Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

When in Rome
(When in Rome)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till The Walt Disney Company Nordic för recensionsexemplaret
Sök efter When in Rome på CDON
Sök efter When in Rome på Discshop.se
   ANNONS
Komedi / Romantik / Övernaturligt / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 28 minuter
Genre: Romantisk komedi
Produktionsland/år: Italien/USA, 2010
Produktionsbolag: Touchstone Pictures & Krasnoff Foster Productions
Producent: Rikki Lea Bestall, Gary Foster, Mark Steven Johnson, Andrew Panay & Ezra Swerdlow
Regi: Mark Steven Johnson
Manusförfattare: David Diamond & David Weissman
Svensk distributör: Walt Disney Studios Home Entertainment AB
Klarar av Bechdel-testet: Uppgift saknas
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Beth - Kristen Bell Nick - Josh Duhamel
Antonio - Will Arnett Al - Danny DeVito
Lance - Jon Heder Gale - Dax Shepard
Stacy - Kate Micucci Celeste - Anjelica Huston
Joan - Alexis Dziena Umberto - Luca Calvani
Beths mamma - Peggy Lipton Beths pappa - Don Johnson
Fader Dino - Keir O'Donnell Ilona - Kristen Schaal
Brady Sacks - Lee Pace Puck - Bobby Moynihan

Den amerikanska regissören och manusförfattaren Mark Steven Johnson har varit aktiv som manusförfattare sedan tidigt 1990-tal, och blev bl.a. känd för Griniga gamla gubbar. Sedan 1998 har han också varit verksam som regissör, med filmer som Ett litet mirakel - Simon Birch, Daredevil och Ghost Rider i bagaget. Till hans fjärde film som regissör han han bytt genre, och satsar nu på romantisk komedi med manus skrivet av David Diamond och David Weissman (männen bakom manuset till bl.a. En andra chans). Filmen When in Rome är inspelad i Rom och New York, och släpps i Sverige direkt på DVD.

Beth är en framgångsrik museikurator, som efter att hennes senaste förhållande tagit slut nu satsar helt och hållet på jobbet och har nästan helt glömt bort män. En dag får hon beskedet att hennes syster ska gifta sig med en man hon bara känt i två veckor, och att bröllopet ska ske bara några dagar senare i Rom. Beth vill helst inte fara ifrån jobbet, men gör det trots allt. Där lär hon känna brudgummens best man Nick, och hon blir attraherad av honom. Men när hon strax därpå bevittnar Nick tillsammans med en annan kvinna blir hon upprörd, och i ett ögonblick av svaghet tar hon upp några mynt från den så kallade Kärleksfontänen (Fontana de Amore). Det borde hon inte ha gjort, för enligt legenden blir alla personer som kastat mynten i fontänen då förtrollande kära i den som plockar upp mynten. Och snart har hon fyra besatta män efter henne; den ena mer extrem än den andra. Och dessutom Nick som också vill få en till chans med henne. Men kan man lita på att någons känslor är äkta om denne är förtrollad genom fontänen...?

When in Rome har faktiskt en ganska originell och kul grundstory, som känns genomarbetad och fräsch. Då de flesta romantiska komedier helt saknar originalitet, så är det roligt med en ny idé även fast själva upplägget inte tillhör världens mest originella. Någon alltför djup eller sofistikerad handling är det inte, utan det här är lättsam underhållning som inte kräver någon alltför stor tankekraft. Men det är inget fel med det, och de flesta vill nog trots allt inte bara se djupsinta filosofiska epos för jämnan. Och om man vet vad man ger sig in i, så blir man sannolikt inte besviken.

För When in Rome är trots allt en intressant, charmig och mysig film som duger mer än väl som underhållning för stunden. Det är lätt att känna för Beth, och hon har blivit en mångbottnad och nyanserad rollfigur. Även Nick har blivit, om inte mångbottnad, så åtminstone någorlunda nyanserad. Men de fyra besatta "friarna" har blivit oerhört endimensionella, och får aldrig minsta lilla djup. Det gör det omöjligt att känna något annat än irritation för dessa män, men det är troligt att det är avsiktligt.

Men i en komedi är det förstås humorn som är viktigast av allt, och på den punkten har filmen lyckats. Det har blivit riktigt roligt, och jag skrattade vid ett stort antal tillfällen. Det är kanske ingen enorm skrattfest och det är ganska långt mellan de riktigt klockrena poängerna, men det är bättre ställt än i de flesta romantiska komedier - trots allt brukar ju romantiska komedier som regel innehålla mer romantik än humor. Istället har den romantiska stilen tonats ner här, och det här är inte alls så sockersött och överromantiserat som den här genren ofta har en förkärlek att bli. Tvärtom har komedidelen fått minst lika stort utrymme som romantiken, och det är ganska ovanligt för genren. Det gör samtidigt att When in Rome inte har blivit lika kvinnoinriktad som de flesta romantiska filmer, utan fungerar lika bra för män.

Däremot kan jag tycka att humorn blivit lite väl simpel, då det här mer handlar om fysisk humor än intelligenta one-liners. Ibland har det blivit för mycket slapstick-humor, så att filmen vid vissa tillfällen nästan börjar kännas som en buskis. Det stora problemet är att de fyra besatta killarna blivit alltför överdrivna, så att de inte känns äkta för fem öre. Allting som berör dessa killar har blivit kraftigt tillspetsat, så att trovärdigheten sjunker till botten. Visserligen är det ganska roligt ändå, men det har blivit lite för mycket av det goda och jag hade önskat att manusförfattaren kunnat tona ner det hela en smula. Det gör att man ibland saknar den romantiska känslan, då det blivit för stort fokus på fysisk humor av slapstick-stuk, som dessutom ibland blir för överdriven för att ens kännas rolig. Överlag är det också en ganska förutsägbar film, även fast det förekommer en och annan oväntad vändning.

Däremot är det en stämningsfull och mysig film, som erbjuder en hel del charm och lyckas att engagera hela tiden. De övernaturliga inslagen är ett annorlunda begrepp i romantiska komedier, men är kul och fungerar riktigt väl. Det medför dock att trovärdigheten är låg, och utöver den tillspetsade idén kan man fråga sig om det verkligen bara är killar som kastar mynt i Kärleksfontänen. Eller hade bara Beth sådan extrem tur att alla fem mynt hon plockade upp råkade tillhöra män...? Jag tycker annars att det hade kunnat bli en kul idé, som samtidigt ökat trovärdigheten, om någon av de "förtrollade" personerna hade varit en kvinna. Vid några få tillfällen blir det också berörande, och tiden går fort. Kanske lite väl snabbt, för med en speltid på 1 timme 28 minuter hade det inte skadat om filmen kunnat förlängas en smula för att hinna erbjuda ett något större djup.

Fotot är snyggt, och erbjuder en del vackra vyer av såväl Rom som New York. Jag kan tycka att det blivit lite för få scener i Rom, och med en titel som denna hade jag väntat mig ett större fokus på Italien, men fotot är i alla fall snyggt och effektivt; om än knappast originellt. Det förekommer också en hel del bra och passande musik, både känd och okänd sådan, som ger en fin stämning och hela tiden är trevlig att lyssna på. Skådespelarinsatserna är överlag mycket bra. Kristen Bell är som vanligt lysande, och spelar övertygande och trovärdigt in i minsta detalj. Hon verkar klara av att spela alla slags rollfigurer utan problem, och imponerande nog tänkte jag inte på hennes rollfigur i Veronica Mars en enda gång medan jag såg filmen; mycket ovanligt när det gäller skådespelare som varit med så länge i en och samma serie. Josh Duhamel är också bra som Nick, även om han inte riktigt lyckas att väcka liv i sin rollfigur på samma fina sätt. Kristen och Josh har också övertygande personkemi, vilket förhöjer helhetsintrycket. Dessutom blev jag imponerad över Kate Micucci som assistenten Stacy och Alexis Dziena i en ganska liten roll som Beths syster Joan. Anjelica Huston är också bra i en otacksam och endimensionell roll som Beths chef Celeste. Som de fyra besatta killarna är Danny DeVito och Dax Shepard bra, medan Jon Heder och framförallt Will Arnett spelar över lite för mycket.

When in Rome är en rolig och underhållande film, med en hyfsat nyskapande grundpremiss men däremot knappast särskilt originellt upplägg. Ibland blir det lite för mycket med de alltför tillspetsade männen, men det är ändå en rolig och charmig film där man får skratta ganska ofta. Med ett lite större djup och en nedtonad stil hade det kunnat bli en höjdarfilm, men nu nöjer jag mig med en sjua i betyg. Filmen duger utmärkt som underhållning för stunden, men är inget man tänker på långt i efterhand. Med facit i hand måste jag medge att jag blev lite besviken och hade väntat mig mer, men det är ändå en trevlig och bra film som kan rekommenderas för de allra flesta.

DVD-utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 2,35:1, medan ljudet är i Dolby Digital 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra. Förutom det engelska originalspåret finns dubbade ljudspår på spanska och franska. Det finns textning på tio olika språk, däribland de fem nordiska språken. Det finns också både vanlig engelsk text och engelska för hörselskadade, vilket jag uppskattar och där Disney utan tvekan är ett föredöme. När man matar in DVD-skivan möts man av en språkvalsmeny, som följs av varningstexter på valt språk. Därefter visas några trailers för andra filmer, som går att hoppa förbi. Vi kommer därefter till huvudmenyn, som är rörlig och stilren men som endast finns på engelska.

Som extramaterial finns tre bortklippta scener, som är trevliga att se på men som inte tillför särskilt mycket till filmen. Det är förståeligt att de klippts bort, men de är ändå småroliga och charmiga att titta på. Därefter hittar vi s.k. bloopers (misslyckade tagningar) på några minuter, som är hyfsat kul men inte mycket mer än så. Slutligen finns även två musikvideor med låtar från filmen; "Starstrukk" med 30H3 och Katy Perry samt "Stupid Love Letter" av Friday Night Boys. Båda låtarna är ganska fina och musikvideorna är välgjorda, men jag tycker samtidigt inte att dessa två tillhörde de bästa låtarna i filmen. Där tar det roliga slut, och det är tråkigt att det inte finns någon form av bakom kulisserna-dokumentär för att få en djupare inblick i själva produktionen av When in Rome. Allt extramaterial har dock svensk text, vilket är uppskattat.


Recensionen skriven: 11 november 2010

Recensionen har lästs 1778 gånger av 1036 personer, sedan den 11 november 2010

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
DVD-produktion * * * * *       5
Snittbetyg: * * * * * *      6

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
NOLLA - TVÅA - TREA - SEXA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna