Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

The Last Song
(The Last Song)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till Walt Disney Studios Home Entertainment för recensionsexemplaret
Sök efter The Last Song på CDON
Sök efter The Last Song på Discshop.se
   ANNONS
Drama / Romantik / Spelfilm / Baserad på bok / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 42 minuter
Genre: Drama
Produktionsland/år: USA, 2010
Produktionsbolag: Touchstone Pictures & Offspring Entertainment
Producent: Jennifer Gibgot & Adam Shankman
Regi: Julie Anne Robinson
Manusförfattare: Nicholas Sparks & Jeff Van Wie, baserat på en roman av Nicholas Sparks
Svensk distributör: Walt Disney Studios Home Entertainment AB
Klarar av Bechdel-testet: Uppgift saknas
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Ronnie - Miley Cyrus Will - Liam Hemsworth
Steve - Greg Kinnear Jonah - Bobby Coleman
Blaze - Carly Chaikin Kim - Kelly Preston
Marcus - Nick Lashaway Teddy - Adam Barnett
Ashley - Melissa Ordway Cassie - Carrie Malabre
Tom - Nick Searcy Susan - Kate Vernon
Scott - Hallock Beals Megan - Stephanie Leigh Schlund

Den amerikanska bästsäljande författaren Nicholas Sparks har blivit känd genom sina många romantiska och ofta tårdrypande romaner, varav ett flertal blivit filmatiserade. Han är kanske mest känd för Dear John, Dagboken, Flaskposten och A Walk to Remember, men har därutöver även skrivit ett stort antal andra böcker varav fleraa blivit bästsäljande över hela världen. Trots sina många framgångar har han dock fram tills nu aldrig varit direkt inblandad i någon filmatisering. Till hans senaste projekt The Last Song har Nicholas för första gången själv skrivit filmmanus, och filmen är skriven parallellt med hans egen bok med samma namn som alltså för ovanlighetens skull inte skrevs före filmen. Filmen regisseras av den brittiska TV-regissören, som efter TV-serier som Blackpool och avsnitt av bl.a. Weeds och Private Practice, här gör sin långfilmsdebut. I The Last Song gör även Miley Cyrus sin första skådespelarinsats i en spelfilm efter den oerhört populära Disney Channel-serien Hannah Montana.

I centrum står 17-åriga Ronnie från New York som haft svårt att komma över sina föräldrars skilsmässa tre år tidigare och sedan dess har försökt utagera på alla tänkbara sätt. Hon har varit ett musikaliskt underbarn, men har inte rört ett piano de senaste åren. Hon ser inte direkt fram emot att nu tvingas tillbringa sommaren med sin pappa, som efter skilsmässan flyttat till Georgia. Hennes lillebror Jonah är mer förstående och ser fram emot vistelsen, men Ronnie kan inte förlåta sin pappa för att ha stuckit. Pappa Steve försöker på alla sätt att återknyta kontakten med Ronnie, men det är allt annat än lätt. Åtminstone fram tills dess att Ronnie upplever sin första stora kärlek med den lokala beachvolleyboll-spelaren Will.

På papperet låter storyn kanske inte alltför upphetsande, och The Last Song är heller ingen alltför originell film. Vi har sett liknande storylines och upplägg flera gånger förut, och det är bara enstaka beståndsdelar som kan klassas som någorlunda nyskapande. Men ooriginalitet behöver inte medföra något stort problem, och det är det här ett utmärkt exempel på. För trots många brister är det här helt enkelt en mycket bra film med en genomarbetad story. Filmteamet har på ett imponerande sätt lyckats förmedla en övertygande stämning och känsla, och skildrar tonåringars liv på ett trovärdigt sätt. Därför har också filmen fått en fin atmosfär och en stämning som känns äkta.

Det är också en charmig och smårolig historia, där en i grund och botten ganska tung handling lättas upp av en del humor så man får skratta då och då. Det är ett smart drag, då filmen annars skulle upplevas alldeles för tung. Den första halvan av filmen är det trots allt en ganska lättsam "feel good"-film med en hel del romantik och vardagsproblem. Men alla som sett tidigare filmatiseringar av Nicholas Sparks romaner (eller läst hans böcker, gissningsvis) kan ana att det inte fortsätter så, och den andra halvan är både djup, berörande och gripande. Mot slutet blir det så oerhört gripande att det är helt omöjligt att inte gråta floder. Jag kände mig tacksam att jag såg filmen på DVD istället för bio, så jag slapp visa mig bland folk efter att ha gråtit mig igenom filmen.

De flesta större rollfigurer har blivit ovanligt mångbottnade och nyanserade, och framförallt Ronnie har presenterats på ett övertygande sätt. Vi får lära känna henne riktigt väl, och kan därför lätt känna för henne oavsett hur dumt hon än beter sig. Hennes pappa känns också mångbottnad, och likaså (den potentielle) pojkvännen Will. Lillebrorsan Jonah har däremot tyvärr blivit lite väl endimensionell och bitvis rentav ganska jobbig, varför jag hade önskat att hans karaktär kunnat tonas ner en smula. Jag tycker också det är tråkigt att Blaze fått så lite utrymme, och fastän hon inledningsvis är central för storyn så försvinner hon efter ett tag nästan helt och vi får heller aldrig något egentligt grepp om henne. Visst förstår jag att hon inte varit det viktiga i sammanhanget och att annat måste prioriteras, men jag hade ändå velat se lite mer av henne.

Är man kritiskt lagd är The Last Song definitivt inget mästerverk, och det är därför inte alltför förvånande att många professionella recensenter mer eller mindre sågat filmen. Det är förutsägbart, och det mesta kan man gissa sig till vid ett tidigt skede. Vissa scener mellan Ronnie och Will har också blivit lite väl sockersöta och överromantiserade, vilket känns onödigt. Man kan också tycka att filmen blivit lite översentimental, då regissören avsiktligt drar i känslostrån för att framkalla en känslomässig reaktion. Förvisso inte alls ovanligt, men då storyn är tillräckligt berörande på egen hand så vore det inte nödvändigt att ta till sådana trick. Men om man inte är gjord av is eller sett alldeles för många filmer i sina dagar, så är det ändå omöjligt att inte smälta för den här filmen. Det här är helt enkelt så charmigt, berörande och intressant att jag lätt kan förlåta de flesta av bristerna.

Regissören och manusförfattarna förtjänar också en eloge för att ha gjort sitt bästa för att bredda målgruppen. På papperet ser det ut som en typisk ungdomsfilm och de första minuterna är det också lätt att få det intrycket, men filmteamet har ändå lyckats att skapa en universellt tilltalande film som fungerar bra även för en äldre publik. Fortfarande lär tonåringar uppskatta filmen ännu mer och gissningsvis framförallt tjejer; men jag hade ändå fullt utbyte av filmen och även andra med mig.

Fotot är snyggt, och erbjuder en del vackra vyer inspelade på ön Tybee Island utanför Savannah i Georgia. Bildspråket är effektivt men knappast originellt. Det finns också en hel del passande och stämningsfull musik; både nyskapad sådan och befintlig musik. Skådespelarinsatserna är överlag mycket bra, och Miley Cyrus bevisar här att hon faktiskt är en mycket duktig skådespelerska. Hon har kommit långt sedan Hannah Montana började, och visar här ett mycket mer mångfacetterat skådespel än i TV-serien. De första minuterna kände jag en lätt konstlad känsla, men redan efter 10 minuter var allt detta som bortblåst och i resten av filmen spelar hon mycket övertygande och bra. Efter den här insatsen betvivlar jag inte för en sekund att hon har en ljus karriär framför sig, som både skådespelerska och sångerska (trots en lite väl nasal röst). Liam Hemsworth är också mycket bra som Will, och han och Miley har en övertygande personkemi. Greg Kinnear har aldrig tillhört någon av mina favoritskådisar, men här gör han faktiskt en av sina bättre rollprestationer och agerar övertygande. Det största problemet med ensemblen är 13-åriga Bobby Coleman som den unga Jonah, som visserligen spelar ganska bra men som bitvis ger en konstlad känsla och inte helt lyckas att väcka liv i sin rollfigur. Även han uppvisar dock potential för sin ålder, så med fler roller och mer övning hoppas jag att han kan komma att bli bra.

För gemene man lär The Last Song främst bli ihågkommen i och med Miley Cyrus medverkan, vilket är beklagligt då filmen har så mycket mer att erbjuda än så. Det är helt enkelt en både realistisk, charmig och jordnära film, som berör och engagerar hela tiden. Det är också lätt att känna igen sig, och trots en tydlig ungdomsinriktning fungerar filmen också bra för en äldre publik. Det är absolut inget mästerverk och visst finns det en del onödiga brister, men helhetsintrycket är ändå så positivt att jag inte med gott samvete kan ge filmen något annat än en svag åtta i betyg. The Last Song är också minnesvärd och lär hålla att ses om; bara man verkligen är beredd att ge filmen en chans utan förutfattade meningar, något som inte lär vara alltför enkelt med tanke på snittbetyget på exempelvis IMDb (vilket dock inte förvånar mig med tanke på att så många har förutfattade meningar om Miley Cyrus, vare sig positivt eller negativt).

DVD-utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 2,40:1, medan ljudet är i Dolby Digital 5.1. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra. Förutom det engelska originalspåret finns dubbade ljudspår på turkiska och polska. Det finns textning på tio olika språk, däribland de fem nordiska språken. Det finns också både vanlig engelsk text och engelska för hörselskadade, vilket jag uppskattar och där Disney definivt är ett föredöme i en tid då de flesta andra distributörer hoppat över vanlig engelsk text. När man matar in DVD-skivan möts man av en språkvalsmeny, som följs av varningstexter på valt språk och en kort distributörsjingel. Därefter visas en trailer för en annan film följt av en reklamfilm för HD-formatet Blu-Ray på en minut. Därefter kommer vi till huvudmenyn, som är rörlig och stilren men som endast finns på engelska.

Som extramaterial finns först och främst ett kommentatorspår till filmen med regissören Julie Anne Robinson och producenten Jennifer Gibgot. Det är ganska intressant, och en hel del matnyttigt framkommer. Dock ligger fokuset huvudsakligen på tekniska och konstnärliga aspekter, medan manuset inte benämns alltför ofta. Jag hade önskat att Nicholas Sparks, som både skrivit den litterära förlagan och filmnanuset, hade kunnat medverka för att få ett större djup och mer information på spåret. Vidare finns en drygt fem minuter lång bakom kulisserna-dokumentär, där barnskådespelaren Bobby Coleman guidar oss runt på inspelningsplatsen. Det är bitvis lite intressant, men är tyvärr lite väl oseriöst gjort och går inte in på djupet. Med tanke på att filmen inte alls riktar sig till barn så känns det onödigt med en så barninriktad och förenklad dokumentär, och jag hade velat se mer av själva inspelningen av filmen.

Därefter återfinns en musikvideo med filmens ledmotiv "When I Look at You" med Miley Cyrus, vilket är en vacker och fin låt. Slutligen finns även en minidokumentär om inspelningen av musikvideon, som lustigt nog är längre än dokumentären om själva filmen. Det är hyfsat intressant, men blir aldrig alltför djupblodande. Där tar det roliga slut, och mer extramaterial än så finns tyvärr inte. Märkligt nog verkar Blu-Ray-utgåvan ha mer extramaterial, vilket känns tråkigt. Åtminstone ska det där finnas med bortklippta scener, som jag verkligen hade velat se. Jag anser inte att Blu-Ray är ett tillräckligt brett format för att redan nu kunna motivera att förenkla DVD-utgåvor till förmån för Blu-Ray, och därför känns det här som fel väg att gå. Det extramaterial som finns har svensk text, vilket är mycket uppskattat.


Recensionen skriven: 8 oktober 2010

Recensionen har lästs 1585 gånger av 950 personer, sedan den 8 oktober 2010

Betyg:
Film/serie * * * * * * * *   
8
DVD-produktion * * * * * *      6
Snittbetyg: * * * * * * *     7

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
TVÅA - FEMMA - NOLLA - FEMMA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna