Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

The Art of Getting By
(The Art of Getting By)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till 20th Century Fox Home Entertainment för recensionsexemplaret
Sök efter The Art of Getting By på CDON
Sök efter The Art of Getting By på Discshop.se
   ANNONS
Drama / Komedi / Romantik / Skolmiljö / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 24 minuter
Genre: Drama
Produktionsland/år: USA, 2011
Produktionsbolag: Goldcrest Pictures, Gigi Productions, Mint Pictures & Atlantic Pictures
Producent: Kara Baker, P. Jennifer Dana, Darren Goldberg & Gia Walsh
Regi: Gavin Wiesen
Manusförfattare: Gavin Wiesen
Svensk distributör: SF Video/Svensk Filmindustri & Twentieth Century Fox Home Entertainment AB
Klarar av Bechdel-testet: Nej, klarar bara steg 1
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
George - Freddie Highmore Sally - Emma Roberts
Dustin - Michael Angarano Charlotte (Sallys mamma) - Elizabeth Reaser
Vivian (George mamma) - Rita Wilson Jack (George styvpappa) - Sam Robards
Zoe - Sasha Spielberg Will - Marcus Carl Franklin
Rektor Martinson - Blair Underwood Mr. McElroy - Jarlath Conroy
Ms. Herman - Alicia Silverstone Mrs. Dougherty - Ann Harada

Amerikanska Gavin Wiesen började sin karriär som produktionsassistent och senare producent, och har nu även tagit steget till manus och regi. Hans debutfilm blev dramat The Art of Getting By, som blev nominerad till det stora jurypriset på Sundance Film Festival men som i de flesta länder släppts direkt på DVD.

George är en 18-årig gymnasieelev, som mest tycker om att teckna och rita. Han känner att skolarbete är meningslöst, då vi alla ändå kommer att dö ensamma, och därför föredrar han att göra så lite i skolan och i läxväg som överhuvudtaget är möjligt för att klara sig. Han är också en enstöring utan egentliga vänner. På karriärsdagen i skolan kommer han i kontakt med den f.d. eleven och numera måttligt framgångsrika konstnären Dustin, och han uppmuntrar George att utnyttja sitt konstintresse. En dag bevittnar George hur skolans populära och utåtriktade tjej Sally röker på taket till skolan, precis när en lärare kommer ut. George vill inte att Sally ska råka i knipa, utan tar på sig skulden för rökningen. Sally vill tacka honom, och därigenom börjar de umgås och blir snart bästa vänner. Sallys närvaro förändrar Georges liv och tillvaro, och snart får han även känslor för henne; något som dock inte är så lätt att erkänna ens för sig själv...

Storyn verkar kanske inte vara så mycket för världen, och sett till grundstoryn är det heller inte särskilt originellt. Men The Art of Getting By är faktiskt mer originell än den verkar som, och har en ovanlig och fin stämning med en stark atmosfär som förhöjer helhetsintrycket. Det är ingen jättedjup film, men filmen är djupare än den här genren brukar vara och har ett fint (om än enkelt) budskap. Och trots att det är en ganska enkel och relativt lättsam film, så föll jag pladask för The Art of Getting By, som verkligen fastnat i mitt hjärta. Det är underhållande, engagerande och charmigt från början till slut. Manusförfattaren har på ett skickligt sätt lyckats att fånga tonåringars tillvaro och den första kärleken på ett trovärdigt och äkta sätt, som inte alls känns konstlad eller konstruerad (som annars så ofta blir fallet när vuxna försöker skapa tonårsskildringar) utan som övertygar in i minsta detalj.

De två centrala rollfigurerna har blivit mångbottnade och nyanserade, och det är lätt att känna för både George och Sally som känns äkta. Även om det var ett tag sedan man var tonåring kan man lätt leva sig in i situationen, och båda två känns lagom sympatiska utan att bli svartvita. Även om George är mer extrem än jag någonsin varit kan jag lätt känna igen mig hos honom, och jag önskar att jag hade känt någon som Sally under min uppväxt. Dustin är inte riktigt lika mångbottnad, men har i alla fall fått en del nyanser och känns överlag ändå ganska äkta. Tyvärr får man inte riktigt lära känna Georges föräldrar och i synnerhet Sallys mamma på ett tillräckligt övertygande sätt, utan de förblir lite mer endimensionella; i synnerhet Sallys mamma som känns en smula för enkelspårig.

