Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Falskt alibi
(Beyond a Reasonable Doubt)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Noble Entertainment för recensionsexemplaret
Sök efter Falskt alibi på CDON
Sök efter Falskt alibi på Discshop.se
   ANNONS
Drama / Kriminal / Thriller / Spelfilm / Nyfilmatisering / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 42 minuter
Genre: Dramathriller
Produktionsland/år: USA, 2009
Produktionsbolag: Foresight Unlimited, Signature Pictures & RKO Pictures
Producent: Mark Damon, Limor Diamant & Ted Hartley
Regi: Peter Hyams
Manusförfattare: Peter Hyams, baserat på ursprungligt filmmanus av Douglas Morrow
Svensk distributör: Noble Entertainment
Klarar av Bechdel-testet: Uppgift saknas
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
C.J. - Jesse Metcalfe Ella - Amber Tamblyn
Mark Hunter - Michael Douglas Corey Finley - Joel Moore
Ben Nickerson - Orlando Jones Polischef Merchant - Lawrence Beron
Gary Spota - David Jensen Taieesha - Krystal Kofie
Domare Sheppard - Sharon London Martin Weldon - Sewell Whitney

Under glansdagarna för den så kallade film-noir-genren skapade den österrikiske regissören Fritz Lang och den amerikanska manusförfattaren Douglas Morrow den för sin tid populära och omtalade film noir-thrillern Beyond a Reasonable Doubt från 1956, som i Sverige fick den mycket fria översättningen Falskt alibi. Filmen blev framgångsrik, men är i dagens läge till stor del bortglömd; inte minst i Sverige. Nu är det dags för en nyfilmatisering av 1956 års klassiker, som fått behålla båda sin originaltitel och sin svenska titel från förlagan. Bakom regi och manus i den nya versionen står den förhållandevis okända Peter Hyams, som kanske mest blivit känd för att vara en av fåtalet regissörer i branschen som nästan alltid själv är kameraman.

Här kretsar handlingen kring en framgångsrik TV-journalist vid namn C.J. Nicholas. som vunnit priser för sina tidigare reportage men som i nuläget istället förpassats till ett mindre glamouröst jobb som kriminalreporter i en liten stad. Genom jobbet kommer han i kontakt med åklagarassistenten Ella, som verkar trevlig och som han börjar inleda ett förhållande med. Professionellt är han dock mer intresserad av den framgångsrika chefsåklagaren Mark Hunter verkar vara lite väl duktig på sitt jobb, och det verkar knappast normalt att en åklagare vinner 17 mordfall på raken och på senare år inte har förlorat ett enda mål. Han har på senare tid blivit mer och mer övertygad om att chefsåklagaren är korrupt och rentav planterar falska bevis för att vinna rättegångarna; inte minst då alla hans vinnande mål innefattat solklara DNA-bevis som dykt upp i sista minuten från tomma intet. Hans chef anser dock inte att C.J. har tillräckligt mycket att komma med för att våga ta upp det hela i sändning, utan lägger snart ner hela C.Js researchteam. Med hjälp av sin kompis och kollega Corey Finley kommer han bara på en sista utväg i att kunna avslöja Mark Hunter en gång för alla och samtidigt få sitt livs största scoop. Det är dock en mycket riskabel plan. Han väntar tills ett lämpligt mord inträffar i staden, och planerar då att plantera indicier som pekar mot honom själv. Allting dokumenteras med videokamera av Corey, och tanken är att C.J. därefter ska bli åtalad och under rättegången - efter att Mark Hunter med största sannolikhet presenterar fällande DNA-bevis mot C.J. - ska kunna presentera videofilmen och därmed bevisa att han omöjligen kan ha begått brottet. Men vad händer när chefsåklagaren upptäcker vad C.J. håller på med, och vad videofilmen innehåller för något...?

På papperet låter Falskt alibi inte som världens mest originella film, och till största delen är det heller inte det; även om man bortser från originalfilmen från 1956 (som undertecknad inte sett). Detta i kombination med den allt annat än lysande kritik som filmen fått och att regissören och manusförfattaren Peter Hyams inte direkt skapat några mästerverk tidigare i sin karriär borde vara tillräckligt för att avskräcka vem som helst. Trots det såg jag filmen med öppet sinne och utan förutfattade meningar, och det är jag glad för. För Falskt alibi visar sig faktiskt vara en riktigt bra film. Någon särskilt nyskapande film är det inte, och vi har sett liknande upplägg många gånger tidigare. Men det är fortfarande en intressant grundstory, även om den ibland blivit lite väl tillkrånglad. Det tar ett tag innan man faktiskt lyckas att förstå exakt vad som C.J. planerar och hur allting är tänkt att fungera. Därför är det en fördel att vara skärpt och koncentrerad när man ser den.

Men det filmen lyckas med desto bättre är att skapa en intensiv och spännande känsla. Det är nämligen en mycket spännande film, och stora delar satt jag på helspänn och lyckades leva mig in i den på ett sällsynt lyckat sätt. Det är en både intensiv, snabb och spännande film, som därmed också engagerar fullt ut och där det inte går att slita sig från TV-skärmen ens för en sekund. Filmen har också ett föredömligt tempo, där det hela tiden går snabbt utan en lugn stund, men där det aldrig går så snabbt så att man inte hänger med om man bara koncentrerar sig. Därför går också tiden riktigt snabbt, och jag kollade aldrig på klockan en enda gång - faktum är att de 1 timme 40 minuter som filmen räcker kändes som betydligt kortare än så, och jag blev uppriktigt förvånad när jag såg på klockan när sluttexterna börjat rulla och såg att jag faktiskt hållit av så länge.

Karaktärsbeskrivningarna håller minst sagt varierande klass. Både C.J. och Ella känns som mångbottnade och nyanserade rollfigurer, som vi får lära känna riktigt väl och därför lätt kan sympatisera med. De känns både äkta och verkliga, även om jag tycker att Ella var snäppet vassare. Deras förhållande känns också äkta och intressant, även fast dialogen inte alltid övertygar till 100%. Chefsåklagaren Mark Hunter har däremot blivit så stereotyp och endimensionell som det överhuvudtaget är möjligt, och han framstår som en vidrig och genomrutten person, helt utan försonande drag. Visst förstår jag att det är avsiktligt och hela förutsättningen för filmen, men det borde ändå ha gått att få fram både positiva och negativa sidor - trots allt är jag övertygad om att även de flesta korrupta tjänstemän inte är genomonda. Men budskapet går i alla fall igenom tydligt, och man riktigt ryser av fasa över vilken hemsk människa som denna åklagare visar sig vara. De flesta övriga rollfigurer har blivit ganska endimensionella och utan något större djup, även om Corey Finley trots allt känns hyfsat nyanserad i de begränsade antal scener som han medverkar i.

Men det största problemet med Falskt alibi är att den lider av vissa logiska luckor och trovärdighetsproblem. Även fast många scener känns realistiska, så finns det vissa som definitivt inte gör det. Det förefaller uppenbart att manusförfattaren vid en del tillfällen har valt att kompromissa med trovärdigheten för att istället skapa en större spänning, vilket visserligen inte är direkt ovanligt i thrillers men som likväl är beklagligt. Vid några tillfällen går det också lite väl snabbt, som gör att en del frågetecken uppstår som man aldrig får något egentligt svar på. Det gäller bland annat en och annan rollfigur som inledningsvis är närmast osynliga, för att ändå komma att spela en viktig roll i slutändan. Det förekommer också en del oväntade vändningar, som visserligen gör filmen oförutsägbar, men som också orsakar trovärdighetsproblem. Jag stör mig bland annat över slutet, som utan att avslöja något, innehåller en oväntad vändning som påverkar realismen till det sämre och som känns lite för oväntat.

Falskt alibi erbjuder ett fullt funktionellt foto och bildspråk, men som inte sticker ut nämnvärt. Produktionsmässigt känns det bitvis mer som en TV-film, och man märker att det inte funnits någon enorm budget att utgå ifrån. Samtidigt kan jag dock inte peka på några specifika problem, då allt ändå fyller sin uppgift och övertygar tillräckligt för den här sortens film. Den stämningsfulla och intensiva musiken förhöjer helhetsintrycket en del. Skådespelarinsatserna är bra, där både Jesse Metcalfe och framförallt den alltid lysande Amber Tamblyn (troligen mest känd från den alltför kortlivade TV-serien Joan of Arcadia) spelar mycket övertygande och trovärdigt. Michael Douglas övertygar inte riktigt lika mycket - han fyller sin funktion, men ibland känns det som att han inte riktigt tar sin rollfigur på fullt allvar, och han lyckas inte helt att väcka liv i en på papperet alltför endimensionell roll. I övrigt gör de flesta stabila och fina insatser, och Joel Moore är riktigt bra som Finley. Även fast ingen är i närheten av dålig, så märker man dock att Amber Tamblyn spelar i en division högre än alla andra.

Falskt alibi är definitivt ingen perfekt film,och den hade vunnit av ett mer finslipat manus. Trots allt finns det en del logiska luckor och trovärdigheten är långt ifrån jämt på topp. Men syftet med en thriller är givetvis att åstadkomma spänning, och med det som utgångspunkt måste man ändå betrakta detta som en bra och lyckad film. Det är nämligen länge sedan jag såg en så spännande och intensiv film, och den fängslar från början till slut fastän den sällan lyckas att beröra. Det är inte en alltför minnesvärd eller originell film, och det tillsammans med den bristande realismen gör att jag inte kan sätta något toppbetyg. Men det är definitivt en bra och sevärd film som kan rekommenderas för de allra flesta, och i slutändan är en sjua därför det enda logiska betyget jag kan ge. Jag förstår dock inte riktigt logiken med den minst sagt märkliga svenska titeln Falskt alibi. Filmen handlar nämligen inte överhuvudtaget om några alibin, utan istället bevis och indicier av helt annat slag. Originaltiteln Beyond a Reasonable Doubt är definitivt mer logiskt i sammanhanget. Eftersom samma svenska titel användes på 1956 års original kan jag bara anta att titeln hade någon mer logisk koppling till den handlingen, för till den här filmen lyckas åtminstone jag inte att förstå mig på poängen.

DVD-utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 1,85:1, medan ljudet finns i både Dolby Digital 5.1 och DTS. Bild- och ljudkvaliteten är bra, om än utan att utmärka nämnvärt. Filmen är textad på svenska, finska, norska, danska och isländska, men tyvärr finns varken engelsk text eller textning för hörselskadade. Texten är lagom stor och ganska lättläst. Den svenska texten håller hyfsad klass, men vissa problem förekommer. Bland annat verkar översättaren ha haft svårt att enas om ett uttryck, då engelskans governor ibland översatts med borgmästare och ibland med guvernör. När man matar in DVD-skivan, möts man av en språkvalsmeny, som följs av varningstexter på valt språk. Därefter kommer man direkt till huvudmenyn, som är stilren och stillastående men finns endast på engelska. Tyvärr finns inget som helst extramaterial, vilket är tråkigt även om det inte direkt är förvånande för filmer som i Sverige släppts direkt på DVD.


Recensionen skriven: 27 januari 2010

Recensionen har lästs 1581 gånger av 920 personer, sedan den 27 januari 2010

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
DVD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * * och en halv      5,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
NOLLA - TREA - NIA - FEMMA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna