Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Vilken jävla cirkus
(Vilken jävla cirkus)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Sök efter Vilken jävla cirkus på CDON
Sök efter Vilken jävla cirkus på Discshop.se
   ANNONS
Drama / Komedi / Romantik / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 2 timmar 4 minuter
Genre: Dramakomedi
Produktionsland/år: Sverige, 2017
Produktionsbolag: Sweetwater Filmrights, i samarbete med Film i Väst, TV4 Sverige, Svensk Filmindustri, Nordsvensk Filmunderhållning AB, Nouvago Capital & Succéfilm
Producent: Colin Nutley & Mikael Bergkvist
Regi: Helena Bergström
Manusförfattare: Helena Bergström
Svensk distributör: Svensk Filmindustri AB
Klarar av Bechdel-testet: Nej, klarar bara steg 1
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Hugo - Gustav Lindh Roger Cassall - Tomas von Brömssen
Anna - Molly Nutley Agnes - Evin Ahmad
Isabelle - Aliette Opheim Pelle - Johan Widerberg
Maggan - Vanna Rosenberg Sergio - Trolle Rhodin
Oksana - Marta Oldenburg Sigrid - Agneta Ehrensvärd
Clownen Zbigniew - Łukasz Wójcik Hugos kompis - Charlie Gustafsson
Hugos mamma - Livia Millhagen Hugos pappa - Reuben Sallmander
Vilken jävla cirkus
Gustav Lindh & Evin Ahmad
Foto: Jan Töve

Det är kärlek vid första ögonkastet för Hugo och Agnes som blir blixtförälskade och inleder ett förhållande. De är närmast oskiljaktliga, tills dess att Agnes en dag plötsligt begår självmord. Ett år senare har Hugo fortfarande inte lyckats komma över sorgen, eller sina skuldkänslor för att han inte såg några varningstecken, och det påverkar hans studier på Handelshögskolan. När han, på dagen ett år efter självmordet, är som mest nere och cyklar på en skogsstig krockar han bokstavligt talat med en enorm gris. Grisen tillhör Cirkus Margôt, och cirkuspersonalen tar med Hugo till cirkusdirektören Roger Cassalls vagn för att kvickna till. Cirkusen har stora problem med bl.a. ekonomin, och Roger behöver all hjälp han kan få med bokföringen. Han övertalar därför Hugo att stanna en liten stund på cirkusen, och där kommer han i kontakt med en rad cirkusartister av det mest udda slag - men blir själv mest intresserad av hästskötaren Anna, som inte pratar alls...

Helena Bergström har absolut talang, men hennes filmer har hittills hållit en väldigt ojämn nivå - och jag blev besviken över En underbar jävla jul, som alltför ofta gick över gränsen till smaklöshet och upplevdes som för mycket nästan hela tiden. Därför är det glädjande att hennes nya film Vilken jävla cirkus, som inte har något annat än svordomen gemensamt med den förra filmen, är hennes i särklass bästa film hittills som regissör. Här har Helena gått steget över från lättsam komedi till en i huvudsak seriös film med ett allvarligt ämne, och det verkar passa henne betydligt bättre än den farsartade stil som genomsyrade julfilmen.

Storyn är kanske inte jätteoriginell, men icke desto mindre mycket intressant och fascinerande. Slutresultatet är en riktigt bra film, som lyckas att underhålla och beröra. Det har blivit riktigt engagerande, och intresset hålls vid liv hela tiden. Det är berörande och gripande, och vid några tillfällen är det nästan omöjligt att hålla tårarna borta. Samtidigt blir det inte översentimentalt, utan filmen håller sig på rätt sida av gränsen.

Det är hela tiden underhållande, och fastän det visserligen är "feel good" så är det ändå en ovanligt allvarlig sådan. Filmen tar upp ett viktigt och allvarligt ämne på ett fint sätt, helt utan pekpinnar, och lyckas att göra en underhållande och fascinerande historia av det hela. Trots en för genren relativt lång speltid på just över två timmar blir det aldrig segt eller utdraget, utan tiden går fort. Rollfigurerna är intressanta, och framförallt Hugo och Anna har blivit mångfacetterade rollfigurer som man hela tiden tycker om och känner för. Även Roger Cassall hinner få en del nyanser, och detsamma gäller Agnes.

Det är charmigt och bitvis även småroligt, men det här är en film som huvudsakligen är ett drama och där de komiska aspekterna är mer nedtonade gentemot merparten av Helenas tidigare filmer. Det känns som helt rätt väg att gå, och det verkar som att hon klarar av drama bättre än komedi som manusförfattare. Det är fortfarande charmigt och lite roligt då och då, men de klockrena poängerna lyser med sin frånvaro och det blir oftast inte mer än småfniss. Jag hade i och för sig gärna sett att man kunnat blanda ut det allvarliga ämnet med lite mer humor, vilket inte vore fel för att lätta upp den ibland något tunga stämningen. Men å andra sidan är det skönt att slippa den överdrivna och farsartade humorn som genomsyrade i synnerhet En underbar jävla jul - det passade inte bra då, och hade passat ännu sämre här. Det har visat sig vara svårt att göra lagom humor som inte överdriver - framförallt i Sverige av någon anledning - så tills man lärt sig den svåra balansen är det bättre att fokusera på drama med lite lågmäld humor. Det är också mindre risk att man går för långt med drama, gentemot komedi som utan rätt fingertoppskänsla lätt kan gå över gränsen till buskis.

Men tyvärr upplevs Vilken jävla cirkus periodvis lite övertydlig, och tittarna skrivs ibland på näsan genom bland annat en överdriven användning av korta tillbakablickar; blickar som inte ger mer tredje gången än när man får se de första gången. Även i övrigt blir det lite för ofta övertydligt, och jag önskar att Helena kunnat ha lite mer förtroende för tittarnas förmåga att tänka själva. Trots allt är det här ingen barnfilm, och det är egentligen främst då som det är förståeligt med övertydlighet. Dessutom är merparten av cirkusfolket lite för överdrivna, och flera av dem upplevs mer eller mindre som karikatyrer. I synnerhet Pelle blir så överdriven så att hälften vore nog, och jag önskar att det övriga cirkusfolket utöver Anna och Roger kunnat få fler nyanser och blivit lite mer nedtonade.

Det är också olyckligt att filmens inledning och historien mellan Hugo och Agnes går så fort fram, så att man aldrig riktigt hinner få något grepp om Agnes. Den historien är trots allt så viktig för handlingen att den hade förtjänat lite mer utrymme. Nu verkar de i stort sett bli förälskade vid första ögonkastet, vara oskiljaktiga ett kort tag och sen är hon borta. Självklart kan kärlek vid första ögonkastet inträffa, men på film blir det lite svårt att tro på ett sådant förhållande; i synnerhet när de inte uppvisar alltför mycket till personkemi. Det orsakar tyvärr vissa trovärdighetsproblem för resten av filmen, då man inte riktigt förstår att förhållandet var så viktigt och att Hugo blir så deprimerad av det. Det här är förstås ett svårlösligt problem, då filmen inte gärna kan förlängas särskilt mycket mer än den nu är. Men det hade nog fungerat bättre om scenerna med Agnes kunnat bli några fler till antalet, och istället korta ner några av scenerna med det mer och mindre märkliga cirkusfolket.

Skådespelarinsatserna är överlag bra, även fast det är lite problematiskt att ett flertal skådespelare i Sverige blivit så överanvända så att en del av filmillusionen går förlorad. Däremot uppskattar jag att Helena Bergström haft den goda smaken att inte rollbesätta sig själv; för hon om någon är ju tyvärr alltför överanvänd i Sverige. Gustav Lindh är dock riktigt bra som Hugo, och han gör en trovärdig och övertygande rollprestation. Att man dessutom knappt sett honom förut förstärker ytterligare den naturliga känslan. Tomas von Brömssen gör en stabil och fin prestation som Roger Cassall, men det är ungefär samma slags roll som han gjort mängder av gånger förut, men som han i och för sig gör bra. Det är bara lite synd att Tomas börjar upplevas överutnyttjad, så att man inte längre blir lika glad av att se honom som förr i tiden. Molly Nutley är mycket bra som Anna, och gör en stark och realistisk rollprestation i en ganska svår roll. Hon och Gustav har dessutom övertygande personkemi. Evin Ahmad är i grund och botten riktigt bra som Agnes, men tyvärr har hon inte mycket till personkemi tillsammans med Gustav, vilket gör att man inte riktigt tror på deras relation. Johan Widerberg är bra som Pelle, men rollfiguren är alldeles för stereotyp och klichéartad, och Johan lyckas heller inte att göra karaktären mer trovärdig.

Vilken jävla cirkus är en riktigt bra och underhållande film, som är Helenas mest allvarliga film hittills och även hennes bästa. Historien är intressant och filmen lyckas att både underhålla och engagera. Det är berörande, charmigt och småroligt, men huvudsakligen är det främst ett drama och humoraspekterna är nedtonade. Vad man tycker om det är förstås en smaksak, men jag uppskattar det och den här allvarliga berättelsen hade lätt kunnat bli alltför osmaklig med mycket humor. Man bryr sig om rollfigurerna och vad som ska hända, och jag uppskattar den ovanliga miljön och de intressanta rollfigurerna. Men det är synd att filmen går lite för fort fram vid de inledande scenerna som ska sätta takten för hela filmen, och dessutom är det märkligt att Helena Bergström inte verkar kunna göra en film utan övertydlighet. Men trots bristerna är det en bra och välgjord film, som inte lär lämna någon oberörd och som definitivt är ett stort steg i rätt riktning gentemot En underbar jävla jul. Mitt betyg blir därför en stark sjua, och för första gången sedan debutfilmen Se upp för dårarna blir jag imponerad av Helena Bergström. Det här är första gången som Helena ensam skrivit manus, utan inblandning av någon annan och utan någon förlaga, och det borde hon kanske fortsätta med - skillnaden jämfört med En underbar jävla jul (där två andra personer var med och skrev manus) är stor.


Recensionen skriven: 19 oktober 2017

Recensionen har lästs 181 gånger av 118 personer, sedan den 19 oktober 2017

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
DVD-produktion   --
Snittbetyg: * * * * * * *     7

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
TVÅA - SJUA - FYRA - ETTA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna