Dubbningshemsidan
Recensioner
The Last Station
(The Last Station)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till SF Video för recensionsexemplaret
Den ryska författaren Lev Nikolajevitj Tolstoj (1828 - 1910) har ansetts som en av sin tids största författare, och har framförallt blivit känd för de båda klassiska romanerna Krig och fred och Anna Karenina. Han var också en aktiv våldsmotståndare, som senare kommit att inspirera bland andra Gandhi. I 50-årsåldern började han tappa intresset för att skriva böcker, och byggde därefter upp en rörelse som kommit att kallas för tolstojanismen - en rörelse som förespråkade kärlek, icke-våld, passivt motstånd, motstånd mot materiellt ägande och sexuell avhållsamhet; detta trots att Tolstoj och hans fru fick 13 barn genom åren (även om bara 8 överlevde spädbarnsåren). Om Tolstojs sista år handlar det tysk-ryska dramat The Last Station, i regi av den amerikanska regissören Michael Hoffman. Filmen bygger på en biografi av den amerikanska journalisten Jay Parini från 1990, där han försökt att återspegla Tolstojs sista år utifrån gamla dagböcker och korrespondens.
Handlingen tar sin början 1910, under Lev Tolstojs sista år. Han bor tillsammans med sin familj och anhängarna inom tolstojamismen på hans stora gods Jasnaja Poljana utanför Moskva. Tolstojs närmaste vän Vladimir Chertkov tar läran på största allvar, och vill att Tolstoj ska avstå från upphovsrätten till sina böcker för att istället skänka allting till det ryska folket. Tolstojs fru Sofia, som dessutom hjälpt till att skriva och redigera hans klassiska böcker, är inte fullt lika förtjust i de idéerna - hon vill till varje pris behålla bokrättigheterna inom familjen. Till godset där Tolstojs familj och alla anhängare bor i ett gemensamt samfund kommer den unga och naiva sekreteraren Valentin. Han är engagerad att leva enligt tolstojanismens seder fullt ut, men inser snart att det inte är riktigt så enkelt när han träffar den frisinnade tjejen Masha.
Lev Tolstojs liv och öde är absolut en fascinerande historia, och det är ett välkommet ämne som Michael Hoffman valt till sin film. Jag är inte alltför insatt i Tolstojs liv, och forskare har delade meningar om äktheten i den roman som filmen bygger på. Därför vågar jag inte uttala mig om hur nära verkligheten The Last Station kommer, utan kan bara bedöma filmen som sådan. Den har en intressant story som känns trovärdig och med genomarbetade rollfigurer. Ett tacksamt ämne för en film, men tyvärr är resultatet inte så bra som jag hade önskat. I grund och botten är det absolut intressant och fascinerande, och jag hade velat mer om tolstojanismen - rörelsen som tas upp en del om, men som inte utforskas lika mycket som jag hade. Filmen går långsamt framåt, och tar tid på sig att introducera rollfigurerna och huvudkonflikten.
Men jag tyckte ändå riktigt bra om filmen från början, som engagerar och bitvis även berör. De första 40 - 45 minuterna är trots sitt långsamma tempo riktigt lyckade, och jag blev imponerad över de mångbottnade och nyanserade rollfigurerna. I synnerhet Tolstoj, Sofia, Valentin och Masha har samtliga blivit genomarbetade karaktärer som känns äkta. Därför kan man lätt känna för karaktärerna och sympatisera med deras öden. Undantaget är Vladimir Chertkov, som tyvärr blivit alltför endimensionell och osympatisk, för att snarast framstå som en renodlad "skurk" - det kanske var nödvändigt för att få fram huvudkonflikten på ett tydligare sätt, men det är tråkigt att vi inte får se fler sidor av honom. Jag hade velat veta mer om vad Tolstoj egentligen såg i Chertkov, och varför han uppskattade en så reaktionär och överdriven personlighet; som dessutom verkade ta läran på mycket större allvar än Tolstoj själv. Men tyvärr får vi ingen förklaring till allt detta, och det hade underlättat om Chertkov kunnat porträtteras på ett mer nyanserat sätt för att allting ska kännas mer trovärdigt.
Märkligt nog känns relationen mellan Valentin och Masha mer levande och äkta än relationen mellan Tolstoj och hans fru, vilket är egendomligt och ett tydligt tecken på att något inte är riktigt som det ska med manuset. Det gör att filmen engagerar och berör mest i scenerna mellan Valentin och Masha, och därför fungerar The Last Station bäst under de första 40 minuterna. Därefter hamnar Masha i skymundan, och genast förlorar filmen den katalysator som håller handlingen vid liv. Istället stannar storyn nästan upp helt, och börjar kännas seg och oengagerande. Alltför stor vikt läggs åt Sofias kamp mot tolstojamismen och i synnerhet Chertkov, vilket resulterar i att Tolsjoj själv också hamnar i skymundan efter ett tag. Då börjar filmen bitvis att kännas som rena rama såpoperan, och det var sannolikt inte avsikten. Bitvis får man en slags farskänsla över filmen, som känns lite malplacerat i en i övrigt så allvarlig story. Ibland är det dock klokt att lätta upp stämningen med lite humor, och de scener det inte går till överdrift fungerar det bra.
Det blir vid några tillfällen småroligt och charmigt, och det hjälper till att lätta upp den ganska dystra stämningen. Men det hjälper inte mycket när filmen överlag blivit så seg. Om man står ut med den sega och bitvis nästintill icke-existerande handlingen får man dock sin belöning, för den sista fjärdedelen är återigen bättre. Då lyckas det åtminstone bitvis att bli berörande, och historien vävs ihop på ett tillfredsställande sätt. Men vägen dit är lång, och mellan den lyckade början och det lyckade slutet finns en lång transportsträcka som inte tillför alltför mycket. Därför lyckas filmen aldrig riktigt att gripa tag i mig, och det som borde ha blivit gripande gör mig ganska likgiltig.
Filmen lider också av vissa trovärdighetsproblem, inte minst då det ska föreställa ryssar i Ryssland men samtliga pratar engelska med brittisk accent. Det är helt enkelt lite svårt att ta på allvar, och fastän kläder och scenografi blivit tidsenliga så får man en lite märklig inkonsekvent känsla. Inte minst då språket blivit relativt modernt, så känns det mer som att den utspelas i brittisk landsbygd runt 1950-talet än att det faktiskt skulle vara Ryssland år 1910. Ännu mer märkligt blir det av att alla skyltar och texter i filmen, på bland annat banderoller och böcker, står på ryska utan översättning. Visst förstår jag att det engelska språket kan vara en nödvändighet för att locka en större publik, då många amerikaner och engelsmän ogärna vill läsa textremsor vid filmer; så jag har absolut förståelse för att man undvikit en helt ryskspråkig film (trots att det delvis är en ryskproducerad film). Men det borde ha funnits någon gyllene medelväg, och att åtminstone göra språket lite mer gammaldags hade varit ett steg i rätt riktning mot en mer trovärdig känsla.
Fotot är dock förstklassigt, och filmen erbjuder såväl vackra vyer som ett starkt bildspråk. Det finns också en del stämningsfull och vacker bakgrundsmusik, som aldrig tar överhanden och stannar i bakgrunden där den ska vara. Skådespelarinsatserna är överlag utmärkta, och både Christopher Plummer som Tolstoj och James McAvoy som Valentin är lysande. Även Kerry Condon är utmärkt som Masha, även om hon inte får alltför mycket att arbeta med. Trots att Helen Mirren blev Oscarsnominerad för sin roll som Sofia är jag inte lika förtjust i henne. Hon spelar överlag riktigt bra och övertygande, men då och då spelar hon över påtagligt och därför är det inte riktigt så enkelt att ta henne på allvar.
The Last Station tar upp intressanta och fascinerande händelser med intressanta och genomarbetade rollfigurer. Det borde ha kunnat bli en riktigt bra film, men genom en del brister i manuset och ett alltför segt tempo blir slutintrycket inte lika positivt som jag hade önskat. Det är absolut sevärt och bitvis en bra film, men fastän den överlag engagerar lyckas filmen aldrig riktigt att beröra fullt ut. Istället är filmen märkligt lättförglömlig, och kan därför inte berättiga ett högre betyg än en sexa.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 29 september 2010
Senast uppdaterad: 30 september 2010
Recensionen har lästs 3500 gånger av 1906 personer, sedan den 29 september 2010
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
6 |
| Snittbetyg: |
 |
6,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(24588048)a(1587777))