Dubbningshemsidan
Recensioner
Sherlock Holmes
(Sherlock Holmes)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Jude Law & Robert Downey Jr.
Foto: Alex Bailey
© 2008 Warner Bros. Entertainment Inc.
Den brittiska detektiven Sherlock Holmes, med sitt knivskarpa intellekt som kan dra stora slutsatser utifrån små detaljer, skapades ursprungligen 1887 av den skotska läkaren och författaren Arthur Conan Doyle (1859 - 1930). Han skrev totalt fyra romaner och 56 noveller med Sherlock Holmes och hans följeslagare dr. Watson, varav de flesta utspelas mot slutet av 1800-talet. Det har därefter varit en återkommande karaktär i hundratals film- och TV-versioner genom åren, varav många men långt ifrån alla varit filmatiseringar av någon av böckerna. Nu har det blivit dags att återskapa karaktären på nytt i filmform; detta av den brittiska regissören Guy Ritchie som slog igenom med prisbelönade Lock, Stock and Two Smoking Barrels och Snatch. Hans karriär har inte gått lika bra på senare år, efter bl.a. RocknRolla ifjol, men nu har han alltså gett sig in i en ny filmversion av Sherlock Holmes som nu går upp på biograferna och som inte bygger på något tidigare verk. Den här gången är Guy Ritchie dock inte längre manusförfattare, utan det är istället Michael Robert Johnson, Anthony Peckham och Simon Kinberg som skrivit manuset. Fortfarande utspelas handlingen någon gång under 1800-talets andra hälft (något exakt årtal nämns aldrig), då Sherlock Holmes börjar tröttna på sitt liv och kräver utmanande fall för att ens bry sig om att gå utanför huset. Han och hans lojala följeslagare dr. Watson lyckas att stoppa den mystiska Lord Blackwood efter ett antal bestialiska mord, och han döms till döden. Men fallet blir mer komplicerat än det först verkar, för några dagar efter att Blackwood hängts verkar han plötsligt återuppstå från de döda och härjar i stan på nytt...
Jag har aldrig varit alltför förtjust i Sherlock Holmes, och fastän jag sett vissa tidigare filmversioner i mina dagar så har jag inte många konkreta minnen av dem och har aldrig varit alltför insatt i vare sig böckerna eller filmerna. Därför är jag förmodligen inte den främsta målgruppen för den nya filmen, men å andra sidan verkar det uppenbart att Guy Ritchie i första hand satsat på att göra en helt ny version som inte har alltför stora likheter med den klassiska karaktären. För det första har Sherlock Holmes blivit mer våldsbenägen och actioninriktad av sig, och är inte riktigt den stillsamma typen som åtminstone jag vill minnas att förlagan skulle föreställa. Han framstår också som näst intill autistiskt lagd, som verkar vara en nedgången suput stora delar av tiden, när han inte verkligen blir intresserad av något fall. då är han istället rena rama geniet, och kan dra enormt många slutsatser utifrån de minsta detaljer - något som visserligen ju alltid varit en del av rollfiguren, men som här utnyttjas lite för ofta och för långt gånget. Bitvis känns Sherlock Holmes därför lite grand som TV-serien Mentalist, fast tillspetsat till det yttersta. Trovärdigheten sjunker när Sherlock helt enkelt drar alldeles för stora och exakta slutsatser av till synes ovidkommande detaljer.
När handlingen väl kommer igång, så är det dock ett intressant fall som håller intresset vid liv. Men tyvärr har för stort fokus lagts vid snabba actionsekvenser och slagsmål, och scener som förmodligen var menade som spännande har istället blivit oengagerande och tråkiga. Någon större spänning känner jag sällan, utan ju högre tempo filmen får och ju mer spänning som bakas in, desto mer likgiltig och oengagerad känner jag mig. Då är det något som är fel, och jag tror inte att det var vad regissören haft i åtanke. Det blir heller inte bättre av att actioninslagen känns påklistrade och malplacerade, i synnerhet under dess andra halva som blir mer oengagerande än den första. Periodvis blev det så segt och utdraget med oavbruten action och våld att jag började få svårt att hålla mig vaken, och vid några tillfällen fick jag anstränga mig för att inte slumra till. Men när filmen håller sig till lugnare dramainslag fungerar det betydligt bättre, och då är filmen både intressant och engagerande. Som mer stillsamt kriminaldrama känns filmen förhållandevis originell och griper tag i undertecknad, men tyvärr är det minst lika ofta som fokus istället legat på slagsmål och action. Både Sherlock Holmes och dr Watson har blivit förhållandevis mångbottnade, och fastän filmen inte erbjuder något större djup så känns karaktärerna förhållandevis äkta och nyanserade. Men själv blev jag faktiskt mest intresserad och fascinerad av Irene, som förmodligen inte var meningen fastän det är positivt att hon blivit så pass mångbottnad. I övrigt är de flesta ganska endimensionella och platta, vilket är beklagligt om än inte särskilt förvånande.
Tyvärr har Sherlock Holmes blivit för lång, och känns därför bitvis onödigt utdragen. Med en del av de mest oengagerande actionsekvenserna borttagna eller åtminstone nedklippta, så att vi istället kunnat fokusera på själva fallet, så hade filmen sannolikt upplevts som betydligt bättre. Dessutom känns upplösningen lite väl långsökt och det uppstår en del logiska luckor. Slutet är också lite väl ouppklarat, och lämnar för många trådar ouppklarade. Det känns nästan övertydligt att Guy Ritchie haft en uppföljare i åtanke. Däremot är dialogen trovärdig och genomarbetad, och rollfigurerna kommer med en del småroliga och fyndiga repliker som förhöjer helhetsintrycket lite. Visuellt känner man tydligt igen Guy Ritchies ganska säregna stil, på gott och ont. Fotot är förstklassigt, och specialeffekterna realistiska. Vid en del kameraåkningar över 1800-talssamhället kan man dock se lite för tydligt att det rör sig om datoranimation, vilket ger ett något konstlat och plastigt intryck. Jag blir också lite leds på Guy Ritchies överdrivna förtjusning att utnyttja slow-motion i actionscener, något som här utnyttjats alldeles för ofta och efter ett tag blir mer tröttsamt än snyggt.
Skådespelarinsatserna är i sig bra, men tyvärr tycker jag att både Robert Downey Jr. som Sherlock Holmes och Jude Law som dr Watson känns malplacerade i rollerna. Nu är jag visserligen inte alltför insatt, men utifrån hur jag kommer ihåg rollfigurerna så var min första tanke att Sherlock Holmes kändes som dr Watson och vice versa. Jag hade därför svårt att vänja mig vid rollbesättningen, och det tog mig ett tag innan jag verkligen kom ihåg vem som var vem av de två skådisarna. Spontant tycker jag därför att Jude Law hellre borde ha spelat Sherlock och Robert Downey Jr. borde ha spelat Watson, fastän båda två i grund och botten gör fina insatser. Den enda som kändes klockren i rollen var den alltid lika duktiga Rachel McAdams som Irene, som gör en utmärkt insats och spelar både övertygande och trovärdigt. Vid de scener där hon förekommer drar hon därför uppmärksamheten ifrån Sherlock Holmes och känns mest levande av alla, och jag misstänker att avsikten inte var att Sherlock Holmes skulle framstå som blek och malplacerad i jämförelse med Irene. Sherlock Holmes är absolut en intressant film, och det är ett ganska nytt begrepp att förlägga deckare till 1800-talet, varför filmen sticker ut från mängden även om det inte har alltför stora likheter med den ursprungliga figuren. Att jag sedan tycker att deckare passar bättre i nutid är en annan femma, men det är förstås en smaksak. Tyvärr har filmen en för ojämn klass för att jag ska bli riktigt nöjd - bitvis är det en riktigt bra film, men däremellan blir det för många actionsekvenser och slagsmålsscener där jag känner mig helt oberörd och inte längre bryr mig om utgången. Då hjälper det inte så mycket att filmen trots allt är ganska oförutsägbar och att det visuellt åtminstone delvis är en fröjd för ögat. Fortfarande är det en fullt sevärd och välgjord film, men den har för många brister för att jag med gott samvete ska kunna ge den mer än en stark femma i betyg. Det är dock ändå ett stort kliv i rätt riktning för Guy Ritchie, efter den i mitt tycke riktigt dåliga RocknRolla, även om den inte kommer upp i samma nivå som hans glansdagar (som även dessa inte var alltför märkvärdiga).
Robert Downey Jr. & Rachel McAdams
Foto: Alex Bailey
© 2008 Warner Bros. Entertainment Inc.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 31 december 2009
Senast uppdaterad: 31 december 2009
Recensionen har lästs 4551 gånger av 2429 personer, sedan den 31 december 2009
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
5 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(59966)a(1587777))