppdaterad: 23 april 2010

Recensionen har lästs 4060 gånger av 2289 personer, sedan den 23 april 2010

Betyg:
Film/serie * * * * * * * *    8
DVD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * * *      6

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
FYRA - ÅTTA - TVÅA - NOLLA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern