Dubbningshemsidan
Recensioner
Tenderness
(Tenderness)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Nordisk Film för recensionsexemplaret
Den amerikanska författaren och journalisten Robert Cormier (1925 - 2000) gav ut 17 romaner under sin livstid, och har vunnit en rad priser i sitt hemland för både ungdoms- och vuxenböcker. Han har aldrig blivit lika känd i Sverige, men i synnerhet hans ungdomsböcker har trots allt fått viss uppmärksamhet även här och ett dussintal böcker har översatts till svenska. Bland hans mer kända verk finns bland andra ungdomsromanerna Busskapningen, Chokladkriget och Och katten tog en mus, som alla vunnit priser. En av hans sista böcker var den mer vuxeninriktade Tenderness, som kom ut i hemlandet 1998 men såvitt jag vet aldrig släppts i Sverige. Den har nu blivit den fjärde boken av Robert Cormier som blivit till film, och det har skett i regi av den australienska regissören och producenten John Polson; mannen bakom filmer som Hide and Seek och Swimteam samt en av producenterna bakom den långkörande kriminalserien Brottskod försvunnen. Tenderness är den andra filmen som Emil Stern skrivit manus till (efter Det sista offret), och den har haft svårt att få någon större distribution. Den släpptes på bio i Storbritannien, Australien och Nya Zeeland under sena våren och sommaren medan den i hemlandet börjat visas på bio först i december 2009. I Sverige släpps filmen direkt på DVD, och detta som andra land i världen efter Australien. I centrum står den ung killen Eric Poole, som 15 år gammal fälldes för dubbelmord efter att ha mördat båda sina föräldrar. Då rätten fann förmildrande omständigheter dömdes han som ungdom till sluten ungdomsvård, vilket i enlighet med amerikanska lagar innebär att han automatiskt frisläpps när han fyller 18 år. Rättssystemet anser att han nu har sonat sitt brott, och Eric känner sig säker på att han inte kommer att göra något mer. Någon som inte håller med är den pensionerade kriminalinspektören Cristofuoro - han anser att Eric är en psykopat, och att det bara är en tidsfråga innan han mördar igen. Han är också övertygad om att Eric legat bakom fler mord som han aldrig dömts för, och vill nu hålla ett vaksamt öga på vad Eric företer sig. Någon som är intresserad av Eric av helt andra skäl är den 16-åriga tjejen Lori, som fått en hel del känslomässiga problem efter att i flera år bott med sin mamma och hennes våldsamma pojkvänner som förgripit sig på henne. Lori rymmer hemifrån och blir nyfiken på Eric efter TV-reportage om honom, och söker nu upp honom.
John Polson har hållit lite ojämn klass på sina filmer. Jag tyckte bra om Swimteam och det är svårt att argumentera mot att Brottskod försvunnen är en bra serie, men tyvärr har han också gjort en del mindre lyckade exempel. Därför visste jag inte vad jag skulle vänta mig av Tenderness; en film som för övrigt gått mig helt obemärkt förbi då jag aldrig ens hört talats om den innan recensionsexemplaret damp ner i brevlådan. På sätt och vis lyckas den, och på sätt och vis inte. Grundstoryn är absolut intressant, och filmen tar upp ett tänkvärt och fascinerande ämne. Vi får också lära känna de flesta rollfigurer ganska väl, och även om ingen blivit alltför djup så har de flesta åtminstone en del nyanser och vi kommer nära de flesta. Det förhöjer helhetsintrycket, och därför har filmen också blivit engagerande och intressant. På omslaget kategoriseras Tenderness som en thriller, och det är en kraftig sanning med modifikation. I verkligheten är det här nämligen ett ganska renodlat drama, om än med en viss spänningskänsla under en del av tiden. Det är en ganska stillsam film, som är så långt ifrån actionfylld som man kan komma.
