Dubbningshemsidan
Recensioner
The Lost Daughter
(The Lost Daughter)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen, filmen eller dess dubbning samt sätta egna betyg.
Den 48-åriga universitetsprofessorn och översättaren Leda är ensam på semester i Grekland, och tänker försöka få lite jobb gjort samtidigt. Till en början inga problem, men när den vackra stranden invaderas av en väldigt högljudd och och bråkig amerikansk familj blir det genast svårare. Stämningen blir snabbt prekär när familjen ber Leda att flytta sig från sin plats på stranden, medan hon vägrar. Men Leda får snart bättre kontakt med den unga mamman Nina och hennes dotter Elena, efter att Elena försvinner på stranden och Leda lyckas hitta åt henne. Deras relation får Leda att tänka tillbaka på hennes liv som ung mamma ett par decennier tidigare, och hennes ansträngda relation med sina två döttrar. Men snart "lånar" Leda den lilla flickan Elenas favoritdocka, och gömmer den samtidigt som hela familjen letar efter dockan...
Jag har tyvärr inte läst Elena Ferrantes roman (som i Sverige fick titeln "Skuggan av en dotter"), och har därför inget att jämföra med. men The Lost Daughter ät en riktigt bra film, som överraskar trots att handlingen i sig inte är så märkvärdig. Det är ett intressant tema, och filmen ställer viktiga och intressanta frågor utan att presentera några svar. Det är tänkvärt och förvånansvärt djupsint, och det är lågmäld film där publiken får dra sina egna slutsatser utan att skrivas på näsan.
Det är en väldigt lågintensiv film, som puttrar på i sakta mak utan något högt tempo - men där det trots det aldrig upplevs segt eller tråkigt, utan det hela tiden händer precis lagom mycket. Den yttre handlingen är begränsad, utan istället handlar det mycket om sinnesstämningar, känslor och tankar; där desto mer antyds än vad som framgår rakt ut. Filmen utspelas dels i "nutid" och dels via tillbakablickar, och det fungerar bättre än väntat där det aldrig råder någon tvekan om vad som är då eller nu trots att det aldrig finns några textskyltar med årtal eller dylikt.
Det är charmigt, underhållande och delvis även spännande på ett väldigt lågintensivt och subtilt sätt. Det är lågmält och blir aldrig minsta lilla övertydligt, men samtidigt förstår man hela tiden vad som händer, även om man inte alltid kan förstå sig på varför alla gör som de gör. Leda är helt klart inte världens mest sympatiska rollfigur, men då allting skildras ur hennes perspektiv får vi ändå en viss förståelse och kan sätta oss in i hennes situation. Men exakt varför hon stjäl dockan blir aldrig klart, utan där får man läsa mellan raderna och dra sina egna slutsatser.
Dock tycker jag det är lite synd att många av rollfigurerna förblir tämligen endimensionella och intetsägande. Det är egentligen bara Nina och till viss del Will som hinner få någon slags substans och djup, och de flesta andra får vi knappt ens veta namnet på. Det är lite synd, då det trots allt är en stor familj som dyker upp men där vi inte ens förstår hur alla är släkt med varandra. Och att Ninas man fått så lite utrymme, så att vi knappt ens får veta vad han heter, är lite synd. Ibland går det också lite för långt med den lågmälda stilen, där jag hade velat veta lite mer rakt ut, och exempelvis hade jag gärna velat förstå tydligare Ledas beteende med dockan. Slutet känns också något abrupt, även om det för all del inte alls är dåligt.
The Lost Daughter är en mycket bra och välgjord film, med ett utmärkt foto som erbjuder vackra vyer i kombination med ett imponerande sinne för detaljer. Skådespelarinsatserna är också utmärkta, där i synnerhet Olivia Colman är strålande i en svår och utmanande roll som Leda. Hela filmen står och faller med henne, så det är tur att hon är fantastisk i huvudrollen och gör en väldigt minnesvärd insats. Hon borde verkligen ha vunnit Oscarn för bästa kvinnliga huvudroll, för Olivias rollinsats är ärligt talat betydligt mer imponerande än Jessica Chastains dito i The Eyes of Tammi Faye. Jessie Buckley är också mycket bra som den yngre Leda, och även i övrigt är det bra skådespelare. Det är en lågmäld, djupsint och tänkvärd film, som är mycket minnesvärd även om den ibland kanske kan upplevas en aning för lågmäld. Den når kanske inte upp till de bästa av årets Oscarsnominerade filmer, men det är inte så långt ifrån och det här är en film som är väl värd att ses för alla. Mitt betyg stannar därför på en svag åtta, och även om det hade kunnat bli ännu bättre så är det riktigt bra som det är.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 9 september 2022
Recensionen har lästs 1390 gånger av 729 personer, sedan den 9 september 2022
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
8 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
8 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen, filmen eller dess dubbning. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(1054872)a(1587777))