Dubbningshemsidan
Recensioner
The Wolf of Wall Street
(The Wolf of Wall Street)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Universal Sony Pictures Home Entertainment för recensionsexemplaret
1987 får Jordan Belfort jobb som aktiemäklare på det prestigefyllda företaget L.F. Rothschild på Wall Street; men lyckan blir kortvarig då företaget går under i den aktiekrasch som populärt fått namnet Black Monday. Efter den händelsen blir det svårt att få jobb som aktiemäklare, men hans fru Theresa övertalar honom att söka jobb på ett litet investeringsföretag på Long Island i New York; ett företag som specialicerat sig på att sälja små och okända aktier tillhörande företag som ingen hört talats om. Med Jordans aggressiva försäljningstaktik blir han omedelbart stjärna på företaget, och bestämmer sig för att tillsammans med grannen Donnie starta eget. Aktiemäklarföretaget Stratton Oakmont blir snabbt en av USA:s största, trots att det ligger på Long Island istället för det mer traditionella Wall Street. Genom de ohederliga och inte alltid helt lagliga affärsidéerna blir Jordan och hans vänner snabbt multimiljonärer, och de roar sig med sex med prostituerade kvinnor, droger, alkohol och ännu mer droger. FBI-agenten Patrick Denham börjar få upp ögonen för Jordan, och under tiden blir han förälskad i Naomi som han lämnar sin fru för.
Sannolikt i likhet med många andra utanför branschen hade jag aldrig ens hört talats om Jordan Belfort innan jag såg filmen, men det är utan tvekan en fascinerande och intressant verklig historia som målas upp. Det är lärorikt att få en inblick i Jordan Belfort som person, och vad som hänt i grova drag. Som film betraktat är jag dock inte odelat positiv till The Wolf of Wall Street, men det är absolut ingen dålig film för det. Det är engagerande och intressant, och allting tyder på att filmen ligger nära vad som hände på riktigt; om än med vissa namn ändrade. Det är tänkvärt och fascinerande, och vi får en bra inblick i vad som hände och vem Jordan Belfort är. Det är en mörk och samtidigt realistisk film, och jag uppskattar att Martin Scorsese skildrar historien utan nämnvärda pekpinnar. Det finns en del svart humor som på ett effektivt sätt hjälper till att lätta upp stämningen, och bitvis blir det ganska kul. Det är fängslande, och trots lite repetitiva scener hålls intresset vid liv på ett elegant sätt. Martin Scorsese är också skicklig på att skildra långa tidsperioder utan att det blir rörigt eller invecklat, och användningen av berättarröst fungerar för en gångs skull också rikigt bra.
Problemet är att det också blivit en ganska svartvit film, som helt saknar nyanser och dessutom är ganska ytlig. Visserligen finns det en viss poäng med det, och mot slutet hinner filmen få fram lite fler nyanser, men alltför länge känns det ändå för ytligt. Framförallt är Jordan Belfort det absolut mest osympatiska som världen någonsin skådat, och skildras kort och gott som en avskyvärd människa helt utan försonande egenskaper. Kanske stämmer detta överens med den riktiga Jordan, och självklart är det också avsiktligt att måla upp honom i osympatisk dager. Men jag saknar någon form av förklaring av hur han kunde bli så här. Trots allt framstår Jordan från början som en vettig och ganska normal människa, medan det inte dröjer länge alls innan han helt saknar skrupler och har blivit allmänt vidrig. Hur kunde egentligen den förvandlingen ske så snabbt, och hur gick det till...? Det hade jag väntat mig att få veta, och jag kan bara anta att den litterära förlagan bör ha tagit upp något om det. Men utifrån filmen kan man bara gissa, och det verkar ske onormalt snabbt för Jordan att så totalt förändras i karaktär. Med en så lång film hade det funnits allt utrymme i världen att erbjuda ett påtagligt djup, och skildra de inblandade på ett mångbottnat sätt. Men så har tyvärr inte skett, och här finns knappt någon som helst karaktärsutveckling.
Filmens andra problem är just längden, för av någon outgrundlig anledning har en förhållandevis enkel story dragits ut till hela tre timmar (!). Det har blivit alldeles för mycket av det goda, och många scener har dragits ut in absurdum. Många scener tar upp viktig dialog under en kort stund, som dolts bland flera minuters skitsnack. Det förekommer också ett dussintal långa och utdragna scener av hur Jordan Belfort och hans vänner knarkar och/eller har sex med prostituerade, och vi förstår trots allt poängen vid ett betydligt tidigare skede. Inte behöver jag få se halvtimmeslånga repetitiva scener bara för att lista ut att Jordan är beroende av både knark och sex - det förstod jag vid ett tidigt skede, och då filmen inte är alltför subtil av sig gäller det säkerligen resten av publiken också. Ibland blir det onödigt segt, och det hade inte varit något som helst problem att klippa bort minst en halvtimme av filmen utan någon skillnad i dramaturgi eller handling.
The Wolf of Wall Street är också en väldigt "grabbig" och testosteronstinn film, och kvinnosynen lämnar en del del övrigt att önska. I stort sett alla kvinnor skildras som horor, och ingen får något nämnvärt djup. Nu är visserligen finansmarknaden en mansdominerad bransch, så till viss del är det väl förståeligt, men jag blir besviken att inte ens Jordans fruar skildrats med minsta lilla djup och nyans. Hela syftet med alla kvinnor i filmen verkar vara att visa alla så lättklädda som överhuvudtaget är möjligt - detta till den höga grad att t.o.m. Showgirls framstår som väldigt pryd i jämförelse. Det är visserligen inte alls något fel med nakenhet i en film om det faktiskt har något syfte för handlingen, men i det här fallet har det inte det; åtminstone inte utöver de första minuterna.
Fast å andra sidan kan jag inte förneka att filmen ändå håller intresset vid liv. Det är förhållandevis fartfyllt, och budskapet går fram med tydlighet. Det är tänkvärt, fascinerande och även underhållande. Framförallt är den andra halvan bättre än den första, då filmen överger de mest repetitiva scenerna för lite mer växlande innehåll. Jag uppskattar den lågmälda humor som förekommer, och likaså är det fascinerande med en inblick i Jordan Belfort som person - och om hans självbiografi är i närheten av filmen är det otroligt att han "sågat sig själv" i den utsträckning som skett här.
Fotot är snyggt, och filmen har ett starkt bildspråk och dessutom några vackra vyer. Skådespelarinsatserna är mycket bra, och Leonardo DiCaprio har sannolikt aldrig varit bättre än så här. Han är som klippt och skuren för den här rollen, och gör en utmärkt rollprestation. Johah Hill är också mycket bra som Donnie, och han gör allt som går av den svartvita och osympatiska karaktären. Margot Robbie är riktigt bra som Jordans (andra) fru Naomi, och gör vad som går av den tyvärr lite väl stereotypa och endimensionella rollen. Kyle Chandler är mycket bra som FBI-agenten Dunham, men får inte heller särskilt mycket att arbeta med.
The Wolf of Wall Street är en underhållande och tänkvärd film, som skildrar en fascinerande sann historia på ett (kan jag bara förmoda) rättvist sätt. Och Jordan Belfort förtjänar för all del en eloge för att ha lämnat ut sig själv till filmens litterära förlaga, för det är väldigt svårt att hitta någon mer osympatisk människa än honom. Men tyvärr känns filmen bitvis ganska tom, och det är en ytlig och svartvit skildring där många scener inte tycks ha alltför mycket till djup. Dessutom är filmen ungefär lika lågmäld som en bulldozer... Jag uppskattar humorn och handlingen, men utdraget till tre timmar blir det lite för mycket av allting och filmen hade vunnit på en betydligt mer hårdhänt klippning. Det finns absolut en del poänger med filmen, och skådespelarinsatserna är utmärkta - men i slutändan blev jag ändå lite besviken, och med en så absurt lång speltid hade jag väntat mig ett större djup och mer handling än vad man faktiskt får. Det är ändå en ganska bra film, och visst är den fullt sevärd för de flesta. Filmen upplevdes lite bättre andra gången jag såg den, och därför höjer jag nu betyget till en mycket svag sjua, men jag saknar fortfarande något för att kunna känna mig riktigt nöjd.
Blu-Ray-utgåvan erbjuder bredbild i formatet 2,40:1 och ljud i DTS-HD 5.1 på engelska samt vanlig DTS på tyska och spanska. Bild- och ljudkvaliteten är utmärkt. Filmen är textad på 8 olika språk, däribland de fem nordiska språken samt engelska för hörselskadade. Tyvärr finns dock ingen vanlig engelsk text och heller ingen svensk text för hörselskadade. Textningen är lagom stor och förhållandevis lättläst, men vid ljusare bakgrunder är det ibland inte helt lätt att läsa texten i och med de tunna kantlinjerna. Det är förvisso bättre ställt än med många andra Blu-Ray-filmer, då den här texten har en liten (men märkbar) skugga under sig, men fortfarande blir det lite svårläst vid ljusare bakgrunder. Det är ärligt talat egendomligt varför DVD vanligtvis har mer lättläst text än Blu-Ray, när det i mina ögon borde vara tvärtom.
När man matar in Blu-Ray-skivan möts man av en distributörsjingel, som följs av språkvalsmeny och varningstexter. Därefter kommer man direkt till huvudmenyn, som är snygg och rörlig men som märkligt nog är neutral utan något språk alls. Det är en fin idé, men det fungerar inte riktigt lika bra i praktiken som i teorin. Att Play-symbolen (en högerriktad pil) innebär att spela filmen kan väl de flesta lista ut, men att en uppslagen bok innebär scenval och en asterisk (*) innebär bonusmaterial är knappast lika självklart. En annan egendomlig egenhet är att om man lämnar filmen i paus/stillbild eller menyn framme mer än ett par minuter dyker en skärmsläckare upp med en roterande Universal-logga. Det är visserligen bra för att minimera risken för inbränning på vissa TV-apparater, men det är lite lurigt för om den dyker upp kan man inte längre trycka på Play-knappen för att fortsätta uppspelning utan måste istället trycka på OK-knappen.
Som bonusmaterial hittar vi en bakom kulisserna-dokumentär på 16 minuter. Därefter återfinns något kortare minidokumentärer om manuset respektive ett "runda bordet"-samtal mellan Martin Scorsese, Leonardo DiCaprio och Jonah Hill om inspelningen av filmen. Alla tre inslagen är hyfsat intressanta att se på, och visst finns en del matnyttig information. Men fastän speltiden på bonusmaterialet är ovanligt långt är det tyvärr långt ifrån allt som tillför alltför mycket att titta på. Det rör sig mycket om korta scener från filmen som man redan sett, och likaså en del skryt över de inblandade. Bonusmaterialet har tyvärr ingen skandinavisk text, men det finns i alla fall engelsk text vilket är betydligt bättre än ingen text alls.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 9 januari 2014
Senast uppdaterad: 2 juli 2014
Recensionen har lästs 4072 gånger av 2387 personer, sedan den 9 januari 2014
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
6 |
| Snittbetyg: |
 |
6,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(59966)a(1587777))