Dubbningshemsidan
Recensioner
Cold in July
(Cold in July)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Universal Sony Pictures Home Entertainment för recensionsexemplaret
Egenföretagaren Richard Dane lever ett stillsamt familjeliv i södra Texas med hustrun Ann och deras son Jordan. Men allting förändras när paret väcks av att någon lever om i deras hus. Richard tar nervöst fram sin pappas gamla pistol och går ner till köket. När han möts av en okänd man med ficklampa som lyser på honom får Richard panik och skjuter mot mannen, som genast dör. Polisen, med inspektör Ray Price i spetsen, identifierar snabbt mannen som den efterlyste brottslingen Freddy Russel, och fallet avskrivs som självförsvar. I samhället hyllas Richard som en hjälte, men han är inte alls lika nöjd med sig själv. När Freddys pappa Ben Russel blir villkorligt frigiven från ett långt fängelsestraff blir han måttligt förtjust i Richards tilltåg, och snart börjar Richard och Ann att frukta för sin säkerhet. Men Richard börjar snart misstänka att allting inte är så enkelt som det ser ut, och att polisen kanske vet mer än de låtsas om...
Till en början verkar Cold in July som en klassisk och förutsägbar thriller, och den första kvarten verkade allt ganska självklart. Men efter ett tag tar filmen oväntade vändningar, och byter spår till något helt annat. Då förvandlas det till en slags udda blandning mellan drama, thriller och film noir. Den får en mystisk och suggestiv stämning över sig, och från den punkten liknar filmen inte riktigt något man tidigare sett. Förmodligen lär den här annorlunda och originella filmen inte tilltala alla, men jag tyckte om den. Genom en imponerande stämning och känsla dras man snabbt in i handlingen, och den förblir engagerande. Intresset hålls vid liv på ett effektivt sätt, och jag uppskattar det lyckade tempot.
Det är intensivt, mystiskt och hyfsat spännande, och man vill hela tiden veta mer och få veta hur allting håller ihop. Det är en invecklad och bitvis rörig historia, och man måste vara ganska uppmärksam för att förstå allt; men om man är det får man också sitt lystmäte. Rollfigurerna är förvisso inte världens mest mångbottnade, men de två största rollfigurerna är ändå intressanta och får i alla fall en del nyanser. Cold in July har sin beskärda del av logiska luckor, men det mesta håller ändå ihop och medan man ser filmen är den både underhållande, fängslande och bitvis även tänkvärd.
Länge är det här en riktigt bra och engagerande film, som dessutom har en ovanlig ton och stil. Men när det återstår en dryg halvtimme känns det nästan som att luften går ur filmen. Då har vi fått veta allt vi kommer att få reda på, och det finns inte mycket kvar att berätta. Då förvandlas det istället till en mer traditionell "hämndfilm", där allting kretsar kring action, våld och skottlossning. Då förekommer alltför många scener av typen "Alla skjuter mot alla" (okej, inte bokstavligt; men ni förstår vad jag menar), och det blir ärligt talat ganska oengagerande. Mot slutet blev jag därför ganska uttråkad, i och med att allt väsentligt redan kommit fram och mysterierna är lösta. Manusförfattarna har helt enkelt inte så mycket mer att berätta mot slutet, varför filmens sista akt upplevs betydligt segare än de tidigare.
Cold in July kan närmast beskrivas som tre olika filmer i ett, som skiljer sig markant i både stil och story. De två första delarna tyckte jag verkligen om, men jag har svårare att se något större existensberättigande för den avslutande halvtimmen. Mot slutet blir också de logiska luckorna fler, och det blir svårare att förklara ett och annat. Richard beter sig också bitvis allt annat än logiskt, och åtminstone jag har svårt att förstå hans motivation för vissa av händelserna. När eftertexterna börjar rulla återstår dessutom obesvarade frågor; därav en viktig nyckelpunkt som närmast kan beskrivas som ena halvan av hela mysteriet som filmen kretsar kring.
Det här är också en väldigt "grabbig" film, som bitvis lämnar en något mansschauvinistisk känsla över sig. Kvinnosynen lämnar en del övrigt att önska, och framförallt är det irriterande att Richards fru Ann - för övrigt den enda väsentliga kvinnliga rollfiguren - blivit så stereotyp och endimensionell; faktiskt närmast klichéartad. Det kan knappast ha varit meningen, och att filmen avsiktligt är mansdominerad är heller ingen ursäkt för det. Särskilt under den andra halvan av filmen, då Ann till stora delar blir osynlig, börjar skildringen av henne att kännas allmänt olustig.
