Inlägg

T.o.m. många tvättmaskiner och torktumlare använder sig av AI...!

Fast i det fallet är det nog mer en marknadsföringsgrej än riktig AI. Om en tvättmaskin påstås använda AI betyder det snarast att den har sensorer som känner av vissa parametrar och anpassar tvättprogrammet efter det. T.ex. kan den mäta hur välfylld tvättmaskinen är, hur smutsigt avloppsvattnet är, fuktighetsgraden vid torkning m.m. Det behövs ingen AI för det, bara i förväg bestämda formler.

Jag köpte redan 1999 en TV som påstods ha AI för att förbättra bild och ljud. I själva verket var det väldigt enkla kretsar som ökade eller minskade kontrast och ljudvolym. Bilden ändrades inte ens mjukt, utan i små steg, vilket syntes väldigt tydligt och blev väldigt irriterande. Naturligtvis fanns det bara en sak att göra, stänga av funktionen.

Serien kommer att sändas linjärt på SVT i September. Jag ska titta senare och se vad jag tycker. Den är i alla fall snyggt filmad och har fått med många omtyckta skådespelare.

Jag har sett de två första avsnitten nu, och de ger onekligen mersmak. Man skulle vilja se fortsättningen nu direkt.

En mindre miss i första avsnittet är att tiden anges till klockan 21:25 torsdagen den 29 juni 1976, och solen skiner för fullt. Dels var den 29 juni 1976 en tisdag, inte en torsdag. 

Dels borde solen redan ha gått ner så dags i Småland eftersom man inte införde sommartid i Sverige förrän 1980. Det kan i.o.f.s. fortfarande ha varit någorlunda ljust vid den tiden på kvällen, men man borde inte kunna se skarpa skuggor av solen som skiner för fullt.

Såvida inte felaktigheterna är en avsiktlig del av handlingen...?

Som det står i artiklarna kan man egentligen inte dra några slutsatser alls av mätningarna. Kanske nästa år?

Siffran för 2024 avser hela året när det både funnits lösa och fastsatta korkar.

Man borde ha räknat de två korktyperna var för sig för att åtminstone få en preliminär uppskattning av hur det har gått. Det kan inte vara så svårt att se skillnad på en gammal, lös kork och en ny som har slitits eller klippts loss från flaskan.

Det går teorier om att folk skulle vara så irriterade på de nya korkarna att de i ren protest sliter loss dem och slänger dem i naturen. Kanske finns det ett väldigt litet fåtal som gör så, men jag skulle inte tro att det är så många att det påverkar statistiken.

För övrigt förstår jag inte varför lösa korkar överhuvud taget skulle slängas så mycket i naturen att det är ett problem. Det är ytterst sällan jag hittar plastkorkar i naturen. Hela flaskor med eller utan kork är i så fall vanligare.

Men varför slänger folk korken och behåller tomflaskan? Om jag har en läsk med mig på picknicken är jag noga med att sätta tillbaka korken. Oavsett hur noga man tömmer flaskan finns det alltid några droppar läsk kvar i flaskan, och utan kork kan de dropparna lätt rinna ut och klibba ner i väskan. När man senare ska panta sina flaskor vill man väl inte ha en säck full med sockerklibb som sprider sig och tränger in överallt?

Men den svenska bildversionen finns på Disney+

Det stämmer. Jag såg det nu. Jag har inte lagt märke till det tidigare eftersom jag inte brukar se filmer på Disney+ om jag har dem på Blu-ray.

Men undertexterna som följer den svenska dialogen är SVT ensamma om.

[Hitta Nemo]

SVT visar under sommaren ett urval av filmer från Pixar, både linjärt och på SVT Play.

Nu finns Hitta Nemo, Hitta Doris och Monsters Inc. på SVT Play.

Fredagen den 11 juli kommer Coco och Bilar.

Jag har sett Monsters Inc. i kväll och kan konstatera att det inte är samma svenska version som på Disney Plus. SVT tycks ha gått tillbaka till samma version som gavs ut på DVD med "bloopers" under sluttexterna. Det är lite intressant, för den versionen går förmodligen inte att få tag på i full HD på annat sätt. Dessutom har SVT låtit göra egna svenska undertexter som följer den svenska dialogen bättre än Disneys svenska text. (Disneys svenska textning fungerar bäst som översättning om man ser filmen med engelskt tal.)

På Disney+ och Blu-ray finns bara vanliga sluttexter utan "bloopers". Dessutom är musiken bara komp utan sång. Om man väljer engelskt tal får man dock sång under sluttexterna.

[ScreenX]

Tvärtom mer avancerad teknik och resurser än Filmstaden och Svenska Bio men det är också därför de måste ha koll så att allt från rökmaskiner till vatten och snö och stolrörelserna funkar och matchar med bild för att inte förstöra upplevelsen. De är ju inte Nordens största biografkedja utan vidare.

Rökmaskiner, vatten, snö och rörliga stolar - det skulle förstöra filmupplevelsen helt för mig även om det fungerar som det är tänkt. Jo, jag vet att Nordisk Film har det i Uppsala och Malmö.

Enligt deras hemsida använder de 19 olika effekter, men det är bara 16 som räknas upp explicit.


Det är skäl nog för mig att till varje pris undvika Nordisk Films biografer, eller i alla fall deras 4DX-salonger.

Samma sak med ScreenX som jag fick en demonstration av i höstas, men som jag inte vet om det finns i Sverige. Där är idén att använda bions sidoväggar som en utökning av filmduken.

https://youtu.be/SwyxJ2n3Eok

"ScreenX is the future of moviegoing." - Vilket skitsnack!

[bara]

VHS lanserades 1976, men det är knappast troligt att någon i Sverige skulle ha fått tag i formatet så pass tidigt. Men något videoformat måste ju använts vid inspelning av avsnittet som finns bevarat VCR fanns ju förstås, men jag vet inte om det var särskilt stort format i Sverige då eller om det var ett format som bara SVT använde.

Förutom Betamax fanns även Philips VCR och Sony U-matic sen tidigare. Jag jobbade i en radioaffär på den tiden, och vi sålde några VCR-spelare till privatpersoner, så visst fanns en del apparater i privata hem. Jag köpte själv en sån hösten 1975. Även U-matic kunde, i alla fall teoretiskt, köpas av privatpersoner. Men de var betydligt dyrare än VCR.

VHS lanserades i Sverige till julen 1978. Möjligen kan det vara så att det var en gemensam lansering i PAL-länderna, så att maskiner som fanns innan dess bara var för NTSC, d.v.s. i huvudsak bara för Japan och USA.

Visst finns biografer, men biografmaskinister av det gamla slaget finns inte längre nu när digital teknik används; vilket var själva poängen med Anders retoriska fråga.

Det kan fortfarande finnas biografmaskinister i mycket liten omfattning t.ex. i samband med filmfestivaler där äldre filmer ska visas. Men annars får man nog anse att det är ett utdött yrke.

(Det måste fortfarande finnas någon tekniskt kunnig på biografen under föreställningar, som finns redo om något mot förmodan skulle hända under en föreställning; men numera rör det sig förmodligen bara om en person per dag istället för en person för varje salong och föreställning som på "den gamla goda tiden"...)

Den tekniskt kunnige / tekniskt ansvarige behöver inte ens med nödvändighet finnas på plats. Det kan räcka med att han/hon finns tillgänglig på telefon. Samma person kan täcka in flera biografer på olika adresser t.ex. i en storstad där det finns mer än en. Många problem kan lösas med fjärruppkoppling via internet utan att man ens behöver åka ut.

Vi borde göra AI konsert olagligt så inga skapare blir av med sina Jobb

Tänker på allt frän tecknare/ animatör till skådespelare till manusförfattare

Det är ju redan svårt nog att lfå job inom dessa industrier som det är

Genom historien finns det otaliga exempel på hur teknisk utveckling har minskat behovet av personal inom olika yrkeskategorier, och t.o.m. gjort så att vissa yrken har försvunnit helt. Det är i.o.f.s. tråkigt för dem som drabbas, men man kan inte stoppa utvecklingen genom att sätta sig på tvären när det dyker upp ny teknik. Inte heller genom att göra det olagligt.

Skulle t.ex. kameran gjorts olaglig för att rädda jobben för porträttmålare?
Eller e-post för att rädda jobben för brevbärare?
Eller den digitala filmen för att rädda jobben för biografmaskinister?

Jag skulle gissa att tjänstens namn kommer från dvärgplaneten (som tidigare klassades som planet) hellre än hunden.

Fast ursprungligen är ju Pluto (eller Pluton) guden över underjorden enligt gammal grekisk mytologi.

Så jag förmodar att alla namnen - dvärgplaneten, hunden och streamingtjänsten kan härledas tillbaka till det grekiska gudanamnet.

[Prinsessbesök / Candace åker dit]

I vilka två avsnitt är Disa Lindgren Hamne crediterad som Isabella? Det vore värdefullt att veta för att uppdatera creditlistan på Dubbningshemsidan.

Prinsessbesök / Candace åker dit och Bergochdalbanan Musikalen.

[Sommaren den är din]

Mycket bra fråga, och det var ju intressant. Jag är spontant mer benägen att tro på uppgifterna på Disney+, men om någon har inspelningar från SVT från säsong 2 vore det ju bra om de kunde kolla upp något avsnitt där Isabella medverkar där - trots allt verkar ju SVTs dubbcredits ha varit lite mer tillförlitliga än Disney+, och inte likadana credits för varenda avsnitt i samma säsong; varför jag litar mer på SVTs credits i det här fallet.

Kanske @Anders M Olsson har avsnitt från säsong 2 från SVT, och kan kolla upp dubbcreditsen?

Jag har nu gått igenom dubbcreditsen för alla 38 avsnitten** i säsong 2.

** 39 om man räknar Sommaren den är din som två avsnitt.

Elvira Dietmann finns med som Isabella i 30 avsnitt.
Disa Lindgren Hamne finns med som Isabella i 2 avsnitt.
I 6 avsnitt finns ingen röst angiven för Isabella, vilket förmodligen betyder att den rollfiguren inte finns med i de avsnitten.

Nora Nilsson finns inte alls med i creditslistorna till säsong 2, varken som namngiven rollfigur eller under övriga röster.

Villa Villekulla är ju redan i bakgrunden men för att jämföra gjorde jag även en version med den här promten "Skapa en bild av Pippi Långstrump med Villa Villekulla i bakgrunden"

Det som ser lite märkligt ut i mina ögon är det extra staketet precis bakom Pippi. Pippi skulle förstås kunna stå inne på en tomt på andra sidan gatan. Men om man tittar på vilken sida spjälorna i staketet är monterade, och på gräset bakom staketet, ser det snarare ut som om hon står på gatan utanför staketet. Då blir det ju som en gata utanför en gata, med ett staket emellan...

Bättre att koda eget program, så kan man göra så att den klipper vid reklam.

Och hur många har egentligen kunskap och tålamod att koda eget program för det ändamålet...?

T.o.m. jag som är programmerare har inte en susning om hur jag ens skulle börja...

Det här är ju inget programmerar-forum, så gissningsvis kan vi räkna antalet medlemmar som skulle kunna koda sina egna program på ena handens fingrar. Så att det skulle vara "bättre" att koda sitt eget program ställer jag mig mycket frågande till, i alla fall inte bättre för den stora majoriteten av medlemmar här.

Det bästa och enklaste är nog om någon kan tipsa om ett eller flera färdiga program som klarar uppgiften.

Men, @drcodex, du är välkommen att dela med dig av de program du själv har skrivit för ändamålet!

[Elio]

Verkar lite oroväckande att Dagens Nyheter bara gett Elio en tvåa i betyg av fem. Men nu var det här i och för sig Wanda Bendjelloul, och inte Fredrik Sahlin som jag personligen litar mer på (åtminstone utifrån min smak)...

Men jag kommer helt klart att se filmen ändå - om det passar får det nog bli på söndag, då jag om vädret tillåter kommer vara på Skellefteå Summertime-festivalen fredag och lördag.

Märkligt att Dagens Nyheter har publicerat sin recension så tidigt. Vad jag kan se publicerades den redan i torsdags den 19/6, och filmen har väl inte premiär förrän på onsdag den 25:e?

När det ordnas förhandsvisningar för pressen brukar de väl få förbinda sig att inte lägga ut sina recensioner förrän tidigast samma dag som filmen har premiär.