Storyn är ganska tunn och bitvis är ganska segt, och det här är istället en dialog- och karaktärsdriven film. Det är i och för sig inget fel med det, och jag var ändå intresserad hela tiden och kunde lätt leva mig in i handlingen. Men i slutändan kan jag ändå känna att det är någonting som saknas. Det blir aldrig berörande, och det borde man kunna kräva av ett sådant här ämne. Det blir heller aldrig särskilt spännande, vilket också vore logiskt i sammanhanget. Mitt största problem är dock ett alltför svagt och dåligt slut, då manusförfattaren inte alls lyckas att knyta ihop alla trådar och ge någon egentlig mening med allting. Jag fick istället en ganska antiklimaktisk känsla mot slutet, och hade verkligen behövt någonting mer för att ge en större poäng med allt. Filmen erbjuder ett snyggt foto och en lite tidlös känsla med ett starkt bildspråk och övertygande scenografi. Det mesta känns och ser äkta ut, och klippningen fungerar också riktigt bra. Filmen har bra musik, men den instrumentala bakgrundsmusiken blir ibland lite för mycket och tar över från handlingen på ett sätt som musik inte borde göra.
Skådespelarinsatserna är överlag bra. Jon Foster och Sophie Traub är utmärkta i de båda huvudrollerna som Eric och Lori, och både spelar mycket övertygande och trovärdigt. Laura Dern gör en utmärkt insats i de fåtal scener som hon är med i, men får inte mycket att arbeta med. Laura Dern är också bra som Loris mamma Marsha. Jag är dock inte lika förtjust i Russell Crowe, som gör ett lite blekt intryck och känns malplacerad i den här rollen. Han lyckas inte riktigt att väcka liv i karaktären, och gör snarare att vi får ett lite fel intryck av inspektör Cristofuoro. Faktum är att jag t.o.m. hoppades på att han skulle visa sig vara skum, just för att det hade känts mer logiskt utifrån skådespeleriet. Det är tråkigt, då Russell brukar vara betydligt bättre än så här. Sammanfattningsvis är Tenderness en ganska bra och helt okej film, som underhåller och känns intressant medan den pågår även om den inte lyckas att beröra eller gripa tag i mig. Tyvärr känns slutet som ett stort antiklimax, och det saknas någonting för att ge ett mer bestående intryck. Det är en fullt sevärd film, men den lämnar mig ganska oberörd och det är ingenting jag lär minnas alltför länge. Då ämnet absolut är intressant och tänkvärt känns det lite som en bortkastad chans, och en film med en så lovande grundstory borde ha blivit betydligt bättre än så här. Av regissören bakom Swimteam och manusförfattaren bakom den underskattade och mycket minnesvärda Det sista offret hade jag ärligt talat väntat mig mer än så här, men det förblir en sevärd film även om den inte håller att ses om. Betygsmässigt hade jag tänkt mig en svag sjua under merparten av filmen, men de sista 20 minuterna sänker helhetsintrycket så mycket så jag tvingas sänka betyget till en svag sexa.
DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild med proportionerna 2,35:1, medan ljudet är i Dolby Digital 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är bra, men utan att utmärka sig. Filmen är textad på de fyra skandinaviska språken, men tyvärr finns ingen engelsk text och heller ingen text för hörselskadade. Textningen är i minsta laget, men är ändå ganska lättläst. Den svenska översättningen håller ganska hög klass, utan grövre fel eller missar. När man matar in DVD-skivan, möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny. Det följs av varningstexter på valt språk, direkt följt av ett flertal trailers för andra filmer (som går att hoppa förbi). Därefter börjar själva filmen att spelas upp direkt, utan att någon meny visas. I likhet med de flesta nyare DVD-utgåvor från Nordisk Film finns ingen sedvanlig huvudmeny, utan trycker man på DVD-spelarens menyknapp kommer man istället tillbaka till den inledande språkvalsskärmen. Det medför också att det inte finns någon scenvalsmeny på skivan, vilket försvårar om man vill hitta åt en viss scen i filmen. Det gör också att man från menyn inte kan välja att spela upp filmen utan text, utan föredrar man att se filmen otextad måste man välja något av de skandinaviska språken och därefter stänga av texten via fjärrkontrollen när filmen startat. Av förståeliga skäl finns heller inget som helst extramaterial, vilket känns tråkigt. Särskilt förvånande är det dock inte, då filmen inte släppts i vare sig USA eller Storbritannien än och den enda andra utgåvan jag kunnat hitta (den australiensiska region 4-utgåvan) inte heller tycks ha något extramaterial.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 7 januari 2010
Senast uppdaterad: 8 januari 2010
Recensionen har lästs 5465 gånger av 2778 personer, sedan den 7 januari 2010
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
6 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
|
5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(18507732)a(1587777))