Dubbningshemsidan

Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Wallander - Vålnaden
(Wallander - Vålnaden)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Tack till SF Video för recensionsexemplaret
Sök efter Wallander på CDON
   ANNONS
Drama / Kriminal / Deckare / Thriller / Spelfilm / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 1 timme 29 minuter
Genre: Kriminaldramathriller
Produktionsland/år: Sverige/Norge/Tyskland, 2010
Produktionsbolag: Yellow Bird Films, i samarbete med TV4 Sverige, ARD/Degeto, Film i Skåne, Canal+ & TV2 Norge
Producent: Malte Forsell & Ole Søndberg
Regi: Mikael Marcimain
Manusförfattare: Lars Lundström, baserat på en grundstory av Henning Mankell
Svensk distributör: SF Video/Svensk Filmindustri
Klarar av Bechdel-testet: Uppgift saknas
(Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Kurt Wallander - Krister Henriksson Katarina Ahlsell - Lena Endre
Isabelle - Nina Zanjani Pontus - Sverrir Gudnason
Svartman - Fredrik Gunnarsson Nyberg - Mats Bergman
Karin - Stina Ekblad Martinsson - Douglas Johansson
Hanna - Henny Åman Erika - Maia Hansson Bergqvist
Peter Adler - Per Morberg Nina Adler - Maria Alm Norell
Lars - Dejan Cukic Kim Christensen - Iben Hjejle
Oscar - Felix Engström Vibeke - Anna Bjelkerud
Kims advokat - Sven Ahlström Peters advokat - Rasmus Troedsson

En av de mest långvariga svenska filmserierna har varit den om kriminalkommissarien Kurt Wallander, som i nuvarande serie först producerades i 13 avsnitt under en säsong och nu sakta börjar närma sig slutet på den andra säsongen. Wallander - Vålnaden är den tionde filmen i den här säsongen (23:a räknat från början), och precis som de flesta tidigare har den släppts direkt på DVD. I likhet med alla andra filmer i den här omgången bygger filmen inte på någon roman, utan baseras istället på en grundstory som Henning Mankell skrivit i form av ett kort manusutkast speciellt för filmen, som därefter skrivits komplett manus av manusförfattaren Lars Lundström.

I vad som verkar vara Sveriges i särklass mest våldsamma och brottsplågade stad Ystad börjar ett hus vid stranden att brinna, och två personer dör. En kvinna och en oidentifierad man, som verkar ha haft en intim relation när branden bröt ut. Då kvinnan var gift men mannen i branden inte var hennes man är det förstås oundvikligt att hennes make blir misstänkt. Han verkar ha haft en del skumraskaffärer för sig, och dessutom verkar han inte ha något alibi för tiden. Men snart blir fallet mer komplicerat än det först verkat...

Wallander brukar sällan vara särskilt originellt eller nyskapande, och Vålnaden är inget undantag. Det är en gammal välbekant intrig, som varken känns ny eller fräsch. Men samtidigt är det en fullt fungerande och ganska intressant grundstory, som inte tillför mycket nytt till genren men som åtminstone till stor del håller intresset vid liv. Den här filmen har beriktats med en del lite skruvade och tillspetsade rollfigurer, men det finns åtminstone somliga som är intressant. De flesta förblir dock tämligen endimensionella, och får inte samma djup som poliserna; inte för att de heller blivit några enormt mångbottnade personligheter... Däremot är det intressant att det nu också förekommer danska rollfigurer och skådespelare, vilket känns som ett välkommet initiativ och gör att filmen sticker ut lite grand från mängden.

Både Pontus och i Isabelle har fått mindre roller än i de senaste filmerna, och håller sig här åtminstone delvis på sidan om utan att ha alltför mycket att säga till om. Vi får inte veta mycket mer om deras privatliv, och det finns ingen nämnvärd karaktärsutveckling. Även åklagaren Katarina har fått en ganska liten och oväsentlig roll, som till stor del är ovidkommande för storyn. Däremot är det intressant att hennes dotter Hanna har fått en betydligt större roll i den här filmen, och har nu utvecklats till en intressant karaktär med åtminstone vissa nyanser. Det är ingen alltför mångbottnad personlighet, men efter att hon knappt synts till alls i ett flertal filmer är det ett steg i rätt riktning att få se en del av henne. Hanna har potential att utvecklas till en riktigt intressant karaktär, men personligen är jag skeptisk till att hon verkligen kommer att få tid till det. De andra fasta och återkommande rollfigurerna fortsätter i samma stil som tidigare, och sticker inte ut nämnvärt.

Wallander - Vålnaden lider dock av en del problem med dramaturgin och manuset. Under ett långt parti i mitten blir filmen ganska seg och oengagerande, och det blir mycket tjafs med bl.a. alibin hit och dit. Det känns periodvis nästan larvigt, och jag började tappa intresset ett tag. Men dessbättre tar sig filmen mot slutet, och den sista halvtimmen är faktiskt riktigt lyckad då det både blir spännande, engagerande och rentav lite berörande. Då är storyn också riktigt intressant, vilket man inte riktigt kan påstå att den varit innan.

Filmen lider dock av vissa dramaturgiska problem, då det är ett flertal rollfigurer som dyker upp från ingenstans utan att vi egentligen vet något om dem. Tids nog får vi visserligen förklaringar till allt, men en del av poängen med deckare försvinner med så många nya rollfigurer som dyker upp - det är helt enkelt poänglöst att försöka gissa sig till vem gärningsmannen är när vi dels inte får några konkreta ledtrådar och det dels lika gärna kan vara någon vi aldrig sett förut som någon av de potentiella gärningsmän vi redan lärt känna. Förvisso är filmen ganska oförutsägbar, men det hjälper inte mycket med det här tveksamma upplägget.

Dessutom förekommer vissa trovärdighetsproblem och logiska luckor, och en del poliser beter sig inte alltför smart. Som vanligt lider också filmen av en del allt annat än trovärdig dialog, och det är tråkigt att det inte verkar vara möjligt att producera kriminaldramer i Sverige där dialogen känns autentisk och realistisk. Som vanligt kan man också ifrågasätta hur det kan vara möjligt att knappt en enda Ystad-bo verkligen talar skånska... I biroller hör vi visserligen enstaka skånska repliker, men varenda polis talar rikssvenska helt utan skånsk dialekt.

Än en gång blir jag också irriterad över att vi ännu inte fått någon förklaring till Linda Wallanders frånvaro. Den här gången tas faktiskt Kurts och Lindas relation upp som hastigast under ett samtal, men inte heller nu får vi någon förklaring till var hon egentligen tagit vägen. Vi känner ju alla till Johanna Sällströms tragiska bortgång, men rollfigurens frånvaro måste faktiskt förklaras även i filmserien; en grundregel som det här filmteamet helt verkar ha missat.

Wallander är fortfarande en massproducerad filmserie enligt löpande bandet-metod, men man märker trots allt en märkbart högre budget än den förra säsongen. Det rör sig mer om autentiska miljöer och utomhusscener, och antalet studioinspelningar har minskat. Regi och klippning är ganska bra, och efter att den senaste regissören Agneta Fagerström-Olsson hållit sig till ett mer traditionellt bildspråk så tar Mikael Marecimain (som bl.a. gjorde Lasermannen och Upp till kamp) sig en del nya grepp. Han lyckas att åstadkomma ett mer energiskt och suggestivt bildspråk som sticker ut från mängden. Problemet är att han verkar lite för förtjust i användning av färgade kamerafilter för att åstadkomma effekter, som inledningsvis är häftigt och effektivt men som överutnyttjas för många gånger under filmen; vare sig det verkligen tjänar något syfte eller inte. Skådespelarinsatserna är återigen bra. Krister Henriksson är mycket lyckad som Wallander, och Nina Zanjani övertygar också som Isabelle. Sverrir Gudnason verkar bli bättre och bättre som Pontus, och har nu börjat spela helt okej. Gästrollerna i den här filmen är relativt bra, och jag blev framförallt imponerad över danska Iben Hjejle och Per Morberg som båda två är riktigt lyckade.

Sammanfattningsvis är Wallander - Vålnaden inte någon av de bättre filmerna i den här säsongen, och trots en vettig grundstory blir det bitvis ganska segt och oengagerande. Men filmen är ojämn, och mellan varven är det både spännande och berörande. Precis som alla tidigare Wallander-filmer duger den som lättsam underhållning för stunden, men lämnar inget bestående intryck och är inget man tänker på i efterhand. Betygsmässigt kan jag tyvärr inte ge filmen mer än en femma, och trots att filmen är fullt sevärd så borde samma story ha kunnat bli betydligt bättre.

DVD-utgåvan erbjuder anamorfisk bredbild, men formatet har ändrats från alla tidigare filmer i serien och är nu i 2,35:1, vilket på ren svenska innebär smala svarta fält upp- och nedtill på en Widescreen-TV och stora svarta fält på en 4:3-TV - det är ett lite egendomligt bildformat för en film som trots allt producerats speciellt för DVD. Ljudet finns i Dolby Digital 5.1 och DTS 6.1, även fast undertecknad inte haft möjlighet att spela upp det sistnämnda ljudspåret. Bild- och ljudkvaliteten är relativt bra, men bilden är tyvärr lite grynig. Filmen är textad på norska, danska, finska och engelska samt svenska för hörselskadade. Den svenska texten för hörselskadade innehåller den här gången enbart dialogen, och vare sig ljudförklaringar eller vem som säger vad. Det bör rimligen ställa till med en del problem för hörselskadade, men är positivt för oss med fullgod hörsel som behöver ha på texten för att förstå allt som sägs. Filmen lider nämligen av samma problem som de flesta svenska filmer, då ljudet lämnar en del övrigt att önska och det ofta är svårt att uppfatta vad som sägs.

När man matar in DVD-utgåvan visas distributörsjingel, innan en språkvalsmeny dyker upp. Därefter visas varningstexter på valt språk, som följs av en trailer för nästa Wallander-film Skytten. Vi kommer därefter till huvudmenyn, som är svenskspråkig och stillastående. Väljer man ingen text dyker det i själva verket upp ett svenskspråkigt textspår som innehåller översättning av de danskspråkiga repliker som förekommer i filmen. Som extramaterial hittar vi i vanlig ordning en lång rad trailers - samtliga 13 filmer från den första Wallander-säsongen, de nio tidigare filmerna den här säsongen, en trailer för den här filmen och nästa film i serien (Arvet). Där tar det roliga slut, och extramaterialet är minsann inte mycket att hänga i granen...

Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 10 augusti 2010
Senast uppdaterad: 11 augusti 2010

Recensionen har lästs 5504 gånger av 2963 personer, sedan den 10 augusti 2010

Betyg:
Film/serie * * * * *       5
DVD-produktion * * * *        4
Snittbetyg: * * * * och en halv       4,5

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
SEXA - ÅTTA - FEMMA - FEMMA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna


 

Vill du annonsera här?
Kontakta webbmastern