Filmen är enligt uppgift delvis självbiografisk, och det märks verkligen då allting känns så autentiskt och äkta. Stämningen är mycket fin och stark, och i kombination med karaktärsporträtten blir det därför en minnesvärd och stark film trots en i grunden ganska enkel historia. Det är också en berörande och riktigt gripande film, och trots att det inte är sorgligt grät jag ganska mycket under filmens gång. Det är finkänsligt och berörande, utan att kännas översentimentalt; ett annars vanligt problem för dylika filmer. Jag kan inte riktigt förklara varför, men filmen grep verkligen tag i mig och känns överlag mycket gripande; särskilt mot slutet. Det är stämningsfullt, finkänsligt och lagom lågmält, och därför förblir filmen fängslande och intressant från början till slut. Tiden går mycket snabbt, och man känner för rollfigurerna och situationerna samtidigt som det är relativt lättsamt. Det finns en viss humor så man får skratta vid några tillfällen, vilket lättar upp stämningen på ett lyckat sätt utan att bli malplacerat. Men huvudsakligen är det ändå ett drama, och ett förvånansvärt allvarligt sådant.

Men i likhet med de flesta filmer inom den här genren är The Art of Getting By relativt förutsägbar, och några större överraskningar väntar inte. Det är förvisso svårt att undvika vid sådana här filmer och är egentligen inget stort problem, men det hade ändå känts bättre med några fler överraskningar. Ett större problem är att filmen genom dialog och handling känns lite övertydlig, och det märks att Gavin Wiesen inte har velat att någon ska bli fundersam över handlingen eller inte förstå andemeningen. Ibland tycker jag att det kändes lite för övertydligt, men samtidigt föredrar jag absolut övertydlighet framför lågmälda och kryptiska filmer som man inte förstår någonting av.

Filmen känns också aningen för kort, och en speltid på 1 timme 20 minuter är i kortaste laget för en sådan här trovärdig uppväxtskildring. Den tiden räcker absolut till för grundstoryn och att lära känna de två huvudrollerna på ett fint sätt, men det räcker inte till för att även skildra Georges och Sallys familjer på ett lika bra sätt. Sidohistorien med Georges styvpappa går ganska snabbt framåt och engagerar inte riktigt på samma sätt som huvudstoryn, och Sallys mamma får vi inget ordentligt grepp om alls. Jag hade också velat se mer av Sallys vänner Will och Zoe, som är intressanta men inte hinner utvecklas eller presenteras särskilt väl. Därför hade filmen vunnit på att förlängas lite, för att hinna med mer av sidohistorierna och inte enbart den centrala handlingen.

Fotot är snyggt, och filmen har ett effektivt bildspråk och en del vackra vyer inspelat i New York. Det finns också en hel del passande musik, och klippningen är utmärkt. Skådespelarinsatserna är överlag bra, och Freddie Highmore är riktigt bra som George. Han spelar övertygande och trovärdigt, och lyckas med konststycket att få oss alla att känna för George även när han inte beter sig alltför smart. Hans amerikanska accent är helt okej, även om den inte är perfekt och hans brittiska tonklang ibland gör sig påmind. Den alltid lika talangfulla Emma Roberts är fullkomligt lysande som Sally, och gör en mycket minnesvärd och charmig rollprestation. Hon känns äkta in i minsta detalj, och mycket bättre kan det inte bli. Trots hennes ringa ålder är Emma redan nu en bättre skådis än vad hennes hittills mer kända moster Julia någonsin varit, och det säger en hel del. Emma och Freddie har också stark personkemi. Michael Angarano är bra som Dustin, och gör vad som går av rollfiguren. Elizabeth Reaser är bra som Sallys mamma, och Blair Underwood gör också en bra insats som rektorn. Sasha Spielberg och Marcus Carl Franklin är bra som Zoe och Will, och gör vad som går av de tyvärr alltför endimensionella och små rollfigurerna. Jag blev inte riktigt lika förtjust i Rita Wilson som Georges mamma, för fastän hon spelar helt okej så känns hon en smula konstlad och malplacerad. Det är kul att återse gamla goda Alicia Silverstone, som tyvärr har blivit alltför bortglömd på senare år, men tyvärr får hon ingenting att arbeta med i den otacksamma och platta rollen som lärarinnan Ms. Herman.

The Art of Getting By är en mycket bra film, som är både välgjord, stämningsfull och charmig. Filmen har en fin och unik stämning, som gör att den upplevs mer originell än det först verkar som, och det är dessutom en imponerande realistisk skildring av skola, tonåringar och den första kärleken. Om man bara inte helt har glömt bort sin egen uppväxt eller sin första kärlek, så är det nästan omöjligt att inte fastna för denna berörande och engagerande lilla pärla som verkligen grep tag i mig. Förmodligen är det fler yngre som uppskattar den än äldre, men har man bara inte helt förträngt hur det var att vara tonåring så lär man uppskatta The Art of Getting By. Helt enkelt en charmig och välgjord film, som är väl värd att se för de allra flesta. Visst finns det brister, men i slutändan kan ändå inget annat betyg än en åtta komma i fråga; även fast jag måste medge att åttan är ganska svag.

DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild i formatet 2,40:1, och ljudet är i Dolby Digital 5.1 på bl.a. engelska. Det finns även syntolkning för synskadade, vilket säkerligen är uppskattat i engelskspråkiga länder, men användningen i Sverige är begränsad då det kräver mycket goda kunskaper i det engelska språket. Både bild och ljud håller hög kvalitet. Filmen är textad på ett flertal språk, däribland de nordiska språken samt engelsk text för hörselskadade. Tyvärr finns ingen vanlig engelsk text och heller ingen svensk text för hörselskadade, men engelsk dövtext är trots allt betydligt bättre än ingen engelsk text alls. Den svenska texten håller ganska hög klass, även om jag upptäckte enstaka översättningsfel. Textningen är i minsta laget, men är ändå hyfsat lättläst. När man matar in DVD-skivan spelas först en mycket kort anti-piratpropaganda på 10 sekunder som för en gångs skull är vinklad rätt (att tacka de som köpt filmen istället för att göra precis tvärtom) och inte alls känns så malplacerad som vanligt. Det följs av varningstexter i några sekunder, följt av en distributörsjingel som går att hoppa förbi. Därefter kommer man till huvudmenyn som är enkel och stilren, men har en lite för lång introduktion under vars tid man inte kan göra något.

Efter filmens slut uppstår ett irritationsmoment då det visas varningstexter på samtliga språk som filmen är textad på, i 10 sekunder per språk. Det blir snabbt irriterande och jag förstår inte varför 20th Century Fox inte kunnat ordna att bara visa varningstexter på just det språk man faktiskt har valt. Dessutom har det ju faktiskt redan visats varningstexter i början, om än av annat slag. Den här gången går det inte att hoppa förbi varningstexterna överhuvudtaget; varken genom att trycka menyknappen eller stega sig igenom dem. Har varningstexterna väl börjat visas kan man därför inte göra någonting på över en och en halv minut, innan man äntligen kommer tillbaka till menyn.

För att vara en film som inte visats på bio i Sverige finns förvånansvärt mycket extramaterial. Först hittar vi sex olika minidokumentärer, varav fyra ursprungligen producerats som marknadsföringsinslag på Internet. De tar upp olika aspekter av produktionen, och är hyfsat intressanta även om de inte tillför så jättemycket och överlag känns ganska ytliga. Lite för stor vikt läggs åt att presentera rollfigurerna och handlingen, och det vet man ju redan om när man sett filmen. Därefter återfinns en lite längre bakom kulisserna-dokumentär vid namn "The Making of The Art of Getting By", som egentligen är ett avsnitt av den amerikanska kabel-TV-kanalen HBOs reportageserie First Look. Det är ganska intressant, men en del av det som tas upp känns tyvärr som upprepningar från de första sex minidokumentärerna och bygger delvis på samma intervjumaterial. Någon alltför djup inblick i produktionen får vi inte, men genom intervjuer med regissör, producent och skådespelare blir det ändå hyfsat intressant. Slutligen finns även en ursprunglig amerikansk biotrailer, vilket är precis så spännande som det låter. Glädjande nog har allt extramaterial svensk text, vilket man sannerligen inte blivit bortskämd med på senare år.


Recensionen skriven: 3 februari 2012

Recensionen har lästs 1327 gånger av 719 personer, sedan den 3 februari 2012

Betyg:
Film/serie * * * * * * * *   
8
DVD-produktion * * * * * *      6
Snittbetyg: * * * * * * *     7

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
TREA - TREA - TREA - NOLLA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna