Dubbningshemsidan
Recensioner
Vares - Ondskans kyss
(Vares - Pahan suudelma)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Nordisk Film för recensionsexemplaret
Den finska författaren Reijo Mäki har framförallt etablerat sig som en av Finlands främsta kriminalförfattare. Merparten av de många romaner han skrivit genom åren har handlat om den Åbo-baserade privatdetektiven Jussi Vares, som haft huvudrollen i 22 kriminalromaner till dags dato, utgivna mellan 1986 och 2011. Under 2000-talet gjordes två filmer med Jussi Vares; de i Finland mycket framgångsrika biovisade filmerna Vares från 2004 och V2 - Död ängel från 2007. Ingen av filmerna har vare sig visats på bio eller släppts på VHS/DVD i Sverige, men har däremot visats på Canal+ vid några tillfällen under 2000-talet. Nu har produktionen inletts av en ny serie filmer med Jussi Vares med nya skådespelare. Det kommer att resultera i 6 filmer, varav den första visats på bio i Finland medan de resterande släpps direkt på DVD. Nu har den första biovisade filmen släppts i Sverige, Vares - Ondskans kyss, baserad på en av Reiko Mäkis böcker från 1998. I Sverige släpptes filmen direkt på DVD.
Jussi Vares jobbar som privatdetektiv i Åbo i Finland, men är ganska trött på sitt jobb. Det innefattar mest måttligt engagerande spaningsuppdrag, och det var länge sedan han verkligen var direkt engagerad i sitt jobb eller sitt liv. En dag blir han anlitad av offrets släkt att utreda mordet på tonårstjejen Kerttu, som polisen lagt ner utredningen kring utan att ha kommit fram till någonting. Trots att det var ett tag sedan mordet inträffade har Kerttus anhöriga inte kunnat gå vidare, och vill att Vares ska utreda fallet. Ett till synes omöjligt uppdrag, då mördaren verkar ha känt Kerttu personligen men alla anhöriga har vattenfasta alibin. Under utredningen kommer Vares i kontakt med offrets syster Laila, och de inleder ett förhållande trots att Laila redan är gift.
Efter alldeles för många filmer i serierna Wallander och Beck såg jag fram emot lite omväxling, i form av den nya finska kriminalserien Vares. Jag har tyvärr inte sett de två första filmerna med Jussi Vares från 2004 respektive 2007, som hade andra skådespelare och som mig veterligen aldrig givits ut i Sverige, och det är kanske en nackdel för att förstå allt i den nya filmserien. Men storyn är intressant, och jag uppskattar upplägget med privatdetektiver som gör stilen något snarlik norska Varg Veum. Vares - Ondskans kyss har också en lite ovanlig lågmäld stil, som är intressant och gör att filmen sticker ut från mängden.
Men trots det blev jag ärligt talat ganska besviken på den här filmen, och jag hade väntat mig mer än så här. Det är en rörig och invecklad historia, med många rollfigurer och där det bitvis är nästan omöjligt att hålla isär vilka alla är. Dessutom har filmen en irriterande egenskap att stup i kvarten innehålla berättarröster där vi får höra Vares tankar och funderingar. Vid några tillfällen fungerar det bra, men oftast känns det ganska konstlat och det borde verkligen ha varit möjligt att integrera den informationen på ett naturligt sätt i själva dialogen och handlingen istället. Jag tycker att det är en onödigt enkel utväg att låta tittaren få all information via berättarröst istället för att naturligt presentera sådant som en del av handlingen. Kanske är det till för att få pengarna att räcka längre eller att låta filmen bli kortare än annars, men jag stör mig på den överanvända speakerrösten. Det här gäller framförallt den första halvtimmen, då det därefter lugnar ner sig för att den sista halvtimmen nästan helt slippa voice-overn.
Jag lyckas inte helt att sätta fingret på varför, men särskilt under filmens första halva fann jag Vares - Ondskans kyss ganska oengagerande. Jag kände mig ganska likgiltig, och brydde mig inte nämnvärt om vem mördaren var. Det kändes ganska segt och utdraget, och någon större spänning finns inte. Den första halvtimmen var rentav riktigt dålig. Kanske beror det här på berättarrösten, kanske på de tämligen endimensionella rollfigurerna eller den lite för lågmälda stilen där manusförfattarna verkat satsa allt på att undvika övertydlighet till varje pris.
Dessbättre lyfter dock filmen under dess andra halva. Då blir det mer intressant och mer engagerande, i takt med att berättarrösten blir mer sparsmakad och handlingen lite mindre rörig. Fortfarande finns ingen större spänning, och att kalla det för en thriller (som omslagstexten gör) är verkligen att utmana ödet en smula. Men i takt med att vi får lära känna Jussi Vares lite mer blir filmen mer intressant, och under den andra halvan var jag åtminstone hyfsat engagerad och ville se utgången. Ibland tycker jag dock att Vares och de övriga gör lite väl korkade misstag, och en viktig nyckeldetalj i mordfallet kom jag på en halvtimme innan Vares gjorde det.
Fotot är fullt funktionellt, och innehåller en del vackra vyer över Åbo och ett effektivt men måttligt originellt bildspråk. Skådespelarinsatserna är helt okej och gör det de ska, men ärligt talat blev jag inte så jätteimponerad av Antti Reini. Han spelar lite onaturligt och stelt, och jag upplever hans spel som lite konstlat. Kanske beror det åtminstone delvis på språket, så det är möjligt att det blir bättre när man vänjer sig vid finskan. Då är Anu Sinisalo lite bättre som Laila, men överlag blev jag inte överbegeistrad av någon i ensemblen.
Vares - Ondskans kyss är en välgjord och skaplig film, men som tyvärr blivit alldeles för rörig och seg till den grad att det upplevs ganska oengagerande. Den första halvan tyckte jag inte alls om, men genom att det därefter blir bättre kan filmen trots allt vara sevärd om man tycker om kriminaldramer. Mitt betyg stannar till sist på en svag femma, och fastän filmen överlag inte är dålig så hade jag väntat mig betydligt mer. De flesta Wallander-filmer upplever jag som lite bättre, trots att de knappast heller kan ses som något mästerverk. Jag hoppas att det blir bättre till kommande filmer i serien och att de då skippar berättarrösten helt, men som det ser ut just nu känner jag mig inte direkt överförtjust i att se fler filmer i den här serien.
DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild med proportionerna 2,40:1, medan ljudet finns i både Dolby Digital 5.1 och tvåkanalig stereo. Bild- och ljudkvaliteten är relativt bra, men utmärker sig inte som något utöver det vanliga. Filmen har vanlig text på svenska, norska, danska och engelska plus finsk text för hörselskadade. Det finns dock ingen svensk text för hörselskadade. Textningen är i minsta laget men relativt lättläst. När man matar in DVD-skivan, möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny och varningstexter. Märkligt nog innehåller språkvalsmenyn bara finska och engelska som val, vilket avgör menyspråket och eventuell förvald textning. För att ha en chans att förstå något måste man följaktligen välja engelska som språk, och därefter gå in i språkinställningsmenyn och välja svenska. Efter språkvalsmenyn kommer man i alla fall direkt till huvudmenyn, och alla menyerna är stillastående men med en ganska långsam ut- och intoning som kan upplevas lite störande. Märkligt nog saknas scenvalsmeny, vilket försvårar om man vill hitta åt en viss scen i filmen. Filmen verkar dessutom lida av någon form av kompatibilitetsproblem med vissa DVD-spelare, för på min spelare spelades filmen upp utan text även om jag valde svensk text från menyn. Jag fick istället lov att slå på svensk textning manuellt via fjärrkontrollen efter att själva filmen startat.
Som extramaterial finns ett par bortklippta scener från filmen samt trailers för den här filmen och nästa film i serien. Det kanske hade varit intressant om man nu förstått något, men tyvärr är allt extramaterial på finska utan text, vilket förstås gör det tämligen obegripligt för de flesta i Sverige. Det är verkligen dålig stil att inte förse extramaterial på annat språk än svenska eller engelska med någon form av text så att man har en chans att fatta någonting. Det enda bonusmaterialet som de flesta svenska har en chans att förstå något av blir istället en kort översikt över filmens specialeffekter, där vi får se "före och efter"-bilder på scener ur filmen som de faktiskt spelades in och hur det såg ut efter pålägg av digitala effekter. Detta korta inslag återges utan dialog, men det är hyfsat intressant även om jag genast ställer mig frågan varför filmmakarna verkar ha överdrivit användningen av specialeffekter. När inte ens foton i ett fotoalbum har funnits med under inspelningen, utan har klistrats dit digitalt vid redigeringen, så tycker jag att filmteamet borde ha kunnat använda de pengarna till bättre ändamål.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 10 maj 2012
Senast uppdaterad: 11 maj 2012
Recensionen har lästs 3497 gånger av 1900 personer, sedan den 10 maj 2012
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
5 |
| DVD-produktion |
|
3 |
| Snittbetyg: |
|
4 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(17533126)a(1587777))