Dubbningshemsidan
Recensioner
Trespass
(Trespass)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Nordisk Film för recensionsexemplaret
Kyle är diamanthandlare, och har nyligen flyttat med sin fru Sarah och deras tonårsdotter Avery till ett fint lyxhus långt från vägen och långt från närmaste grannar. Där kan de leva i lugn och ro, förutom att Kyle mer bryr sig om jobbet än att umgås med sin familj. Efter att Sarah och Kyle nekat Avery att fara på fest smiter hon ut i alla fall. Strax därpå ringer det på porttelefonen, där en uniformerad polis ber att få komma in och prata med paret. Kyle öppnar dörren, och in stormar tre beväpnade rånare som till varje pris vill få tag i diamanterna i Kyles kassaskåp. Men när det faktiskt inte visar sig finnas några diamanter i kassaskåpet blir den för rånarna så enkla planen plötsligt betydligt mer komplicerad, och rånarna börjar snart bete sig mer och mer irrationellt...
Är det någon som tycker att Trespass låter som ett originellt och nyskapande mästerverk? Det är det inte heller. Vi har sett liknande filmer ett flertal gånger förut, och alltför mycket nytt finns inte under solen den här gången. Det finns inget nyskapande med filmen, men storyn är intressant och förhållandevis genomarbetad. Och alla filmer behöver ju faktiskt inte vara originella, utan med en thriller som denna är det trots allt spänningen som är det viktigaste. Och på den punkten har Joel Schumacher verkligen lyckats.
Det är en intensiv och spännande film, där man sitter på helspänn hela tiden. Det förblir fängslande från början till slut, och filmen har ett föredömligt tempo när det verkligen händer någonting hela tiden. Detta trots att miljöerna är minst sagt begränsade, och 80% av filmen utspelas i något av rummen i familjen Millers hus. Antalet lokaler kan räknas på ena handens fingrar, och antalet utomhusscener är ännu färre. Det kan lätt bli tråkigt med filmer som nästan bara utspelas på ett och samma ställe, men det fungerar ändå ganska väl med Trespass som gör något positivt av de begränsade miljöerna och istället bygger upp en mycket effektiv klaustrofobisk stämning med enkla medel. Det är obehagligt och oerhört spännande. Dessutom uppskattar jag filmens psykologiska stil, där det fysiska våldet är begränsat och det mer handlar om hot och obehagskänslor. Man kan lätt sätta sig in i familjen Millers mardrömssituation, och jag vågar inte ens tänka på vad jag hade gjort i en liknande situation. Kyle känns tyvärr en smula onyanserad och osympatisk, men både Sarah och Avery har blivit förhållandevis mångbottnade och är lätta att sympatisera med. Det är riktigt engagerande och fascinerande, trots att filmen inte erbjuder något större djup.
Det låter lyckat, och väldigt länge är det också det. Under den första timmen är Trespass en riktigt bra film, som med sin traditionella men effektiva psykologiska stil erbjuder en otrolig spänning, en utmärkt klaustrofobisk skräckstämning och åtminstone två rollfigurer som man verkligen bryr sig om. Det är också förhållandevis trovärdigt, och man är engagerad till 100% hela tiden. Men som ni säkert redan listat ut finns det en hake... Tyvärr lyckas filmteamet inte riktigt att bibehålla samma fina stil hela vägen, utan under filmens sista halvtimme uppstår alltfler vändningar som visserligen är oväntade men också känns ologiska och osannolika. Det uppstår allt fler logiska luckor, och bitvis börjar det kännas tillrättalagt.
I takt med att manusförfattarna känt sig tvingade att förklara gärningsmännens motiv och baktankar mer och mer blir det också onödigt rörigt, och till sist blir man nästan less på alla tillspetsade situationer. Det gör heller inte saken bättre att gärningsmännen bitvis beter sig allt annat än logiskt. Det är väldigt tråkigt att manusförfattarna och regissören inte kunnat bibehålla den första timmens imponerande stil, för allt eftersom gärningsmännens baktankar förklaras mer och mer så börjar allting att kännas mer orealistiskt, och mot slutet spårar det ur lite för mycket. Men det är ändå riktigt spännande även under den sista tredjedelen, och därför vill man hela tiden ser hur allting kommer att sluta. Inte för att det är alltför svårt att förutspå, för Trespass är ärligt talat ganska förutsägbar...
Fotot är snyggt, och filmen har ett starkt bildspråk som utnyttjar de begränsade miljöerna på ett stämningsfullt och effektivt sätt. Skådespelarinsatserna är överlag ganska bra. Nicolas Cage gör en hyfsad insats, men har tyvärr en förkärlek att spela över vid en del scener. Nicole Kidman gör en stabil och fin insats, men håller en ovanligt låg profil och känns inte riktigt lika inlevelsefull som vanligt. Det går helt enkelt lite mer på rutin än man är van vid. Den bästa insatsen står utan tvekan Liana Liberato (mest känd från Trust) för, i en lagom nedtonad och mycket naturtrogen prestation som dottern Avery. Hon är den enda som känns 100% naturlig, och är verkligen en naturbegåvning. Av skurkarna gör Cam Gigandet och Ben Mendelsohn ganska bra insatser, men båda två spelar ibland över. Jordana Spiro är riktigt bra som Patel, och gör vad som går av den tyvärr lite outvecklade rollfiguren.
Trespass är en bra, spännande och underhållande thriller, som inte erbjuder något större djup eller något direkt budskap, men som engagerar till fullo och som är väl värd att se. Det är inget jag vill se om, men som underhållning för stunden duger det mer än väl. Det är bara tråkigt att filmteamet inte har lyckats bibehålla den första timmens effektiva stämning och känsla hela vägen ut, för mot slutet uppstår lite för många logiska luckor och det blir onödigt tillrättalagt. Därför nöjer jag mig med en svag sjua i betyg, medan filmen definitivt hade fått ett högre betyg om den första timmens stil kunnat hålla i sig hela vägen.
DVD-utgåvan erbjuder bild i anamorfisk Widescreen med proportionerna 1,85:1, och ljudet finns i både Dolby Digital 5.1 och 2-kanalig stereo. Bild- och ljudkvaliteten är bra. Filmen är textad på svenska, norska, finska och isländska, men tyvärr finns ingen engelsk text och heller ingen text för hörselskadade. När man matar in DVD-skivan möts man av en språkvalsmeny följt av distributörsjingel och varningstexter. Därefter spelas några trailers för andra filmer, som går att hoppa förbi. Därefter kommer vi till huvudmenyn, som är stillastående, stilren och engelskspråkig. Tyvärr finns inget extramaterial alls, vilket är tråkigt även om det här inte är den sortens film där man behöver en massa bonus.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 6 december 2012
Senast uppdaterad: 7 december 2012
Recensionen har lästs 3466 gånger av 1984 personer, sedan den 6 december 2012
| Betyg: |
| Film/serie |
  |
7 |
| DVD-produktion |
|
4 |
| Snittbetyg: |
 |
5,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg
g(16153296)a(1587777))
g(59966)a(1587777))