Dubbningen var också mycket bra, och en smula udda produktionsmässigt. Dialogen dubbades alltså av Pangljud, med Doreen Denning som regissör (som aldrig annars jobbat för Pangljud), medan sångerna dubbades av Sun Studio.
Danska filmer verkar ge upphov till mycket experimenterande. När filmen
Strings (2004) dubbades hade man flera skådespelare samtidigt i studion som dubbade sina repliker samtidigt. Det hör definitivt inte till vanligheterna. Skulle gissa att upphovsmännen inte ställer lika stora krav som Disney och att de som dubbar tillåts vara lite mer kreativa.
[...] Skulle vara mycket intressant att få reda på hur det kommer sig att en så förhållandevis okänd skådespelare, som dessutom inte dubbat tidigare, fick den rollen.
Kan bara svara rent generellt på hur det går till, eftersom jag inte vet någonting om just den här specifika dubbningen, men när man rollbesätter en dubbning utgår producenten alltid ifrån vilka som har de rätta rösterna för just den produktionen. Känner man till någon som har en passande röst kan den personen få rollen, även om den personen helt saknar erfarenhet av dubbning. Några anmärkningsvärda exempel är Bert Karlsson (
Bilar), Povel Ramel (
Tarzan), Stellan Skarsgård (
Scooby-Doo) och Fred Åkerström (
Nu smurfar vi igen). Naturligtvis finns det även andra faktorer som spelar in (budget, krav från upphovsmän, etc.), men det förklarar åtminstone delvis hur en okänd skådespelare kan få en roll.
Är det en helt okänd skådespelare kan man anta att den personen kanske inte var förstahandsvalet, utan att någon annan först tillfrågats men av olika anledningar varit förhindrade att medverka. (När en okänd skådespelare får en större roll kan man nästan alltid utgå ifrån att någon mer känd skådespelare först tillfrågades, även om det såklart finns undantag.) I det här fallet kan jag tänka mig att den okände skådespelaren fick rollen för att han kunde göra den för standardlön (något som Rikard Wolff knappast hade gjort).