Dubbningshemsidan
Recensioner
Mao's Last Dancer
(Mao's Last Dancer)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till SF Video för recensionsexemplaret
Den kinesiska balettdansösen Li Cunxin var under många år välkänd som dansare i Kina och senare USA. Han är sedan mitten av 1990-talet bosatt i Australien. Han värvades av Madame Mao (Jiang Qing, den dåvarande kinesiska ledaren Mao Zedongs sista fru) till Pekings balettakademi, och kom därifrån att bli utbytesstudent i USA. Han blev omtalad över hela världen när han 1981 valde att hoppa av från Kina för att kunna bo kvar i USA. 2003 skrev han en självbiografi om sin tid som dansare i Kina och USA; en bok som fick namnet Mao's Last Dancer och som vunnit flera litteraturpriser i bl.a. Australien. 2009 blev denna roman till film i regi av den australiensiska regissören Bruce Beresford; mest känd för 1990 års Oscarvinnare Driving Miss Daisy men som hållit en lägre profil på senare år. Filmen, som huvudsakligen är en australiensisk produktion, blev mycket populär i hemlandet och har även vunnit priser på flera filmfestivaler världen över.
I filmen får vi först följa Li Cunxin som 11-åring, då hans skola får besök av Madame Maos sändebud och han blir utvald till Beijing Dance Academy. Under de närmaste åren tvingas han jobba långa dagar på skolan, och får lära sig balett med strikt disciplin. När den brittisk-amerikanska balettkoreografen och teaterdirektören Ben Stevenson besöker Kina med sin balettgrupp från Houston blir han imponerad av Li, och efter många om och men lyckas Ben att övertyga den kinesiska regeringen att utföra ett utbytesprojekt där Li under en tre månaders period får bo i USA och dansa på hans balettskola. Trots vissa kulturkrockar känner Li sig snart som hemma i USA och blir alltmer framgångsrik som balettdansör. Han blir också förälskad i balettstudenten Elizabeth Mackey, och genom deras relation och det faktum att balettverksamheten i Kina nuförtiden enbart innefattar propagandauppsättningar där västerländska baletter är förbjudna, vill han ogärna återvända till Kina. Han får avslag i sin i sin ansökan om förlängt uppehållstillstånd, men är beslutsam att stanna i USA till varje pris.
Jag hade aldrig ens hört talats om Li Cunxin innan jag såg filmen, och därmed heller inte läst den litterära förlagan. Jag var dock ändå försiktigt optimistisk inför filmen, då storyn trots allt verkade lovande. Och jag blev inte besviken - Mao's Last Dancer visade sig vara bättre än jag någonsin kunnat drömma om. Det är en intressant och fascinerande historia, som skildras på ett finstämt och trovärdigt sätt. Det är kanske inte världens mest originella film, och det finns absolut en del klichéer och scener som utformats efter genrens standardmallar.
Men det är också en både intressant, lågmäld och berörande film, som hela tiden lyckas att engagera. Trots en ganska lång speltid och hyfsat många balettscener (som undertecknad aldrig varit särskilt förtjust i) blir det aldrig segt eller utdraget, utan filmen förblir hela tiden fängslande och fascinerande. Jag uppskattar också att det nästan obligatoriska ämnet med kulturkrockar mellan Kina och USA inte får ta överhanden, utan bara tar upp en liten del av filmens speltid. Det som finns fungerar bra, men trots viss skildring om det så har filmen andra huvudteman såsom bl.a. uppoffringar. Genom både gott om "nutida" handling (främst 1982) och tillbakablickar från 1970-talets Kina får vi en ganska heltäckande bild av Li Cunxin, och jag känner inte att jag saknar någon information.
Främst den andra halvan är också mycket berörande och gripande, och vid vissa scener är det näst intill omöjligt att inte få tårar i ögonen. Under dess första halva håller filmen en något mer lättsam stil, som trots en hel del allvar också hinner med viss humor. Särskilt en scen är oerhört rolig, där det är omöjligt att inte skratta högt. Filmen känns också mycket realistisk och autentisk, både i Kina och USA, då vi också får en värdefull inblick i dåtidens kommunist-Kina. Jag vet inte hur nära verkligheten som filmen kommer, men då den riktiga Li Cunxin och hans fru varit inblandade i filmproduktionen bör man kunna förmoda att det mesta stämmer ganska väl överens med vad som verkligen hände.
