Dubbningshemsidan

Recensioner

Icke-dubbade filmer

Molly's Game
(Molly's Game)

Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.

Sök efter Molly's Game på CDON
Sök efter Molly's Game på Discshop.se
   ANNONS
Drama / Sport / Verklighetsbaserad / Biografi / Spelfilm / Baserad på bok / Långfilm
Målgrupp: Ungdomar / Vuxna  [Sök exakt denna kombination]
Speltid: 2 timmar 20 minuter
Genre: Drama/biografi
Produktionsland/år: USA/Kina, 2017
Produktionsbolag: STX Entertainment, Huayi Brothers Media, Entertainment One & Pascal Pictures
Producent: Mark Gordon, Amy Pascal & Matt Jackson
Regi: Aaron Sorkin
Manusförfattare: Aaron Sorkin, baserad på en självbiografisk roman av Molly Bloom
Svensk distributör: Scanbox Entertainment Sweden AB
Klarar av Bechdel-testet: Ja, klarar alla tre steg
                                          (Kompletteringar och rättelser tas tacksamt emot via e-post)
Medverkande:
Molly Bloom - Jessica Chastain Charlie Jaffey - Idris Elba
Larry Bloom - Kevin Costner Charlene Bloom - Claire Rankin
Spelare X - Michael Cera Brad - Brian d'Arcy James
Dean Keith - Jeremy Strong Douglas Downey - Chris O'Dowd
B - Angela Gots Harlan Eustice - Bill Camp
Harrison Wellstone - J.C. MacKenzie Jay - Justin Kirk
Winston - Natalie Krill Stella - Whitney Peak
Molly som barn - Piper Howell Molly som tonåring - Samantha Isler

Molly Bloom (född 1978) var en gång i tiden en framgångsrik skidåkare, främst inriktad på puckelpist och rankad trea i Nordamerika. Låter imponerande, men var inte så imponerande i hennes familj, där hennes bror är rankad etta i världen... Efter en svår skada vid en skidåkningstävling just innan OS-uttagningarna tvingas Molly lämna skidåkningen bakom sig, och i början av 2000-talet flyttar hon till Los Angeles för att komma bort från sin krävande pappa. Hon får jobb som servitris och assistent hos mäklaren Dean Keith (i verkligheten Darin Feinstein), och en dag ber han henne att arrangera exklusiva pokerträffar för kändisar. Det är dyra pokerturneringar med hundratusentals dollar i potten, och när Dean börjar kontrollera henne lite för mycket ser hon chansen att komma bort från honom och själv ta över alla pokerspelarna till en egen pokerklubb. Hon tjänar storkovan och försöker hålla sig laglig i möjligaste mån, men efter att av misstag ha råkat bjuda in den ryska maffian till pokerträffarna blir hon anhållen av FBI. Hon riskerar långa fängelsestraff, och försvarsadvokaten Charlie Jaffey (i verkligheten Jim Walden) är hennes enda hopp.

På papperet låter det inte så märkvärdigt, men samtidigt är det svårt att inte få höga förhoppningar av en film med en så talangfull manusförfattare som Aaron Sorkin - få författare är bättre än han på att skriva riktigt bra och trovärdig dialog. Till största delen infriades förväntningarna, och Molly's Game är en riktigt bra film. Jag hade aldrig ens hört talats om Molly Bloom eller någon av händelserna innan jag såg filmen - huruvida det tyder på bristande allmänbildning från min sida eller på att händelserna och personen är mest känd i USA vågar jag inte sia om, men jag hoppas på det sistnämnda... Det är hursomhelst en intressant och fascinerande berättelse, och det faktum att allt hänt på riktigt och att filmen bygger på just Molly Blooms självbiografi gör också allting ännu mer intressant. Det är underhållande och engagerande, och intresset hålls vid liv på ett elegant sätt.

Det är småroligt och charmigt, och i vanlig ordning när det gäller Aaron Sorkin är dialogen naturlig och förstklassig. Det är ett rappt tempo, och jag uppskattar verkligen Sorkins fyndiga och vassa dialog, som nästan alltid förhöjer helhetsintrycket - så även här. I synnerhet dialogen gör filmen minnesvärd och fascinerande, och det är få förunnat att lyckas att få monologer och ordväxlingar att upplevas spännande. Därigenom upplevs även filmen realistisk och verklighetstrogen. Det är dessutom hela tiden underhållande, vilket jag aldrig hade kunnat tro att en film om poker skulle kunna bli. Det är få ämnen i världen som i mina ögon är så tråkiga som pokerspel, så det säger en del om Aaron Sorkins talang som manusförfattare att kunna få filmen så intressant och underhållande.

Däremot tycker jag att filmen inte riktigt ger en rimlig förklaring till varför Molly började med pokerspelen, och hur det kunnat gå så långt. Aaron Sorkin verkar antyda att allt kretsar kring problem med Mollys hårda och dominerande pappa, och det är säkert en del av förklaringen men knappast hela orsaken. Det känns helt enkelt som lite förenklat.

Dessutom är det olyckligt att Molly upplevs ytligare än hon säkerligen är i verkligheten, och hon skildras i stort sett som en isdrottning som inte tycks ha några relationer med någon och knappt ens pratar om sina föräldrar. Hennes självbiografi ger enligt uppgift en helt annan bild, så därför är det märkligt varför filmen väljer att ge en så ytlig bild av Molly som person. Bland annat nämns inte ett ord om de pojkvänner som hon hade under de år då filmens händelser skildrar, och även fast filmen gör rätt i att inte börja fokusera på romantik är det märkligt att helt utelämna alla relationer. Det är helt enkelt att göra Molly Bloom en björntjänst, och hon blir därför inte lika intressant som den verkliga personen tycks vara.

Det är också lite märkligt varför filmen väljer att förutom Molly helt och hållet hålla sig vid fiktiva namn, och nämner inga riktiga namn alls på de kändisar som det handlar om - inte ens de personer som nämns i klartext i boken, och som även nämns i filmen, får vi i filmen veta vilka personer det rör sig om. Lite märkligt, och rimligtvis kan ju namn som redan avslöjats på annat håll inte anses vara särskilt hemliga längre. Ungefär runt mittstrecket börjar filmen också upplevas lite utdragen, och jag tror Molly's Game hade vunnit på att kortas ned en del. Trots allt är 2 timmar 20 minuter väldigt länge, och trots de omfattande händelserna medför det lite för långa scener kring pokerborden som mest verkar gå ut på att nämna så många facktermer som möjligt som åtminstone undertecknad inte förstod ett ord av.

Fotot är snyggt, och filmen har ett effektivt bildspråk som till och med lyckas att få pokerscener att få en intensitet och ett rappt tempo. Skådespelarinsatserna är överlag bra. Framförallt är Jessica Chestain lysande i huvudrollen som Molly Bloom, och gör en stark och minnesvärd rollprestation helt utan konstlade manér. Kevin Costner är tyvärr lite för känd, vilket gör att filmillusionen blir lidande i rollen som Mollys pappa, men han gör i och för sig ändå en helt okej insats. Idris Elba är riktigt bra som hennes advokat, och gör en stark och lyckad rollprestation, även om det till största delen inte är någon alltför krävande roll. Michael Cera känns tyvärr malplacerad i rollen som Spelare X, och någonting gör att han inte riktigt passar in där trots att han absolut är en utmärkt skådespelare.

Molly's Game är överlag en riktigt bra film, som har ett rappt tempo, en förstklassig dialog och en intressant handling. Det är fascinerande och ganska tänkvärt, och det är imponerande att lyckas att göra en så intressant film utifrån ett så pass svårtillgängligt ämne som poker. Det här är också ett av fåtalet fall där det fungerar perfekt med Mollys berättarröst; ett grepp som sällan fungerar på film men som här används till filmens fördel för att tydligare skildra allt ur Mollys perspektiv. Men trots de många positiva egenskaperna upplevs filmen tyvärr lite ytlig, och går inte riktigt in på djupet vare sig kring Molly som person eller kring hur allting började. Det är lite olyckligt, då allting tyder på att den verkliga Molly Bloom inte alls är ytlig; något man tyvärr kan få intrycket av i filmen. Filmen är också lite för lång för sitt eget bästa, och fastän det aldrig blir segt och inte direkt långsamt heller, så blir det ändå lite långrandigt mellan varven. Därför blir filmen inte riktigt så märkvärdig som den hade kunnat bli, men icke desto mindre är det en välgjord och underhållande film som är väl värd att se. Jag har länge velat vad gäller betygsättningen, men väljer till sist en mycket stark sjua i betyg; men den åttonde stjärnan är verkligen inte långt borta.


Recensionen skriven: 18 januari 2018

Recensionen har lästs 575 gånger av 405 personer, sedan den 18 januari 2018

Betyg:
Film/serie * * * * * * *    
7
DVD-produktion   --
Snittbetyg: * * * * * * *     7

Läsarnas betyg

Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom att ange dina betyg här nedan.

Ditt betyg:
Film/serie:

Läsarnas kommentarer

Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.

Ditt namn:
Din e-post-adress:
(visas inte för allmänheten,
men krävs av säkerhetsskäl)
Kommentarer:
För att verifiera att du är en levande människa (och inte en robot), skriv in följande siffror i textrutan nedanför. Du ska skriva in som siffror, utan mellanslag eller bindestreck.
SEXA - FEMMA - NIA - ETTA
Skriv in ovanstående siffror:
 

psychedelic

© 2017 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg

Skriv ut
Läs mer om utskriftsfunktionerna