Dubbningshemsidan
Recensioner
Split
(Split)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Claire och hennes bästa vän Marcia har haft födelsedagsfest, och har känt sig tvingade att även bjuda den utstötta och något enstöriga klasskompisen Casey - just för att det skulle ha känts för dumt att bjuda hela klassen utom en person... Nu är det dags för Claires pappa att skjutsa hem sin dotter och Marcia, men Caseys vårdnadshavare dyker inte upp. Claires pappa insisterar att de inte kan lämna kvar någon i festlokalen, och vill därför skjutsa hem även henne. Men när Claire, Marcia och Casey sätter sig i bilen är det inte pappan som faktiskt kliver in; utan en helt främmande man. Han söver ner de tre tonåringarna, och kidnappar dem till ett litet rum. Mannen heter Kevin och lider av dissociativ personlighetsstörning, och har hela 23 olika personligheter. De dyker upp växelvis, och i synnerhet en av dem är allt annat än vänlig. Han tvingar de tre tonåringarna att klä av sig, och säger att de är där som "helig mat". Framförallt Claire vill snabbt fly därifrån, medan Casey drar sig mer tillbaka. Men det finns skäl att oroa sig...
M. Night Shyamalan är onekligen en talangfull regissör, även om han hållit en lite ojämn klass genom åren. Sjätte sinnet är ju svårslaget, och efter några års svacka var fjolårets The Visit också riktigt bra. Därför hade jag ganska höga förväntningar inför hans senaste film, och till största delen infrias dem. Split har en udda och något svårköpt premiss, men lyckas ändå att övertyga. Resultatet är en riktigt bra film, som både är underhållande och spännande.
Det är ett ganska invecklat och udda manus, men trots att det minst sagt är svårköpt och verklighetskopplingen är tveksam lyckas Shyamalan att få ihop ett manus som till största delen håller ihop logiskt och övertygar. Därför känns det faktiskt trovärdigt trots den tillspetsade stilen, och det är en imponerande bedrift av en film vars realism är högst tveksam. Split håller trots allt ihop inom filmens egen logik, och redan det är en svår konst i och med det här ämnet. Det är också mycket fängslande, och trots en relativt lång speltiden känns det aldrig segt eller tråkigt. Här finns en påtaglig intensitet, och tempot är högt utan en lugn stund.
Det är också riktigt spännande, och under stora delar av filmen sitter man som på nålar och kan aldrig riktigt slappna av. Om det här verkligen kan klassas som en rysare är väl dock något tveksamt, för alltför otäckt blir det aldrig. Det här rör sig snarare om psykologisk rysarskräck, där man aldrig hoppar till och det i stort sett aldrig förekommer plötsliga och otäcka skrämseleffekter. Det rör sig om mer lågmäld och subtil skräck, där vi inte får se alltför mycket i bild och där mängden våld och blod är begränsat. Istället får man delvis använda sig egen fantasi, och det fungerar riktigt bra. Riktigt otäckt blir det som sagt aldrig, men däremot är det ofta riktigt obehagligt. Filmen lyckas att förmedla en alltmer krypande obehagskänsla, och man sitter på helspänn hela tiden där man bitvis knappt kan andas.
Stämningen är utmärkt, och därför lever man sig in i filmen hela tiden och filmteamet lyckas att förmedla en imponerande och övertygande atmosfär. Förväntar man sig mer traditionell skräck blir man förmodligen besviken, men som mer lågmäld och psykologisk rysarthriller fungerar det desto bättre i och med att det nästan hela tiden är både obehagligt och spännande.
Split har många goda egenskaper, och det har blivit en mycket engagerande film. Men tyvärr brister den vad gäller karaktärsporträtten, som inte imponerar lika mycket. Den enda som hinner få en del nyanser och känns trovärdig är Casey, som onekligen är en intressant rollfigur som man genast tycker om. Genom effektiv användning av tillbakablickar lyckas man förstå mycket av hennes personlighet och bakgrund, utan att så mycket sägs med ord. Jag hade i och för sig velat veta ännu mer om henne, men det vi får veta fungerar ändå bra.
Tyvärr kan detsamma dock inte sägas om Claire och Marcia, som inte alls får samma djup utan känns ganska platta. Vi får inte veta särskilt mycket om dem, och dessutom känns de åtminstone delvis som typiska skräckfilmsklichéer. Då det bara handlar om fyra stora rollfigurer är det olyckligt att Claire och Marcia inte får särskilt många nyanser, utan har blivit ganska underutvecklade. Filmen gör ett tappert försök att förklara Kevins beteende, men det känns lite väl förenklat och inte helt trovärdigt. Jag hade önskat att allihopa kunnat få fler nyanser och kunnat utvecklas lite mer, för trots att det hela tiden är spännande och obehagligt så fungerar det lite si och så med filmer som inte får mycket till karaktärsutveckling eller djup.
Vid upplösningen börjar filmen dessutom att spåra ur en smula, och det som fram tills dess varit trovärdigt börjar upplevas överdrivet och konstruerat. Nog för att jag misstänker att läkare lär ha åsikter om hela skildringen av dissociativ personlighetsstörning, men jag tycker att det börjar gå för långt när någon dessutom ändrar fysisk kroppsform och styrka mellan personligheterna - sunt förnuft säger att det omöjligen kan finnas någon verklighetskoppling bakom. Jag hade gärna sett ett något nedtonat slut, för det här blir lite för mycket av allt. Dessutom är nästan två timmar i saftigaste laget för en film med en så pass begränsad story, och som dessutom nästan enbart utspelar sig i några få rum. Det blir en aning tunt, och fastän det aldrig blir segt eller tråkigt så förekommer några scener som blir lite för långa för sitt eget bästa. Filmen hade nog vunnit på att kortas ned lite, för med 10 - 15 minuter kortare tid tror jag att det hade upplevts ännu mer obehagligt och klaustrofobiskt.
Fotot är snyggt, och filmen lyckas att förmedla en effektiv klaustrofobisk känsla där man lever sig in i handlingen. Skådespelarinsatserna är också riktigt bra. James McAvoy är mycket bra som Kevin och alla hans personligheter, och gör en stark rollprestation där han på ett skickligt sätt lyckas att förmedla olika karaktärsdrag för varje personlighet. Det enda som skaver lite är skildringen av 9-åriga Hedwig, då det i stort sett bara är läspning som skiljer från övriga personligheter. Anya Taylor-Joy är utmärkt som Casey, och gör en nedtonad och mycket trovärdig rolltolkning i en ganska svår roll. Haley Lu Richardson är också riktigt bra som Claire, och Jessica Sula är bra som Marcia. Det var faktiskt länge sedan jag såg så trovärdiga rollprestationer av ungdomar på film.
Split är en riktigt bra och engagerande film, som är både spännande och obehaglig samtidigt som den får ett visst djup och en gnutta humor. Det är förhållandevis tänkvärt, och det är imponerande att lyckas att få en så tillspetsad film att ändå kännas trovärdig. Tyvärr spårar det dock ur en smula mot slutet, och dessutom är det olyckligt att Claire och Marcia blivit ganska stereotypa. Men trots bristerna är det utan tvekan ett steg i rätt riktning för M. Night Shyamalan. Den här filmen upplevs ungefär lika bra som The Visit, och är tillsammans med den utan tvekan den bästa filmen som Shyamalan gjort under de senaste åtta åren. Jag önskar att manuset kunnat finslipas något, men Split är ändå en lyckad och välgjord film som är väl värd att se för alla som uppskattar lite mer lågmälda rysarthrillers som fokuserar mer på psykologisk skräck än på typiska "hoppa till"-effekter. Efter moget övervägande väljer jag en mycket stark sjua i betyg, och bara man inte förväntar sig en helt trovärdig film lär de flesta uppskatta den.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 26 januari 2017
Senast uppdaterad: 26 januari 2017
Recensionen har lästs 2604 gånger av 1542 personer, sedan den 26 januari 2017
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(24588048)a(1587777))