Det var onekligen väldigt tråkigt, och framförallt har tingsrätten kommit med mycket märkliga argument som skulle kunna få märkliga konsekvenser i betydligt fler sammanhang än dessa... Vi får verkligen hoppas att domen överklagas, för det finns flera märkliga delar här som Hovrätten verkligen hade behövt ta en titt på. Ärligt talat vore det välbehövligt om det går ända upp till Högsta Domstolen, då det hade behövts prejudikat vad gäller om undertexter är upphovsrättsskyddade och om de uppnår verkshöjd.
För det första har jag svårt att se hur man kan bedöma att undertexter är en integrerad del av en film, lika viktigt som bilden och ljudet, så att den faller under samma upphovsrätt som för filmen i sig. Jag har väldigt svårt att se hur man kan anse att textning är något annat än ett komplement, då man ju kan se filmer utan textning (åtminstone så länge det inte är filmer på påhittade språk, där ingen förstår innehållet på egen hand).
Precis som Anders ställer jag mig också frågan hur man kan anse att undertexter skulle vara så dåliga att de "knappt går att begripa". Självklart är amatöröversättningar av varierande klass, men det är ju å andra sidan även professionellt översatta texter. Som skräckexempel på det sistnämnda kan jag nämna C Mores sändningar av den kanadensiska filmen Run with Me, där nästan varenda mening innehåller grammatikfel och syftningsfel; ibland väldigt grova sådana. Hade jag inte kunnat engelska hade jag nog knappt förstått någonting av filmen utifrån texten... Och då är den, i likhet med det mesta på C More, översatt av det världsomspännande översättnings- och dubbningsföretaget SDI Media. Jag tror knappt att man kan hitta åt en enda amatörtextning som är så illa som den filmens textning.
Jag har då inte upplevt att amatöröversättningar överlag har varit i alltför dålig kvalitet, utan brukar väl generellt sett variera mellan halvskapliga och bra, så jag skulle verkligen vilja veta vem den så kallade experten är...
Jag förstår heller inte riktigt varför kvaliteten på översättningarna skulle spela någon roll för sammanhanget...? Trots allt har ju verkshöjd mig veterligen inget med kvalitet att göra.
Personligen har jag också väldigt svårt att se hur man kan hävda att översättningar inte skulle uppnå verkshöjd. Verkshöjd definieras ju juridiskt som att det är osannolikt att två av varandra oberoende personer skulle uppnå exakt samma resultat, och skulle två olika personer översätta samma film (vare sig amatörmässigt eller via professionella översättningsbyråer) lär ju resultatet aldrig kunna bli identiskt. Självklart kan vissa meningar bli lika - somliga enklare repliker lär ju inte kunna översättas på så många olika sätt - men att allt skulle bli identiskt förefaller extremt osannolikt.
Om den här domen skulle vinna laga kraft och tillämpas överallt skulle det kunna få absurda konsekvenser. Det skulle ju innebära att översättningar inte själva kan bli upphovsrättsskyddade (om de inte uppnår verkshöjd) och därmed i stort sett kunna användas hursomhelst. I förlängningen skulle det med all säkerhet också innebära att översättningar av böcker inte heller skulle kunna upphovsrättsskyddas, utan enbart böckerna som helhet. Kort sagt; det skulle falla på sin egen orimlighet...
Jag får nästan känslan av att Tingsrätten bara har fokuserat på att textningsfilerna varit avsedda för illegalt spridda filmer, och velat sätta stopp för all piratverksamhet, och därmed hittat på skäl som åtminstone med min lekmannamässiga bedömning knappast skulle hålla juridiskt...
