Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

The Witch
(The Witch: A New-England Folktale)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Universal Sony Pictures Home Entertainment för recensionsexemplaret
Sök efter The Witch på CDON
Sök efter The Witch på Discshop.se
Sök efter The Witch på WOW HD
   ANNONS
Drama / Thriller / Rysare / Historiskt / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 32 minuter
Genre: Rysardrama
Produktionsland/år: Storbritannien/Kanada/USA/Brasilien, 2015
Produktionsbolag: Parts and Labor, RT Features, Rooks Nest Entertainment, Code Red Productions, Scythia Films & Maiden Voyage Pictures
Producent: Daniel Bekerman, Lars Knudsen, Jodi Redmond, Rodrigo Teixeira & Jay Van Hoy
Regi: Robert Eggers
Manusförfattare: Robert Eggers
Svensk distributör: Universal Pictures Nordic AB
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Thomasin - Anya Taylor-Joy Caleb - Harvey Scrimshaw
William - Ralph Ineson Katherine - Kate Dickie
Mercy - Ellie Grainger Jonas - Lucas Dawson
Samuel - Axtun Henry Dube / Athan Conrad Dube Häxan - Bathsheba Garnett / Sarah Stephens

Året är 1630, och familjefadern William har tillsammans med sin fru Katherine och deras barn - tonårsdottern Thomasin, mellansonen Caleb, tvåäggstvillingarna Mercy och Jonas samt nyfödda spädbarnet Samuel - flyttat från England och bosatt sig i ett plantage i New England i vad som ska komma att bli USA. Men de blir snabbt osams med resten av samhället, och när familjen uppvisar alltför radikala religiösa åsikter blir de bannlysta av det puritanska samhället. De tvingas istället bosätta sig i skogen långt bort från närmaste befolkning, där de bor enkelt i ett hus och försöker att odla jorden. Men allt förändras när Thomasin en dag sitter barnvakt åt Samuel, och när hon vänder ryggen till ett kort ögonblick har hennes lillebror plötsligt gått upp i rök. Samuel går inte att hitta någonstans, och familjen blir utom sig. Hennes föräldrar drar genast slutsatsen att en häxa varit i farten, och dessutom blir deras jord snabbt obrukbar och det blir allt svårare att överleva. Det dröjer inte länge innan Katherine anklagar sin dotter för försvinnandet, och när Caleb dessutom blir sjuk blir Katherine alltmer övertygad om att Thomasin är en häxa. Thomasin själv är mer misstänksam på tvillingarna Mercy och Jonas; i synnerhet då de mest tillbringar all sin tid med familjens get Black Phillip och till råga på allt hävdar att geten kan tala...

Att marknadsföra den här filmen som en skräckfilm är egentligen att göra den en björntjänst, för The Witch är betydligt mer originell och nyskapande än man skulle kunna tro. Visst finns här skräckinslag, men det är snarare en psykologisk dramathriller med rysarinslag hellre än en regelrätt rysare. Det fungerar riktigt bra, och dessutom har filmen en intressant och fascinerande historia. Allt känns mycket trovärdigt, och filmen bygger också på folksägner i kombination med dagböcker och rättegångsprotokoll från 1600-talet; allt för att man faktiskt ska få en inblick i vad folk trodde på den tiden och hur samhället såg ut.

Filmen har en fantastisk atmosfär och stämning, som gör att man snabbt dras in i handlingen och kan sen inte släppa blicken från den obehagliga men fascinerande berättelsen. Att filmteamet dessutom valt att helt och hållet använda sig av autentisk 1600-talsengelska bidrar också till den realistiska atmosfären, och allt gör att det verkligen känns som att förflytta sig några hundra år bakåt i tiden. Det har blivit en fängslande film, som håller intresset vid liv hela tiden trots att tempot är lågt och det i grund och botten faktiskt inte händer så mycket. Men det är något som regissören lyckats använda till sin egen fördel, genom att istället fokusera på rollfigurer, miljö och atmosfär.

Det är ganska spännande och filmen genomsyras av en obehaglig stämning under många scener. Men här finns inga "hoppa till"-scener och heller inget blod eller våld, så de som förväntar sig en traditionell skräckfilm lär bli besvikna. Här rör det sig istället om psykologisk skräck, där det mer handlar om att ana saker än att veta något. Länge får vi heller inte ens veta om det faktiskt finns någon häxa eller andra övernaturliga väsen eller inte. Det är heller inte det som är avsikten, utan The Witch handlar mer om blotta misstanken och att misstankar och misstro kan förgöra en familj mer effektivt än alla yttre hot.

Det är en mycket lågmäld och avskalad film, som inte har mer dialog än nödvändigt och som låter tittarna dra sina egna slutsatser. Inget serveras på silverfat, utan istället måste man själv tänka till och läsa mellan raderna; och en del som skildras kan man dessutom tolka på mer än ett sätt. Därigenom har det blivit en både tänkvärd och djupsint film, som har många bottnar och där inget är helt svart eller vitt. Rollfigurerna är mångbottnade och intresanta, och framförallt Thomasin är en mångfacetterad person som man genast känner för.

Men det är en långsam film som tar god tid på sig att berätta sin historia, och därför kan den upplevas längre än de dryga 90 minuter som den faktiskt är. Det kan man förstås ha delade meningar om, och det här är definitivt ingen film som kommer att tilltala alla. Försöket att få filmen att både vara ett lågmält drama och dessutom en skräckfilm fungerar också lite si och så, och kanske hade man vunnit på att fokusera på antingen eller; så att den antagligen blivit ännu mer obehaglig eller fokuserat helt och hållet på det psykologiska dramat. Dessutom är det en väldigt dyster och deprimerande film, och jag hade gärna sett någon liten ljusglimt någonstans. Mot slutet gör filmen också misstaget att visa lite för mycket och det känns lite för överdrivet, och jag önskar att filmteamet kunnat hoppa över de sista scenerna - i synnerhet som filmen har ett ganska bra slut 10 minuter tidigare.

Fotot är utmärkt, och filmen har ett starkt bildspråk som upplevs mycket autentiskt. Skådespelarinsatserna är lite ojämna, men jag uppskattar att filmteamet valt att satsa på ganska okända skådespelare som man inte redan förknippar med en massa andra roller. Det gör underverk för filmillusionen, och gör att man bättre lever sig in. Anya Taylor-Joy är utmärkt i huvudrollen som Thomasin, och gör en stark och naturtrogen rollprestation helt utan överspel och konstlade manér. Ralph Ineson är mycket bra som William, och Kate Dickie övertygar också som Katherine. Harvey Scrimshaw är hyfsad som Caleb, men känns ganska stel och opersonlig. Ellie Grainger och Lucas Dawson upplevs bitvis naturliga, men det märks att de har stora svårigheter att handskas med 1600-talsdialogen varför dialogen ofta blir styltig och onaturlig när den kommer från dem. Men det är förstås inte deras fel att manuset består av 1600-talsengelska, och förmodligen vore det en svår uppgift för vilket barn som helst.

The Witch är en riktigt bra och välgjord film, som upplevs förhållandevis originell och berättar en fascinerande historia på ett lågmält och trovärdigt sätt. Det är djupsint och tänkvärt, med många bottnar och där inget är helt svart eller vitt. Så det här är verkligen ingen traditionell rysare, och i stil och känsla har filmen snarare en del likheter med Ingmar Bergman; eller åtminstone om han hade ämnat till att göra psykologiska rysare... Det är obehagligt, mångfacetterat och oerhört lågmält, och nästan allt upplevs mycket realistiskt. Men mot slutet spårar filmen ur en smula för mycket, och dessutom sjunker helhetsintrycket av att barnskådespelarna verkar ha haft svårt att klara av att få det gammaldags språket att upplevas naturligt - Anya Taylor-Joy och de båda vuxna skådespelarna klarar detta galant, men de övriga känns lite styltiga och stela på ett sätt som jag misstänker främst har med dialogen att göra. Så visst har filmen ett och annat problem, men bara man inte förväntar sig en mer sedvanlig skräckfilm och inte är allergisk mot långsamma dramer blir man knappast besviken. Då det dessutom är en mycket minnesvärd och tänkvärd film väljer jag en stark sjua i betyg, och filmen är väl värd att ses om man tycker om lite ovanliga filmer.

Blu-Ray-utgåvan erbjuder Widescreen-bild med det ovanliga formatet 1,66:1 - d.v.s. ganska precis mitt emellan traditionell 4:3 (1,33:1) och Widescreen (1,78:1), vilket resulterar i smala svarta fält till vänster och höger på en Widescreen-TV. Ljudet är i DTS-HD 5.1 på engelska samt fyra dubbade ljudspår. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra. Filmen är textad på 16 olika språk, däribland de fem nordiska språken samt engelska för hörselskadade. Tyvärr finns dock ingen vanlig engelsk text och heller ingen svensk text för hörselskadade. Textningen är lagom stor och lättläst. Översättningen är bra och även om jag inte håller med om alla ordval kunde jag inte upptäcka några översättningsfel. På gott och ont har dock översättaren valt att mer modernt språk än den gammelengelska som faktiskt talas, men det är förstås åtminstone delvis ett nödvändigt ont då svenska språket från 1600-talet vore i det närmaste omöjligt att förstå i dagens läge - svenskan har förändrats betydligt mer än engelskan under de gångna 350 åren.

När man matar in Blu-Ray-skivan möts man av en distributörsjingel, som följs av språkvalsmeny. Därefter kommer man direkt till huvudmenyn, som är snygg och rörlig men som är neutral utan något språk alls (förutom bonusmaterialsmenyn som är på engelska). Det är en fin idé, men det fungerar inte riktigt lika bra i praktiken. Att Play-symbolen (en högerriktad pil) innebär att spela filmen kan väl de flesta lista ut, men att en uppslagen bok innebär scenval är knappast lika självklart. När man spelat filmen klart visas plötsligt varningstexter på ett 50-tal olika språk (!), som tar ungefär sex minuter innan man äntligen kommer tillbaka till menyn. Det går tyvärr inte att hoppa över varningstexterna, men det går i alla fall att spola på bild så bara man har en Blu-Ray-spelare med tillräckligt snabb bildsökning (minst 50 gångers hastighet är nästan ett måste för att inte tappa förståndet) blir det i alla fall inte alltför vansinnigt irriterande... Jag förstår verkligen inte varför Universal, som i alla tider skött varningstexter på ett någorlunda exemplariskt sätt, plötsligt ska börja med sådana här sattyg och visa varningar för betydligt fler språk än som överhuvudtaget finns representerade på skivan. Tyvärr finns inget bonusmaterial alls.


Recensionen skriven: 11 maj 2017

Recensionen har lästs 260 gånger av 167 personer, sedan den 11 maj 2017

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
BD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * * och en halv      5,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
ETTA - FEMMA - NOLLA - FEMMA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2012 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna