Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

The Fighter
(The Fighter)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Sök efter The Fighter på CDON
   ANNONS
Drama / Sport / Verklighetsbaserad / Biografi / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 55 minuter
Genre: Dramabiografi
Produktionsland/år: USA, 2010
Produktionsbolag: Relativity Media, The Weinstein Company & Mandeville Films
Producent: Dorothy Aufiero, David Hoberman, Ryan Kavanaugh, Todd Lieberman, Paul Tamasy & Mark Wahlberg
Regi: David O. Russell
Manusförfattare: Scott Silver, Paul Tamasy & Eric Johnson
Svensk distributör: Nordisk Film AB
Klarar av Bechdel-testet: Nej, klarar bara steg 1 och 2
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Micky Ward - Mark Wahlberg Charlene Fleming - Amy Adams
Dicky Eklund - Christian Bale Alice Ward - Melissa Leo
George Ward - Jack McGee "Little" Alice Eklund - Melissa McMeekin
Cathy "Pork" Eklund - Bianca Hunter Cindy "Tar" Eklund - Erica McDermott
Donna Eklund Jaynes - Jill Quigg Gail "Red Dog" Eklund - Dendrie Taylor
Phyllis "Beaver" Eklund - Kate O'Brien Sherri Ward - Jenna Lamia
Kasie Ward (Mickys dotter) - Caitlin Dwyer Karen - Chanty Sok
Lou Gold - Ted Arcidi Sal Lanano - Frank Renzulli
Sig själv - Mickey O'Keefe Mike Toma - Ross Bickell
Laurie Carroll - Alison Folland Jimmy (Lauries man) - Sean Patrick Doherty

"Irish" Micky Ward var en framgångsrik boxare från den lilla staden Lowell i den amerikanska delstaten Massachusetts, och lyckades att nå långt inom sin sport innan han slutade som boxare 2003. Innan han slog igenom var hans halvbror Richard "Dicky" Eklund också en framstående boxare, som senare sadlade om och blev boxningstränare. Om brödernas liv handlar 2010 års verklighetsbaserade drama The Fighter, som regisserats av David O. Russell som tidigare gjort filmer som I Heart Huckabees och Three Kings. Filmen blev nominerad till sju Oscar inför Oscarsgalan 2011, bl.a. för bästa film, men vann i slutändan "bara" för bästa manliga biroll och bästa kvinnliga biroll.

Filmen tar sin början 1995, då Dicky Eklund ser fram emot att den amerikanska kabel-TV-kanalen HBO ska göra en dokumentär om honom. Han, som en gång i tiden var en framgångsrik boxare men som på senare år mestadels varit beroende av narkotika, är övertygad om att dokumentären ska bli hans stora comeback som boxare. Han bor tillsammans med sin halvbror Micky Ward och deras sju systrar i ett hus tillsammans med deras extremt egocentriska mamma Alice, som mest roar sig med att dricka alkohol. Micky är en halvlyckad boxare, som mest utnyttjas som språngbräda för att bättre boxare ska komma uppåt i ligan. Han hoppas fortfarande komma långt inom sporten, men inser att det kanske inte kommer att gå så länge som hans tränare Dicky mer bryr sig om knark än honom. Micky träffar snart bartendern Charlene och de inleder ett förhållande, och hon har helt andra åsikter om Mickys karriär än vad Alice och Dicky har.

Jag har aldrig varit särskilt förtjust i boxning, och ärligt talat är i stort sett alla sporter i världen mer intressant att titta på än den. Det är också få ämnen som är så uttjatade i filmer, och jag har tappat räkningen på hur många filmer som handlar om just boxning. Därför kan man med all rätt fråga sig hur mycket som går att tillföra till genren som inte redan gjorts. Samtidigt kan man inte förneka att det är en fascinerande historia, och att det är verklighetsbaserat gör ju genast det hela ännu mer intressant.

Inledningsvis började jag dock undra vad jag egentligen gett mig in i, för till en början framstår filmen som väldigt osammanhängande och oengagerande. Allting kretsar kring boxning, boxning och ännu mer boxning tills bristningsgränsen är passerad sedan länge. Jag var beredd på en närmast olidlig film, men när storyn väl kommer igång på allvar blir det genast betydligt mer intressant. Efter ett tag blir det därför en fascinerande och engagerande film, som håller intresset vid liv. Det tar dock lite tid, och det dröjer över 20 minuter innan filmen verkligen blir intressant. Men när den väl kommer igång, så blir det desto bättre.

Det är småroligt och underhållande, och blir lagom mörkt så att det inte känns för dystert. Det är en fin kombination som fungerar riktigt väl, och vi får lära känna i synnerhet Micky på ett fullt godkänt sätt. Han känns relativt mångbottnad, men Dicky och i synnerhet mamman Alice har tyvärr blivit lite väl endimensionella och stereotypa. Charlene har blivit någorlunda nyanserad, även om man egentligen inte får lära känna henne så jätteväl. Det är säkerligen menat att Dickys livsöde ska vara fascinerande, men tyvärr är han för osympatisk och endimensionell för att man ska kunna känna något för honom. Och Alice framstår som spritt språngande galen och det mest extrema som världen någonsin skådat. Det gör det helt omöjligt att känna något annat än irritation och avsky för. Visst är det möjligt att den riktiga Alice faktiskt varit så här illa i verkligheten, men för de verkliga Micky och Dickys skull så hoppas jag verkligen att det är kraftigt tillspetsat för dramatikens skull. Istället blir det främst Micky och Charlene som man verkligen bryr sig om, och med tanke på att Dicky trots allt har en så påtaglig roll hade jag velat kunna sympatisera även med honom på ett eller annat sätt. Men någon som bara bryr sig om sig själv och knark är verkligen svårt att känna något annat än irritation för.

Där uppstår också ett av filmens stora problem. Mot slutet genomgår både Dicky och Alice en kraftig personlighetsförändring, och helt plötsligt verkar båda två faktiskt bry sig om Micky och framstår som någorlunda mänskliga. Men det har vi inte sett några tecken på tidigare, då båda två och i synnerhet Alice framstått som extremt själviska. Det är givetvis bra när folk förändras till det bättre, men ska det fungera trovärdighetsmässigt så bör man trots allt ha sett några tecken på det tidigare så att förändringen sker mer gradvis.

The Fighter är också ganska ojämn i sin klass. Bitvis är det riktigt berörande, då man verkligen bryr sig om vad som händer och engageras till fullo av personerna och deras öden. Men mellan varven blir det ganska oengagerande, och framförallt har boxningsscenerna blivit både utdragna och rentav tråkiga att se på. Man sitter bara och hoppas på att de ska ta slut snart, och det funkar inte alls. Dessbättre är dock boxningsscenerna relativt få till antalet, då filmen i första hand fokuserar på Micky och hans familj; ett klokt drag, som åtminstone delvis räddar filmen från att bli ännu en Rocky-kopia. För själva storyn som sådan är den gamla klassiska "underdog"-historien om idrottsmän som lyckas mot alla odds - något vi redan sett för många tidigare filmer om. Därför är det också närmast oundvikligt att det blir förutsägbart, och att storyn framstår som något tillrättalagd.

Fotot är snyggt, och filmen erbjuder en del snyggt komponerade scener och ett effektivt bildspråk. Musik och klippning är också bra, men når inte direkt några nya höjder. Skådespelarinsatserna är bra, och Mark Wahlberg gör en stabil men något anonym insats som Micky. Han framstår som något blek och oengagerad ibland, men är riktigt bra mellan varven. Jag tycker också att han ser ut att vara lite för gammal jämfört med den riktige Mickys ålder när det här utspelades, och jag tycker att det hade fungerat bättre med en något yngre skådis. Överlag är han fullt godkänd, men inte alls klockren. Christian Bale är bättre som Dicky och gör en imponerande insats, men tyvärr är rollfiguren för ointressant för att man ska bry sig om honom. Melissa Leo gör en mycket imponerande rolltolkning som Alice; en extrem rollfigur som tillåter Melissa att ta ut svängarna ordentligt. Ibland balanserar hon visserligen på gränsen till överspel, men att hon spelar bra kan ingen förneka. Personligen blev jag dock ännu mer imponerad av den alltid lika talangfulla Amy Adams, som återigen gör en strålande insats som Charlene och lyckas att få tittarna att känna för henne och tycka om henne med enkla medel. Hon känns helt naturlig, och är aldrig i närheten av överspel. Det är fullt rättvist att både Amy Adams och Melissa Leo blev nominerad till Oscars för bästa kvinnliga biroll (även fast båda rollerna rent tekniskt sett nästan bör klassas som huvudroller), men personligen tycker jag att Amy borde ha vunnit istället för Melissa - att spela en mer naturlig och nedtonad rollfigur är trots allt ofta svårare än att spela en överdriven osympatisk karaktär där man kan spela över nästan hur mycket som helst.

The Fighter är en bra och intressant film, men personligen tycker jag att den är för ojämn för att Oscarsnomineringen för bästa film ska kännas rättvis. Bitvis är den visserligen snudd på lysande och mycket berörande, men mellan varven blir det istället oengagerande och halvtråkigt. Men storyn och de verkliga personerna är intressanta, och därför känns en sjua som det mest rättvisa betyget jag kan ge.

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 11 mars 2011
Senast uppdaterad: 11 mars 2011

Recensionen har lästs 3737 gånger av 2140 personer, sedan den 11 mars 2011

Betyg:
Film/serie * * * * * * *     7
DVD-produktion   --
Snittbetyg: * * * * * * *     7

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
FYRA - FYRA - TVÅA - FEMMA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern