Dubbningshemsidan
Recensioner
Maestro
(Maestro)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen, filmen eller dess dubbning samt sätta egna betyg.
Den amerikanska kompositören, dirigenten och pianisten Leonard Bernstein (1918 - 1990) hann med mycket under sitt yrkesverksamma liv, och skrev både symfonier, musik till musikaler, teatrar, operor och filmer; men lär nog i dagens läge allra mest vara ihågkommen för musiken till musikalen West Side Story. I detta Oscarsnominerade drama får vi följa Leonard från 1943, då han som 25-åring får hoppa in med kort varsel som dirigent för New Yorks filharmoniker när dirigenten blir sjuk. Det blir början på en framgångsrik karriär, och strax därpå blir han också blixtförälskad i Felicia; trots att han vid tillfället redan har ett förhållande med musikern David Oppenheim. Han och Felicia gifter sig, samtidigt som han fortsätter att ha homosexuella affärer under hela livet.
Det är ett lovvärt initiativ att göra en film om den talangfulle Leonard Bernstein, och den komplicerade relationen med frun Felicia finns absolut anledning att fördjupa sig i. Jag kan inte påstå att jag var alltför insatt i Leonard Bernstein innan jag såg filmen, och frågan är hur mycket mer jag lärt mig efter att ha sett den...? Men trots att man kanske inte riktigt får veta lika mycket som jag hade önskat, så är Maestro en riktigt bra film. Det är intressant och engagerande, och framförallt när det gäller relationen med Felicia och männen i hans liv är det ett fascinerande ämne att fördjupa sig i. Det är underhållande och småroligt, men framförallt fängslande.
Det är också stämningsfullt och med en utmärkt atmosfär, som passar in på Bernstein som person. Här finns också en hel del vacker musik, och att få se Bernstein dirigera ger mer än jag hade väntat mig. Men märkligt nog förekommer i stort sett ingen musik från hans musikaler - och West Side Story nämns bokstavlivt talat bara i en enda mening, vilket känns lite märkligt då jag tror att jag vågar hävda att gemene man nog mest känner till den, av allt Bernstein gjort under sin långa karriär. Men här handlar det mer om hans privatliv än om karriären, och det kan kanske vara ett klokt drag då karriären är nog så lätt att googla sig till kunskaper kring.
Men under filmens första halva upplevs det lite rörigt, då filmen har ett lite annorlunda bildspråk och berättarteknik, som korsklipper och hoppar mellan scener och situationer i ett raskt tempo. Det är säkerligen fullt avsiktligt, i och med Bernsteins personlighet då han verkar ha haft stora svårigheter att vara ensam och stillastående, men det blir ändå lite rörigt skildrat. Det gör också att filmen inledningsvis inte riktigt blir så engagerande eller berörande som jag hade hoppats på. Det blir bättre med tiden, och den andra halvan är betydligt mer engagerande än den första - då blir det periodvis också riktigt gripande, då det är svårt att hålla tårarna borta.
I synnerhet under filmens första halva förekommer också en hel del tidshopp, då filmen hoppar framåt mycket snabbt och ett par decennier förlöper inom loppet av en timme. Det gör att det upplevs lite fragmentariskt, då man knappt hinner förstå vem som är vem då i synnerhet Bernsteins barn hinner förändras i utseende så mycket; vi hinner knappt blinka innan Jamie går från ett litet barn till en fullvuxen kvinna. Det här är förstås ett svårlösligt problem, och biografier som ska hinna skildra nästan ett helt liv inom loppet av ett par timmar får oundvikligen problem med just sådant här - trots allt har de flesta gjort så mycket under ett liv, så att en enda film omöjligen kan göra allt rättvisa. Men det borde åtminstone ha gått att dra ut på det hela lite mer, för att få ett tydligare grepp vad som hänt under årens lopp; istället för att bara hoppa fram tiotalet år på någon sekund.
Maestro är en riktigt bra och välgjord film, med ett snyggt men annorlunda foto - det börjar i svartvitt och 4:3-format, men när Bernstein blir äldre förvandlas det plötsligt till färg och normal vidfilm. Det kan man ha delade meningar om, men för mig fungerar det bättre än väntat. Skådespelarinsatserna är utmärkta, och både Bradley Cooper och Carey Mulligan är fantastiska i sina roller - men jag kan inte låta bli att släppa att Bradley Coopers fejkade näsa distraherar mer än det tillför, i ett försök att efterlikna den riktiga Leonard Bernstein. Men det är bra och engagerande, och värdefullt att få en inblick i en sådan talangfull mans liv - men det alltför vanliga problemet med att skildra ett långt liv under kort tid gör sig påmint även här, liksom ett lite rörigt upplägg under framförallt filmens inledande 45 minuter. Så det känns som att det hade kunnat bli ännu bättre, men Maestro är ändå en film väl värd att se och når med nöd och näppe upp till en svag åtta i betyg. Men det är inte någon av de bästa av årets Oscarsnominerade filmer, och den kommer inte upp i samma klass som framförallt Past Lives.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 18 juli 2024
Recensionen har lästs 849 gånger av 657 personer, sedan den 18 juli 2024
Betyg: |
Film/serie |
|
8 |
DVD-produktion |
|
-- |
|
Snittbetyg: |
|
8 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen, filmen eller dess dubbning. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg