Dubbningshemsidan
Recensioner
Tillbaka till Seoul
(Retour ā Séoul)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen, filmen eller dess dubbning samt sätta egna betyg.
Freddie är 25 år gammal, och är född i Sydkorea men adopterades som spädbarn till Frankrike. Efter att ha levt hela sitt liv i Paris ska hon åka på semester i två veckor ensam, där hon av en ren impulshandling hamnar i Seoul i Sydkorea. Trots att hon varken kan seder eller språket i Sydkorea kontaktar hon adoptionsförmedlingen som ordnade hennes adoption, i ett försök att komma i kontakt med sina biologiska föräldrar. Hennes biologiska mamma svarar inte på förfrågningarna, men hennes pappa och hela hans familj vill träffa henne; och mötet hade nog kunnat gå bättre...
Tillbaka till Seoul är en bra och tänkvärd film, och ämnet och frågeställningen kring adoption och att hitta sina rötter är både fascinerande och alltid lika intressant. Så att det funnits de bästa avsikter bakom Kambodjas Oscarsbidrag 2023 behöver ingen ifrågasätta, men likväl känner jag mig lite kluven till resultatet. Det börjar väldigt bra, och den första timmen är både fängslande, intressant, tänkvärd och gripande - ett starkt drama som ingen kommer lämnas oberörd av, och man vill hela tiden veta mer. Freddie är inte den mest sympatiska rollfiguren i världshistorien, men likväl kan man på något plan känna för henne.
Man vill hela tiden veta hur det ska gå, och det är oförutsägbart och hyfsat lågmält. Här finns en del humor, en del charm men också en gripande och rörande historia. Rollfigurerna är intressanta, och jag uppskattar att nästan alla blivit mångfacetterade och nyanserade - här är ingen helt god eller ond, och alla har både bra och dåliga sidor; även om vi i ärlighetens namn inte får veta tillräckligt mycket om en del av birollerna. Miljön är utmärkt, och det är stämningsfullt och vackert. Det är gripande på ett naturligt sätt, utan att spela på känslosträngar; och även om det bitvis kan upplevas något övertydligt så fungerar det ändå bra då vi relativt sällan skrivs på näsan. Tempot är lagom högt, och det händer något hela tiden utan att upplevas rörigt.
Allt det här låter bra, och det är det också. Den första timmen fungerar överlag riktigt bra, även om ett fåtal scener upplevs något repetitiva. Men sen har manusförfattarna hittat på att skriva en flertalet stora tidshopp, som fungerar lite si och så. Under den andra timmen hinner hela åtta år gå, och detta med flera stora hopp. Jag har lite svårt att se vitsen med de tidshoppen, då Freddie inte ser ut att utvecklas tillräckligt mycket. Många frågetecken kvarstår, och jag får hela tiden känslan av att det hade underlättat att veta vad som hänt under de överhoppade åren för att få klarhet i en del av frågetecknen. Största vitsen med att hoppa framåt i tiden torde väl ändå vara för att visa på någon slags utveckling, men till största delen ser vi ingen direkt utveckling vilket gör det svårare att förstå logiken bakom hoppen.
Flera rollfigurer kommer och går, till synes ganska obemärkt, och den enda gemensamma nämnaren är Freddie. Just därför fungerar det lite si och så att Freddie sällan upplevs alltför sympatisk, och att hennes beteende inte alltid går att köpa. Visst förstår man att folk kan bli vilsna av att inte veta tillräckligt om sina biologiska föräldrar och sina rötter, men så här mycket...? Om vi hade fått lära känna Freddie ännu bättre och fått en lite större förklaring till hennes beteende hade nog filmen blivit ännu mer engagerande. Jag hade också velat se mer av Freddies biologiska pappa, som mest är med i några få scener men som däremellan lyser med sin frånvaro på ett något svårförklarat sätt; likaså en del andra vändningar som också upplevs något ologiska.
Tillbaka Till Seoul är överlag en riktigt bra och välgjord film, med ett snyggt foto, fin stämning och utmärkta skådespelare. Debuterande Park Ji-min är mycket bra i huvudrollen som Freddie, och Oh Kwang-rok är som vanligt bra i en utmanande roll som hennes biologiska pappa. Halva filmen kände jag att den förtjänade en åtta i betyg, då intresset hålls vid liv på ett så snyggt sätt och med flera både starka och roliga scener. Men tyvärr tappar filmen delvis bort sig när de börjar krångla sig in på flera tidshopp under den andra halvan, och det uppstår en del villovägar som inte känns helt logiska. Till sist klarnar det mesta och slutscenerna är lyckade, men dessförinnan känns det lite som att manusförfattaren går vilse under tidshoppen; som varken känns helt nödvändiga eller logiska. Det är ändå en fullt sevärd film, som är både vacker och rörande, men det som hade kunnat bli ett mästerverk stannar tyvärr "bara" på bra - och även fast den är väl värd att se, nöjer jag mig med en stabil sjua i betyg.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 25 januari 2024
Recensionen har lästs 1007 gånger av 771 personer, sedan den 25 januari 2024
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
-- |
|
| Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen, filmen eller dess dubbning. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(1054872)a(1587777))