Film/TV-serie-figurer som vi var rädda för

[E]

Finns det några Film/TV-serie-figurer som ni var rädda för när ni var små

Jag var jätterädd för dessa när jag var liten:

Emils Pappa i Emil i Lönneberga
Bruce och Djuphavsmarulken i Hitta Nemo
Jerrys Pappa i De 3 vännerna och Jerry
Krokodilerna i Lejonkungen 2
Forte i Skönheten och Odjuret - Den förtrollade julen
Professor Snape i Harry Potter
Spindelmannen
Super-Sura-Sunk-Sara i Supersnällasilversara och Stålhenrik
Herr Galla i Monsters Inc
Trollen i Bamse i Trollskogen
Lejonet i Bamse och den flygande mattan

[TecknatÄlskare]

Var otroligt rädd för Bruce i hitta Nemo kunde inte ens se filmen för jag var så rädd.
Ursula i lilla sjöjungfrun

[Jabberjaw]

Taran och den Magiska kitteln var nog den film jag var mest rädd för som yngre.

https://www.youtube.com/watch?v=vWAq4w1h--M


Anastasia var också hemsk med Rasputin 


Andra tvserier och filmer brukade alltid snärja in dom onda med lite humor för att göra det "barnvänligt" men dessa två titlarna var skurkarna väldigt mörka igenom hela filmen.

[Elios]

Jag var alltid rädd för Emils pappa så fort han skrek då var jag alltid tvungen att gömma mig bakom trappan eller något annat rum.
Sen var jag alltid rädd för typ Hades när han blev arg och var i närbild. Det var så jäkla läskigt så jag typ blundade varje gång eller sa till mina föräldrar att spola förbi det jag kunde bara inte titta. Var nog med i övrigt alltid rädd nör man zoomade in ansiktet särskilt på skurkar.

[jimstrom]

Var livrädd för Hulken som liten, och var skräckslagen för Judge Doom i Vem Satte dit Roger Rabbit.

[gstone]

Häxan i Hans och Greta.

[gstone]

Jag var alltid rädd för Emils pappa så fort han skrek då var jag alltid tvungen att gömma mig bakom trappan eller något annat rum.
Sen var jag alltid rädd för typ Hades när han blev arg och var i närbild. Det var så jäkla läskigt så jag typ blundade varje gång eller sa till mina föräldrar att spola förbi det jag kunde bara inte titta. Var nog med i övrigt alltid rädd nör man zoomade in ansiktet särskilt på skurkar.

Emil är för mörk för en barn bok men så är det med en del av Astrids verk.

[Soscla]

Gmork i Den oändliga historien! Usch!

[Adam]

Detta var karaktärerna jag vill minnas att jag var mest rädd för:

* Chernabog (Fantasia)
* Den Onda Fén (Disneys Törnrosa)
* Drottningen i sin tiggarform, aka äppelgumman (Snövit & De 7 dvärgarna)
* Mårran (I Mumindalen)
* Olyckan samt Hemlige Arne (Trazan & Banarne)
* Värden/Berättaren (Grymma sagor för Grymma barn)
* Kung Ramses samt Skördemånens Ande (Kurage, den hariga hunden)
* Si & Am (Lady & Lufsen)

[Sabelöga]

Bunny av Blue Sky tyckte jag var äcklig och ångestframkallande.

[TonyTonka]

Emil i Lönneberga faktiskt. xD

Det var som så att han i någon scen i någon av filmerna gömde sig någonstans så att han blev alldeles sotig, och det tyckte jag såg otäckt ut. 

Av samma anledning ogillade jag introt av Rugrats när Angelica får en massa damm eller något på sig. ^^

[Adam]

Har nu gjort en lista över mina Topp 10 läskigaste karaktärer på Deviantart:
https://www.deviantart.com/adde1998/art/My-Top-10-Childhood-Fears-meme-915961310

[MOA]

Har nu gjort en lista över mina Topp 10 läskigaste karaktärer på Deviantart:
https://www.deviantart.com/adde1998/art/My-Top-10-Childhood-Fears-meme-915961310

Detta ämne e lite som obehagliga karaktärer men allt på collaget e förståeligt

[Fred]

Bikaraktärerna i Tom och Jerry. Av någon anledning tyckte jag det var obehagligt när jag inte såg deras huvuden.

[Skokaka]

Detta ämne e lite som obehagliga karaktärer men allt på collaget e förståeligt

Precis vad jag tänkte...

[Daniel Hofverberg]

Vad gäller specifika rollfigurer i filmer eller serier kommer jag bara på ett exempel på rak arm som jag var rädd för; närmare bestämt de "fula gubbarna" i Mupparna - när jag var barn var jag tvungen att blunda när de dök upp, då jag blev så rädd för dem...
(det här var alltså under tidigt 1980-tal, då The Muppet Show sändes regelbundet på SVT).

Vad gäller filmer som helhet tyckte jag att Taran och den magiska kitteln var väldigt läskig - det är faktiskt den enda biofilmen i livet som jag inte kunnat se klart, utan var tvungen att avbryta och gå ut under filmen då jag blev så rädd... Det här var alltså vid den svenska premiären i november 1985, då jag var åtta år gammal. Den kunde jag aldrig se klart på bio, men nu när jag ser om den i dagens läge känns det ju tämligen löjligt - i synnerhet som bioversionen 1985 redan var nedklippt med tre minuter gentemot originalet, så att de läskigaste scenerna inte ens fanns med (för att säkerställa en 7-årsgräns på bio).

[Simon Axelsson]

Vad gäller specifika rollfigurer i filmer eller serier kommer jag bara på ett exempel på rak arm som jag var rädd för; närmare bestämt de "fula gubbarna" i Mupparna - när jag var barn var jag tvungen att blunda när de dök upp, då jag blev så rädd för dem...
(det här var alltså under tidigt 1980-tal, då The Muppet Show sändes regelbundet på SVT).

De "fula gubbarna"? Menar du Statler och Waldorf?

[Daniel Hofverberg]

De "fula gubbarna"? Menar du Statler och Waldorf?

Jag vet inte om de någonsin nämndes vid namn i The Muppet Show, men jag syftar alltså på gubbarna på läktaren - på den tiden kallades de i folkmun bara för de fula gubbarna, men det är förmodligen inget begrepp som används nuförtiden.

[Steffan Rudvall]

Jag vet inte om de någonsin nämndes vid namn i The Muppet Show, men jag syftar alltså på gubbarna på läktaren - på den tiden kallades de i folkmun bara för de fula gubbarna, men det är förmodligen inget begrepp som används nuförtiden.

Ni talar om samma karaktärer.

[Anders M Olsson]

Jag vet inte om de någonsin nämndes vid namn i The Muppet Show, men jag syftar alltså på gubbarna på läktaren - på den tiden kallades de i folkmun bara för de fula gubbarna, men det är förmodligen inget begrepp som används nuförtiden.

Visst nämndes Statler och Waldorf vid namn i The Muppet Show. Jag har faktiskt aldrig hört dem kallas "de fula gubbarna". Jag kände antagligen inte någon folkmun på 70- och 80-talen.

[Daniel Hofverberg]

Visst nämndes Statler och Waldorf vid namn i The Muppet Show. Jag har faktiskt aldrig hört dem kallas "de fula gubbarna". Jag kände antagligen inte någon folkmun på 70- och 80-talen.

Det måste jag ha glömt bort, det var trots allt inte igår...

Om det här var något vedertaget begrepp eller inte vet jag inte, men i min släkt och alla jag kände på den tiden var det ingen som nämnde dessa gubbar vid namn utan alla kallade dem för "de fula gubbarna".

Det är ju dock möjligt att det bara var i mina bekantskapskretser och på skolor, arbetsplatser och dylikt i Västerbotten, så det är långt ifrån säkert att det uttrycket var något som förekom över hela Sverige. Det fanns ju liksom inget Internet på den tiden, så inget smidigt sätt att kunna höra och se vad resten av Sverige kallade saker och ting för - och jag tror inte att tidningarnas insändarsidor hade med särskilt många insändare om just Mupparna...

[Anders M Olsson]

Det måste jag ha glömt bort, det var trots allt inte igår...

Det är lätt att missa, för det var inte i alla avsnitt som namnen förekom, utan bara lite då och då. Här är ett exempel till, från första säsongen:

[Daniel Hofverberg]

Det är lätt att missa, för det var inte i alla avsnitt som namnen förekom, utan bara lite då och då. Här är ett exempel till, från första säsongen:

Första gången jag såg Mupparna (troligtvis 1981 - 1984) var jag dessutom så ung att jag med största säkerhet inte kunde läsa, så då gissar jag att mina föräldrar måste ha läst textremsorna för mig (som var vanligt förekommande på den tiden, och som man hörde många göra på bio) - och det finns ju inga garantier att de läste ordagrant och tog med alla namn.

När serien gick i repris 1988 (åtminstone gissar jag att den visningsomgången bestod av repriser...?) borde jag ha hunnit läsa texten själv, men 1988 verkar SVT bara ha sänt 13 avsnitt enligt Svensk Mediedatabas.

[Anders M Olsson]

Första gången jag såg Mupparna (troligtvis 1981 - 1984) var jag dessutom så ung att jag med största säkerhet inte kunde läsa, så då gissar jag att mina föräldrar måste ha läst textremsorna för mig (som var vanligt förekommande på den tiden, och som man hörde många göra på bio) - och det finns ju inga garantier att de läste ordagrant och tog med alla namn.

När serien gick i repris 1988 (åtminstone gissar jag att den visningsomgången bestod av repriser...?) borde jag ha hunnit läsa texten själv, men 1988 verkar SVT bara ha sänt 13 avsnitt enligt Svensk Mediedatabas.

Jag minns precis vilket som var det allra första avsnittet jag såg av Mupparna. Det var avsnittet med Sandy Duncan, som enligt sändningsordningen på thetvdb.com även var det allra första avsnittet i första säsongen. På Disney+ har avsnittet nummer 14.

Det var julen 1976, och serien var så färsk att svensk TV ännu inte hade börjat sända den. Jag såg istället avsnittet på dansk TV, och spelade t.o.m. in det på min Philips VCR, en tidig videobandspelare. Dansk TV var känd för att vara mycket mera framåt och på hugget än svensk, och så är det väl i viss mån fortfarande. (På svensk TV hade serien inte premiär förrän mer än ett år senare, den 14 januari 1978.)

Kassetterna till Philips VCR var dyra och hade kort speltid, som mest bara en timme. Så det var vanligtvis inte att tänka på att spela in för att spara. Men avsnittet med Sandy Duncan sparade jag trots allt länge, och tittade på flera gånger.

När jag hade köpt min första VHS 1980 blev det genast mycket mera ekonomiskt att spela in för att spara. Det gick in sju avsnitt på ett tretimmarsband som kostade mindre än hälften av ett entimmesband till VCR. Därefter spelade jag in alla muppet-avsnitt som jag kom åt från både svensk och dansk TV. Det mesta har jag fortfarande kvar.

[Lillefot]

En riktig otäcking som är bland det läskigaste jag sett, det måste vara trikinparasiten från ett avsnitt av Ozzy och Drix.

För de som inte har vetskap: Karaktären Hector, pojken vars kropp Ozzy och Drix (en vit blodkropp och läkemedel) bor i, äter i detta avsnitt korv som inte tillagats länge nog och korrekt. Och i den befinner det sig hemskt nog trikiner, parasiter som finns i verkligheten och kan ge läskiga skador på tarmarna och andra organ (turligt nog är den sällsynt i Sverige).

De som ansvarade för karaktärsdesignerna gjorde också parasiten riktigt hemskt, den ser ut som demonisk mask från den värsta mardröm du kan tänka dig. Det hjälps inte heller av att en kapten beskriver hemskheterna i som masken kan orsaka. Jag minns fortfarande hur han avslutade det hela:

"Men värst av allt, är när de kommer till ögonen."

Läskigast av allt är att Hektor blir långsamt sjukare genom avsnittet, i och med trikinens framfart i kroppen. Efter det avsnittet blev jag själv rädd att äta korv och andra fläskprodukter på väldigt, väldigt länge.