Dubbningshemsidan
Recensioner
Remember Me
(Remember Me)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Nordisk Film för recensionsexemplaret
Robert Pattinson & Emilie de Ravin
Foto: Myles Aronowitz
© 2009 Summit Entertainment. All Rights Reserved.
Bildkälla: Nordisk Film
Den amerikanska TV-producenten och regissören Allen Coulter har främst blivit känd för att ha regisserat avsnitt av en rad TV-serier, där de mer framstående exemplen tillhör Sopranos och Sex and the City (den förstnämnda har han även producerat). Han långfilmsdebuterade 2006 med den prisbelönade filmen Hollywoodland, och nu är tiden inne för hans andra långfilm som regissör. Resultatet är det romantiska dramat Remember Me, som skrivits av den debuterade manusförfattaren Will Fetters och där huvudrollsinnehavaren Robert Pattinson agerat exekutiv producent.
I centrum står den 21-åriga killen Tyler, som haft svårt att komma över sin brors självmord några år tidigare och numera hankar sig fram med självdestruktiva beteenden, hopplösa jobb och universitetsstudier utan egentligt engagemang. Det blir heller inte bättre av att hans pappa struntar i allt och alla, och allra mest hans lillasyster Caroline. Han delar en lägenhet med kompisen Aidan, som ligger med allt som rör sig. Efter ett bråk stöter han på den måttligt charmiga polisen Neil Craig, som misshandlar honom. Aidan uppmuntrar då Tyler att hämnas - han har nämligen tagit reda på att polisen ifråga har en dotter i samma ålder som de själva, som dessutom går i Tylers klass. Genom att dejta henne och därefter förnedra henne skulle Tyler få den perfekta hämnden på polisen, och med viss tvekan går Tyler med på Aidans plan. Han börjar umgås med Ally, som själv haft det jobbigt efter att hennes mamma blivit mördad 10 år tidigare. Men Tylers plan går fel när han faktiskt blir förälskad i henne, och känslorna är besvarade - något som Neil inte direkt blir förtjust i att få reda på...
Grundstoryn låter inte direkt som världens mest originella film, och mycket riktigt är grundtemat i Remember Me bekant. I synnerhet har kärnan i grundstoryn tydliga likheter med William Shakespeares Romeo och Julia, och man kan tycka att det räcker med filmer och andra verk som utgår ifrån Shakespeares klassiker vid det här laget. Men ibland kan skenet bedra, och det här är ett exempel där man definitivt inte ska döma boken efter dess omslag. Remember Me visade sig nämligen vara en mycket bra och intressant film, och lyckas på ett skickligt sätt att utgå ifrån bekanta intriger men ändå få en relativt unik handling som är tillräckligt nyskapande för att det inte ska kännas direkt bekant. Det är också en förvånansvärt engagerande och fängslande film, som grep tag i mig från första bildrutan och därefter aldrig släppte taget.
Det är både berörande, fascinerande och gripande på ett sällsynt lyckat sätt. Trots en för genren förhållandevis lång speltid går tiden väldigt fort, och jag tittade inte på klockan en enda gång. Jag var faktiskt helt betagen av filmen, och kunde inte släppa blicken från filmen en enda gång första gången jag såg den. Det är också en så stark och minnesvärd film att jag kände mig helt slut när eftertexterna började rulla, och det är en känsla som satt kvar flera timmar efteråt. Det är också en film där det under vissa tillfällen är helt omöjligt att hålla tårarna borta, för periodvis blir det mycket gripande. Filmen har också en hel del charm och dessutom en del humor, så att det blir småroligt och den i övrigt ganska mörka stämningen därmed lättas upp. Remember Me har också på ett sällsynt lyckat sätt blandat lättsam underhållning med ett djupare allvarligt drama, så att filmen aldrig känns sentimental eller överromantiserad. Därför påminner det egentligen inte om de flesta romantiska dramer, trots att det utan tvekan finns en hel del romantik. Det är helt enkelt inte alls så enkelt eller ytligt som man lätt kan tro, och det största problemet är sannolikt därför att få personer att verkligen ge filmen en chans.
Det är en mycket realistisk film, där allting känns oerhört äkta och trovärdigt. Det finns heller inga som helst trovärdighetsproblem eller logiska luckor, och det känns i stort sett så verkligt som det bara kan bli. En trevlig omväxling är också att de allra flesta rollfigurer blivit mycket mångbottnade och nyanserade, och vi får lära känna alla på ett sällsynt lyckat sätt. Här är ingen helt ond, men heller ingen helt perfekt. Det gäller inte bara Tyler och Ally, utan även de flesta övriga rollfigurer. Framförallt blev jag positivt överraskad av Tylers lillasyster Caroline, som fått ovanligt stort utrymme och där mycket arbete lagts på en trovärdig personbeskrivning och karaktärsutveckling. Allt detta bidrar till att man verkligen känner för rollfigurerna, och kan sympatisera med och känna för de allra flesta. Det enda egentliga undantaget till regeln är Allys pappa Neil, som har blivit lite för endimensionell och som åtminstone jag hade svårt att sympatisera med, trots att han inte alls är ond på något sätt. Det hade varit önskvärt om manusförfattaren kunnat lägga lite mer fokus på honom, då det i grund och botten är en intressant karaktär men som har blivit lite för svartvit för sitt eget bästa.
Dessutom har Tylers rumskompis Aidan blivit något schablonartad och stereotyp, även om han trots detta uppvisar en del nyanser och har ett visst djup. Remember Me är delvis ganska förutsägbar, vilket förstås är svårt att undvika med denna grundstory, men det finns trots allt en del oväntade vändningar. Fastän storyn i grund och botten är ganska tunn, så har det ändå utvecklats och utökats så mycket så att det aldrig blir segt eller tråkigt. Mitt största förbehåll med filmen är annars slutet, som jag inte är helt förtjust i. Det kändes som lite för mycket och passar inte helt in i filmens stil. Men det är ett tveeggat svärd, då det samtidigt medför att filmen blivit mycket mer oförutsägbar och djup, och bidrar till ett starkare helhetsintryck.
Remember Me erbjuder ett snyggt foto, som utnyttjar inspelningsmöjligheterna i New York på ett imponerande sätt och erbjuder såväl vackra vyer som genomarbetade bildkompositioner. Bildspråket är effektivt, om än inte alltför originellt. Skådespelarinsatserna är utmärkta, där i synnerhet Emilie de Ravin (mest känd från Lost och Roswell) imponerar stort som Ally. Även Robert Pattinson (mest känd från Twilight-serien) spelar faktiskt riktigt brta i det här fallet - han tillhör definitivt inte någon av mina favoritskådisar och spelade ganska stelt och opersonligt i första Twilight, men här bevisar han att han faktiskt är en riktigt bra skådis. Att Emilie de Ravin är en lysande skådis kommer inte som någon förvåning; det har jag vetat sen första gången jag såg henne, och här gör hon återigen en imponerande rollprestation. De har också en mycket övertygande personkemi, vilket ytterligare förstärker helhetsintrycket. Även i övrigt är det mycket bra skådisar, där Pierce Brosnan och Lena Olin imponerar som Tylers föräldrar. Dessutom är det värt att uppmärksamma det unga stjärnskottet Ruby Jerins, som gör en mycket bra rolltolkning som 11-åriga Caroline och spelar trovärdigt och övertygande med en charm och utstrålning som är få barnskådisar förunnat. Egentligen spelar även Chris Cooper bra som Allys pappa, men han lyckas inte helt att väcka liv i sin ganska platta rollfigur.
För de flesta lär Remember Me främst bli ihågkommen och uppmärksammad i och med Robert Pattinson, då han efter Twilight-filmerna blivit så oerhört populär hos i synnerhet vissa målgrupper. Det är lite tråkigt, för även fast han spelar bra så har den här filmen så mycket mer att erbjuda än så. Det är ett både charmigt, sött, berörande och gripande drama, som både är romantiskt och starkt. Det är samtidigt inte renodlad romantik, utan erbjuder ett så pass stort djup att filmen passar utmärkt för båda könen och oavsett vad man brukar tycka om romantiska filmer. Det finns också så många ingredienser och ett så universellt tema att filmen passar bra för alla åldrar, och det är en minnesvärd film som åtminstone undertecknad sent kommer att glömma. Filmen håller också att ses om flera gånger, och jag kan därför varmt rekommendera den för alla. Det här är faktiskt en av de bättre filmerna jag sett på senare år, och fastän den inte alls är perfekt utan hade kunnat bli bättre så kan jag med gott samvete ge filmen en stark åtta i betyg. Dock rekommenderar jag att hålla sig borta från spoilers, längre beskrivningar, intervjuer och helst även recensioner; då filmen ger ett starkare och bättre intryck om man vet så lite som möjligt om den innan.
DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild med proportionerna 1,85:1, vilket i klartext innebär att i stort sett hela skärmen nyttjas på en Widescreen-TV. Ljudet finns i både Dolby Digital 5.1 och DTS, men undertecknad har tyvärr inte utrustning att testa det sistnämnda ljudspåret. Bild- och ljudkvaliteten är bra, men utmärker sig inte som något alltför utöver det vanliga. Filmen är textad på de fyra skandinaviska språken, men tyvärr finns ingen engelsk text och heller ingen text för hörselskadade. Textningen är i minsta laget men ändå ganska lättläst. Den svenska textningen håller hyfsad klass, men innehåller en del översättningsfel och i synnerhet ett antal ologiska ordval. Det mest påtagliga och irriterande är att roommate genomgående översatts till sambo, vilket rimmar illa med vedertagna begrepp i det svenska språket - formellt sett är det förstås inte fel, men i Sverige brukar vi trots allt vanligtvis inte använda ordet sambo för att beskriva någon man delar lägenhet med utan någon form av romantisk relation. Då hade det mer bokstavliga rumskompis eller liknande varit att föredra.
När man matar in DVD-skivan, möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny. Det följs av varningstexter på valt språk, som följs av ett flertal trailers för andra filmer (som går att hoppa förbi). Därefter kommer vi till huvudmenyn, som är stillastående och stilren men endast finns på engelska. Menyn är mycket enkel, och innehåller enbart möjlighet att spela filmen i respektive ljudformat samt att komma åt extramaterialet. Märkligt nog saknas scenvalsmeny, vilket försvårar om man vill hitta åt en viss scen i filmen. Då det heller inte finns någon språkinställningsmeny innebär det att man bara kan starta uppspelning på det språk man valt vid den inledande språkvalsskärmen. Vill man spela upp filmen utan text måste man därför slå på filmen och efter att uppspelningen startat stänga av texten via fjärrkontrollen.
Som extramaterial hittar vi ett kommentatorspår till filmen med producenten Nicholas Osborne samt huvudrollsinnehavarna Robert Pattinson, Emilie de Ravin och Ruby Jerin. Det är hyfsat intressant, och en del matnyttig information framkommer samtidigt som det är småroligt och trevligt. Det märks att teamet har roligt tillsammans, men tyvärr finns det alldeles för mycket internskämt då skådespelarna skrattar om saker som vi utomstående inte förstår något av. Då varken regissören eller manusförfattaren medverkar i kommentatorspåret är det också närmast oundvikligt att det ibland blir lite menlöst, och det hade verkligen varit välbehövligt om någon av dessa medverkat för att få med ett större djup. Därefter hittar vi en bakom kulisserna-dokumentär på 14 minuter, som framförallt innehåller intervjuer med skådespelarna, regissör och producenter. Det är ganska intressant, och en del värdefull information framkommer. Men ibland blir det lite väl mycket "ryggdunkande", och dokumentären har tyvärr inte blivit så djup och omfattande som jag hade önskat. Där tar det roliga slut, och mer än så finns inte. Det extramaterial som finns är visserligen helt okej, men jag hade önskat mig lite mer. Tyvärr har extramaterialet ingen som helst textning, vilket är irriterande. Märkligt nog anges extramaterialet på omslaget till en speltid på 28 minuter, vilket jag inte riktigt förstår logiken med. Dokumentären är nämligen bara på 14 minuter, samtidigt som kommentatorspåret givetvis är lika långt som hela filmen.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 11 mars 2010
Senast uppdaterad: 12 mars 2010
Recensionen har lästs 4105 gånger av 2367 personer, sedan den 11 mars 2010
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
8 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
8 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
Jennifer Ström - tisdag den 13 april 2010 kl. 17:35:
underbar film!
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(1054872)a(1587777))