För ovanlighetens skull är också scenerna i Kina inspelade på kinesiska med kinesiska skådespelare, vilket förstås bidrar till en betydligt högre trovärdighet och det är trevligt att filmmakarna inte tagit den alltför vanliga vägen med att göra allting engelskspråkigt för att nå en bredare publik. Kanske har jag fördomar, men jag misstänker att risken varit betydligt större att de kinesiska scenerna varit på engelska istället för kinesiska om det här hade varit en amerikansk film hellre än en huvudsakligen australiensisk sådan som det faktiskt är.
Jag blev faktiskt mycket imponerad över Mao's Last Dancer, och det finns inte mycket att klaga på. Dock är dess andra halva snäppet bättre än den första, och vid några tillfällen under de första 45 minuterna blir det något rörigt med snabba växlingar mellan nutid (1982) och tillbakablickar. Man förstår visserligen hela tiden vad som är nu respektive då, men man får inte alltid klara besked i exakt när de olika tillbakablickarna utspelas och ibland saknar jag besked om årtal för en del av scenerna. Det blir ännu tydligare genom det faktum att Li "bara" spelas av tre olika skådisar - vilket innebär att den "vuxna" Li medverkar under många års händelseförlopp - och det därför är samma skådis som spelar Li under ganska många år. Det är förvisso fullt förståeligt då det lär vara svårt att hitta fler skådisar i olika åldrar som är lika varandra, men ibland reagerar man ändå på att Li inte verkar åldras särskilt mycket genom åren. Visst kan man också tycka att kommunist-Kina porträtteras på ett ganska svart-vitt och bitvis övertydligt sätt, men å andra sidan är ju hela poängen med filmen att skildra händelserna från Lis synvinkel och Kina var säkerligen heller inget roligt land under den här perioden. Vid några tillfällen balanserar också filmen till att bli något översentimental, men överlag är det inget stort problem och det förblir alltid trovärdigt.
Mao's Last Dancer erbjuder ett fantastiskt foto, med en hel del vackra bilder och ett effektivt bildspråk. Skådespelarinsatserna är också bra. Den kinesiske dansaren Chi Cao gör en förvånansvärt fin insats i huvudrollen som Li, och även om han inte lär få någon Oscar för den här filmen så spelar han trovärdigt och stabilt. Visst är han bättre som dansare än som skådis, men jag betvivlar ändå inte att han kan komma långt även inom filmbranschen. Ibland kan man dock misstänka att Chi Cao inte är en lika imponerande dansare som Li Cunxin då det vid mer avancerade balettuppvisningar förekommer viss användning av filmtrick som slow-motion för att få dansen att framstå som mer fantastisk än den kanske är. Men det är inget stort problem, och det var bara vid enstaka balettscener som jag reagerade på detta. Bruce Greenwood är också riktigt bra som Ben, och Amanda Schull är utmärkt som Liz. Skådespelardebutanten Camilla Vergotis är också mycket bra som Mary, även om hon inte får lika mycket att arbeta med i en inte fullt lika svår roll. Det är också kul att återse Kyle MacLachlan, här i en bra rolltolkning av en inte alltför viktig rollfigur.
Det är förståeligt att många inte lär ge en sådan här film en chans, men det är beklagligt då Mao's Last Dancer faktiskt är en mycket bra och lyckad film. Det är en finstämd, berörande och gripande film som skildrar verkligheten på ett realistiskt sätt. Visst finns det vissa brister, men de är få till antalet och överlag kan jag därför rekommendera filmen till de allra flesta. Det handlar bara om att verkligen ge den en chans... Då det också blivit en minnesvärd och ganska djup film råder det heller ingen tvekan om att den förtjänar en åtta i betyg.
DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild med proportionerna 1,85:1, och ljud i Dolby Digital 5.1 som varierar mellan engelska och kinesiska (mandarin). Bild och ljud håller relativt hög kvalitet. Filmen är textad på svenska, finska, norska och isländska (märkligt nog inte danska), men tyvärr finns ingen engelsk text och heller ingen text för hörselskadade. Textningen är lagom stor och lättläst, och den svenska översättningen är relativt bra. När man matar in skivan möts man av en distributörsjingel, som följs av språkvalsmeny. Därefter visas varningstexter, och därpå visas några trailers för andra filmer (som går att hoppa förbi). Vi kommer därefter till huvudmenyn, som är stillastående och stilren men endast engelskspråkig. Tyvärr finns inget extramaterial alls, vilket är tråkigt då jag gärna hade velat höra mer om produktionen och om den riktiga Li Cunxin.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 27 januari 2011
Senast uppdaterad: 28 januari 2011
Recensionen har lästs 3672 gånger av 2037 personer, sedan den 27 januari 2011
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
8 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
|
6 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(24588048)a(1587777))