Citat från: Anders M Olsson skrivet Igår kl. 08:39:43Jag har gjort ett försök att transkribera texten. Så här bör det vara:Tusen tack
Denna saga om sånt som förändras i livet
äger rum strax bortom en äng
Där en flod och en bergknalle utgör motivet
i en vild och höglänt terräng
Där bodde ett lamm med en makalös ull
Det var glimrande glans i hans kritvita krull
Han var verkligen stolt för ullpraktens skull
Och kom loss i en uppsluppen dans
Det gav grannarna glädje och stort behag
De tyckte att dansen var sprittande,
smittande och hängde på överlag
Men så en dag...
Efter regnets dystra skur
kom en skuttande och förnöjd figur
En sagolik hare, ett märkvärdigt djur
Hans gestalt gjorde halt och han sa:
"Tjena, är du sur?"
Jo, nyss var jag ullig, snygg och kokett
och jag brukade dansa en yster balett
Sen fördes jag bort på ett otrevligt sätt
Jag blev rakad, dumpad och det suger fett
Jag har't inte lätt,
mina vänner skrattar högt, givetvis
Jag ser inte klok ut, skär som en gris
Skär? Skär? Är det nåt fel på skär?
Har du skärbesvär sitter det här
Strunta i färgen, den kvittar ändå
Man är skär, man är grön eller midvinterblå
Livet går upp och neråt ibland
Är du nere så se dig omkring lite grann
Din kropp har du kvar, dina fötter och ben
Du har huvet på skaft, du är hel, du är ren
Och nog kan du dansa, du kan mer än så
Du kan sväva fritt, högt i det blå
Du lyfter på foten och stampar med den
Och märker hur allt känns uppåt igen
Upp, uppåt igen
Uppåt och upp, bli uppåt och le
Om du gör ett försök, och det finn ska du se
Först upp med en fot och stampa den i marken
Vartenda år, när våren tog slut
så blev han rakad precis som förut
Han dumpades hårlös med likgiltig blick
Men han brydde sig inte, han hade sitt trick
Han for upp och sen uppåt igen
Det går upp och ner i livets lopp
Men en sagolik hare vet att det finns hopp
