Dubbningshemsidan
Recensioner
The Girl with the Dragon Tattoo
(The Girl with the Dragon Tattoo)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Den svenska författaren och journalisten Stieg Larsson (1954 - 2004), ursprungligen från Skelleftehamn i Västerbotten, har främst blivit känd för den tredelade romanserien Millennium. De tre böckerna i serien har blivit några av Sveriges mest sålda böcker, och därför är det knappast förvånande att man velat göra filmer av dem. Män som hatar kvinnor kom ut 2009, och regisserades av danske Niels Arden Oplev. Det följdes av filmversioner av de två återstående böckerna ursprungligen avsedda att enbart visas på TV. På senare år har Stieg Larssons böcker blivit storsäljande även i resten av världen, och därför är det knappast förvånande att amerikanska filmbolag har velat göra en engelskspråkig nyfilmatisering av Män som hatar kvinnor - trots allt har många amerikaner och engelsmän trots allt problem med att se utländska filmer med textning. Nu är filmen här, som regisserats av David Fincher som tidigare bl.a. legat bakom Seven och The Social Network. Manuset har skrivits av Steven Zaillian, som tidigare bl.a. skrivit Schindler's List och Tolken. Filmen, som precis som boken i engelskspråkiga länder fått titeln The Girl with the Dragon Tattoo, är inspelad i Sverige med en blandning av amerikanska, svenska och brittiska skådespelare.
Journalisten Mikael Blomkvist arbetar som journalist på en tidning vid namn Millennium. Efter lite väl avslöjande tidningsartiklar har han nu fällts för förtal av finansmannen Hans-Erik Wennerström, då alla Mikaels källor lägligt försvunnit i samband med publiceringen. På självaste julaftonen får han ett telefonsamtal, då affärsmannen Henrik Vanger - ledare för den stora och multinationella Vanger-koncernen - vill anlita honom för ett jobb. Mikael reser upp till det lilla samhället Hedestad där Henrik bor, där han får veta att Henrik behöver hans hjälp med att lösa ett mord. 1966 försvann hans 16-åriga brorsdotter Harriet spårlöst, och hon anses ha blivit mördad fastän någon kropp aldrig upphittats. Då Harriet försvann från en ö under en period då alla vägar till ön var avstängd, så står det klart att hon måste ha mördats av någon som bor på ön; och Henrik är starkt misstänksam på att det är någon av hans släktingar som alla är verksamma inom Vanger-koncernen. Utredningen blir mer omfattande än han väntat sig, och därför behöver han snart hjälp. Då kommer han i kontakt med den 23-åriga Lisbeth Salander, som efter ett förflutet på psyket blivit omyndigförklarad, men som är intelligent och suverän på hacking. Hon har det dock inte lätt, och det gör knappast saken bättre att hennes nya förmyndare är en allt annat än charmig man...
Jag har fortfarande inte läst någon av Stieg Larssons böcker, men den svenska filmen Män som hatar kvinnor var definitivt bra; även fast jag aldrig varit lika överförtjust som resten av världen. Därför hade jag ganska höga förväntningar inför den amerikanska nyfilmatiseringen, och de infriades till fullo. För The Girl with the Dragon Tattoo (för övrigt en ganska egendomlig titel) är faktiskt ännu bättre än den svenska filmen, och lyckas utmärkt på de punkter där den svenska versionen var mindre lyckad.
Handlingen följer visserligen i grova drag den svenska, men med en del utsvävningar och ett både omgjort och utökat slut. Men det mesta känns lite mer omfattande än i den svenska filmen, och bl.a. får vi här se en hel del om förhållandet mellan Mikael och chefredaktören Erika; något som i den svenska filmen knappt ens antyddes men som märkligt nog fick mycket större utrymme i den andra filmen. Ett märkligt misstag av manusförfattarna till de svenska filmerna, och som har lösts på ett fint sätt till den amerikanska filmversionen. Inte för att Erika skulle ha blivit en alltför omfattande och mångbottnad rollfigur här heller, men det känns i alla fall bättre. Detsamma gäller Lisbeths lesbiska relationer, som inte togs upp alls i den första svenska filmen för att istället dyka upp från tomma intet i Flickan som lekte med elden. Intressant nog har Mikael i den här filmen en dotter, som såvitt jag kan minnas inte fanns i den svenska filmen. Hon är ett värdefullt tillskott, och även om hon inte får så jättemycket utrymme så är det intressant. Kanske fanns hon med i den litterära förlagan; jag vet ärligt talat inte.
Den mer omfattande handlingen återspeglas i de flesta aspekter, och de flesta rollfigurer och händelser har fått lite större utrymme än i den svenska filmen. Likaså är tempot högre och mer intensivt, och medan jag upplevde den svenska filmen som onödigt utdragen vid en del tillfällen, så kände jag aldrig så med The Girl with the Dragon Tattoo. För trots att filmen är avsevärt längre, så upplever jag den här filmen som kortare än Män som hatar kvinnor. Filmen har också ett jämnare tempo, även fast början utan tvekan är lugnare än senare i filmen.
Precis som i förlagan kan det dock bli lite rörigt med de många släktförhållandena i familjen Vanger, och trots att jag sett den svenska filmen två gånger har jag fortfarande svårt att hålla isär vilka alla är - detta trots att den delen av filmen här är närmast identisk med den svenska. Det är lite för många karaktärer som nämns, och det blir onödigt invecklat; men säkerligen överensstämmer det med Stieg Larssons roman. Jag kan också tycka att filmen blivit lite för lång. Visserligen händer det något hela tiden och det känns aldrig segt eller tråkigt, men 2 timmar 38 minuter är ändå i mastigaste laget när man sitter i en biosalong utan någon paus (det är för övrigt märkligt och tråkigt att det nuförtiden inte förekommer pauser vid väldigt långa filmer på bio). På DVD går det säkert bra, men på bio blir det lite för långt och jag började få ont i ändan mot slutet.
Jag tycker också att slutet - som skiljer sig en hel del från den svenska filmversionen - blivit onödigt omfattande, och det som hade kunnat skildras på några minuter tar här upp närmare 20 minuter. Filmen hade nog vunnit på att kortas ner en smula, trots att filmen överlag inte alls känns lite utdragen och långsam som Män som hatar kvinnor. Jag kan också tycka att kärleksrelationen mellan Mikael och Lisbeth fått aningen för stort utrymme i den här filmen - till skillnad från den svenska filmen som led av motsatt problem - men däremot uppskattar jag att deras relation för första gången känns äkta och trovärdig i den här filmen.
Fotot är förstklassigt, och filmen har ett starkt bildspråk där regissöre och filmfotografen uppvisar ett imponerande sinne för detaljer. Här finns en tanke bakom allting, och fotot känns vassare än i den svenska filmen; detta trots att det absolut inte var något fel på fotot där heller. Musiken är också mycket bra, och känns vassare än den mer anonyma musiken i den svenska filmen. Genom både foto och musik lyckas filmteamet att förmedla en imponerande atmosfär och stämning. Dialogen är också lite mer trovärdig än i den svenska filmen, och det märks att mycket tid och energi lagts på manuset.
Skådespelarinsatserna är överlag utmärkta, och överträffar den svenska filmens skådisar på de flesta punkter. Framförallt är Rooney Mara fullkomligt lysande som Lisbeth och spelar starkt och övertygande in i minsta detalj. Hon lyckas på ett skickligt sätt att skildra Lisbeth som både tuff och samtidigt osäker, och resultatet är oerhört imponerande. Noomi Rapace var visserligen mycket bra som Lisbeth i Män som hatar kvinnor, men Rooney lyckas faktiskt att överträffa henne; och det vill inte säga lite. Jag skulle bli mycket förvånad om Rooney inte blir nominerad till en Oscar för den här rollen. Daniel Craig gör en stabil och fin insats som Mikael, och spelar bra utan att sticka ut på samma sätt som Rooney. Fast det har säkerligen heller aldrig varit avsikten. I början hade jag lite svårt att vänja mig vid Daniel i rollen, då det är så lätt att jämföra med hans tidigare rollprestationer som James Bond, men när filmen väl kom ihåg så slutade jag tänka på det. Daniel och Rooney har också en utmärkt personkemi, som gör att deras relation känns betydligt mer trovärdig än i den svenska filmen.
Christopher Plummer är mycket bra som Henrik. Stellan Skarsgård är också utmärkt som Martin, och gör en betydligt bättre rollprestation än Peter Haber gjorde; samtidigt som Stellan inte alls känns lika malplacerad då han - till skillnad från Peter - inte främst blivit känd som en enda slags rollfigur. Josefin Asplund är också riktigt bra som Mikaels dotter Pernilla, även om hon tyvärr fått lite för lite utrymme. Det enda egentliga problemet med rollbesättningen är Yorick van Wageningen, som känns snäppet svagare än Peter Andersson som Nils och "ser" snällare ut; fast det är kanske fullt avsiktligt.
Däremot är jag lite skeptisk till beslutet att låta de flesta skådespelare tala engelska med mer eller mindre påtaglig svensk brytning. Det låter ungefär som att personer med dåliga kunskaper i engelska försöker att tala halvrisig engelska, och det förstår jag inte riktigt tanken med. Dessutom varierar den svenska accenten från väldigt påtaglig till nätt och jämnt märkbar, beroende på rollfigur. Det hade nog fungerat bättre om man hade hållit sig till en neutral engelska (exempelvis med amerikansk accent) för alla rollfigurer.
The Girl with the Dragon Tattoo är överlag en mycket bra film, som med hyfsad marginal överträffar den svenska. Visst kan det kännas lite egendomligt att höra svenskar i Sverige tala engelska, men det fungerar förvånansvärt bra och till skillnad från exempelvis brittiska Wallander har man här faktiskt lyckats att uttala alla svenska namn någorlunda rätt. Det är glädjande att se att manusförfattaren Steven Zaillian och regissören David Fincher inte nöjt sig med en ren nyfilmatisering, utan att dessutom göra handlingen mer omfattande och rätta till de brister som förekom i Män som hatar kvinnor. Inte för att den här filmen är perfekt, jag tycker fortfarande att en bit över två och en halv timme är i saftigaste laget för en så pass enkel story, men det är ett steg i rätt riktning.
Kort sagt är The Girl with the Dragon Tattoo mycket bra, som engagerar hela tiden och som är väl värd att se för de allra flesta. Därför kan det inte bli aktuellt med något annat än en åtta i betyg, och om man inte sett den svenska filmen (så att storyn faktiskt är ny) så blir betyget sannolikt ännu högre. Jag uppskattar att filmmakarna gjort en film som står på egna ben, och som inte tydligt uppmuntrar till en uppföljare på samma sätt som den svenska filmen gjorde. Men trots det hoppas jag verkligen att filmbolagen bestämmer sig för att filmatisera alla tre romanerna; det finns alla chanser att de kan bli bättre än den svenska andra och tredje filmen.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 21 december 2011
Senast uppdaterad: 21 december 2011
Recensionen har lästs 3854 gånger av 2113 personer, sedan den 21 december 2011
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
8 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
8 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(24069934)a(1587777))