Forumnyheter:

Möjlighet för gäster att skriva inlägg har länge varit avstängt på grund av missbruk och spam, men i och med den nya forumprogramvaran är det nu påslaget igen. Se till att inte missbruka detta, för då kan det behöva stängas av igen.

Huvudmeny

Skriv svar

Meddelandet har följande fel som måste rättas till innan du kan fortsätta:
Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 120 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Begränsningar: 10 per inlägg (10 återstår), Maximal total storlek 7,81 MB, maximal storlek per fil 6,84 MB
Kryssa av de bifogade filer du inte längre vill bifoga
Dra och släpp dina filer hit, eller använd knappen för att lägga till filer.
(Ta bort bilagor)
Andra tillval
Verifiering:
Lämna detta fält tomt:
Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Vilket är det högsta talet du kan få till om du bara får använda en siffra?:
Kortkommandon: ALT+S för att skicka/posta eller ALT+P för att förhandsgranska

Ämnessammanfattning

Skrivet av Anders M Olsson
 - 27 februari 2021 kl. 20:53:06
För mig finns egentligen bara en enda filmatisering värd namnet av den här sagan av bröderna Grimm.

Det är Bröderna Grimms underbara värld från 1962.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Br%C3%B6derna_Grimms_underbara_v%C3%A4rld

Här finns en trailer:
https://youtu.be/hiASEIz3qrg

Varför? Jo, jag har ett väldigt starkt specialintresse för Cinerama, urmodern till alla moderna bredbildssystem på bio. Den första filmen (This is Cinerama - På vift med Cinerama) kom 1952 och blev startskottet för alla andra filmstudios att utveckla sina olika bredbildssystem. Cinemascope, VistaVision, Todd-AO, Panavision... m. m. Alla är "sprungna" ur Cinerama.

Cinerama var ett mycket komplicerat system som byggde på att man filmade på tre 35mm filmremsor samtidigt, så att varje filmremsa bara registrerade en tredjedel av bilden. På biografen hade man tre projektorer som visade de tre filmerna synkroniserat och kant i kant på en kraftigt välvd filmduk. Dessutom låg ljudet i 7 kanaler på en alldeles egen filmremsa, så det var i praktiken fyra filmer som skulle köras samtidigt.

Under tio års tid, från 1952 till 1962 gjordes bara ett tiotal filmer i Cinerama. De första var dokumentära reseskildringar, men det gjordes även två spelfilmer i Cinerama, Så vanns Vilda Västern och Bröderna Grimms underbara värld.

Därefter hade Cinerama spelat ut sin roll. Det var för tungjobbat och dyrt att gå vidare med, men den som en gång har sett en film i Cinerama på bio kan aldrig glömma det. Det är mäktigare och mera elegant än alla andra filmsystem som finns idag. Det finns mycket mer jag skulle kunna säga om Cinerama, men den som är nyfiken kan hitta mer information på nätet.

Alla Cinerama-filmerna har restaurerats digitalt och getts ut på DVD och Blu-ray utom en enda, nämligen Bröderna Grimms underbara värld. Men nu är den filmen också "på gång" och mycket efterlängtad. Restaureringen är nästan klar i 4K och den kommer att få biopremiär i USA och England i höst, och därefter kommer den även på Blu-ray.

Det som hittills har funnits att tillgå är ett antal väldigt dåliga hemvideoutgåvor - VHS, laserdisc och en italiensk DVD. Filmen har även visats flera gånger på kabelkanalen TCM som tyvärr inte finns längre i Sverige. Så den nya restaureringen kommer att bli ett mycket stort lyft.

Beträffande sagan om de dansande prinsessorna så har filmen tagit sig en del friheter med berättelsen. Här är det bara en enda prinsessa, inte tolv, och hon spelas av Yvette Mimieux.
Skrivet av Erika
 - 27 februari 2021 kl. 19:37:30
Tog med Deváté srdce och Anička s lískovými oříšky, för även om de inte är baserade på De tolv dansande prinsessorna (även känd under titeln De utdansade skorna) så finns det vissa likheter.

Min favorit är Deváté srdce som är en sevärd film med bra musik (älskar ledmotivet), gillar även den mörka atmosfären. Som god tvåa kommer Anička s lískovými oříšky och därefter De dansande prinsessorna (1978) med sin lilla vändning. Annars uppskattar jag även Die zertanzten Schuhe (både 1977 och 2011).