Fotot är utmärkt, och filmen har ett starkt och effektivt bildspråk tillsammans med en utmärkt tidskänsla där det ser ut och känns som 1989 in i minsta detalj. Musiken är också mycket lyckad och passande, och scenografin närmast perfekt. Skådespelarinsatserna är överlag riktigt bra. Michael C. Hall är mycket bra i huvudrollen som Richard, och spelar naturligt och trovärdigt utan överspel. Sam Shepard är också riktigt bra som Russel, och Vinessa Shaw gör allt som går av den tyvärr hopplöst stereotypa rollen som Ann. Jag blev tyvärr inte lika imponerad av Don Johnson, som visserligen är bättre än väntat men likväl balanserar på gränsen till överspel som Jim Bob.
Cold in July är en mycket annorlunda och nyskapande film, som blandar drama, thriller, action och film noir på ett intressant sätt. Det kan kanske delvis beskrivas som en slags märklig blandning mellan No Country For Old Men, True Detective och Quentin Tarantino - och ja, det är precis så märkligt som det låter. Till stora delar är det en riktigt bra och fängslande film, men tyvärr är den också ojämn där helheten inte imponerar lika mycket som de enskilda beståndsdelarna. Jag har framförallt svårt för filmens sista halvtimme, då den dittills så annorlunda stilen nästan helt överges till förmån för en mer traditionell actionrulle. Från den punkten handlar det i stort sett bara om hämnd, våld, våld och ännu mer våld. Jag kan i och för sig till viss del förstå tanken, men det blir ändå ganska oengagerande och utdraget. De alltmer påtagliga logiska luckorna gör heller inte saken bättre, och därför blev jag inte odelat positiv till filmen som helhet. Den är ändå fullt sevärd, och många kommer säkert att uppskatta den sista akten mer än jag gjorde, men fastän mitt betyg en dryg timme in i filmen var markant högre nöjer jag mig till sist med en svag sjua.
Blu-Ray-utgåvan erbjuder bredbild i formatet 2,40:1 (smala svarta fält upp- och nedtill på en Widescreen-TV) och ljud i DTS-HD 5.1 på bl.a. engelska. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra. Det finns textning på hela 20 olika språk, däribland de fem nordiska skandinaviska språken samt engelska för hörselskadade. Tyvärr finns dock ingen vanlig engelsk text och heller ingen svensk text för hörselskadade. Textningen är lagom stor och förhållandevis lättläst, men vid ljusare bakgrunder är det inte helt okomplicerat att faktiskt lyckas att läsa texten i och med de tunna kantlinjerna. Det är förvisso bättre ställt än med många andra Blu-Ray-filmer, då den här texten har en liten (men märkbar) skugga under sig, men fortfarande blir det lite svårläst vid ljusare bakgrunder. Det är ärligt talat egendomligt varför DVD vanligtvis har mer lättläst text än Blu-Ray, när det i mina ögon borde vara tvärtom.
När man matar in Blu-Ray-skivan möts man av en närmast överfull språkvalsmeny med alla 20 språken på samma sida, följt av distributörsjingel och varningstexter. Därefter spelas ett par trailers för andra filmer, som går att hoppa förbi. Därpå kommer man till huvudmenyn, som är snygg och rörlig men som märkligt nog är neutral utan något språk alls. Det är en fin idé, men det fungerar inte riktigt lika bra i praktiken. Att Play-symbolen (en högerriktad pil) innebär att spela filmen kan väl de flesta lista ut, men att en uppslagen bok innebär scenval eller att en asterisk (*) innebär bonusmaterial är knappast lika självklart. Den här filmen har dock ingen skärmsläckare och då menyalternativen dessutom visas i nedrekant istället för vänsterkant kan man dra slutsatsen att just denna Blu-Rayauthoring gjorts av ett annat företag än de flesta andra Universal-produktioner.
Det enda bonusmaterial som finns på skivan är ett flertal bortklippta scener på totalt 15 minuter. En del av dessa är för all del hyfsat intressanta att se på, men ingen är särskilt viktig för handlingen så det är förståeligt att de klippts bort. Flera av scenerna känns också ganska övertydliga, och verkar mest gå ut på att mer ingående förklara rollfigurer och händelser som vi ändå redan har lyckats lista ut med mer subtila ledtrådar under själva filmen. Där tar det roliga slut, och det är tråkigt att det inte finns någon form av bakom kulisserna-dokumentär, som hade kunnat ta upp själva filmen. De bortklippta scenerna har tyvärr ingen svensk text, men det finns i alla fall engelsk text vilket är betydligt bättre än ingenting.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 7 april 2015
Senast uppdaterad: 8 april 2015
Recensionen har lästs 3087 gånger av 1691 personer, sedan den 7 april 2015
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| BD-produktion |
|
5 |
| Snittbetyg: |
|
6 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(1054872)a(1587777))