Dubbningshemsidan
Recensioner
A Man Called Otto
(A Man Called Otto)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen, filmen eller dess dubbning samt sätta egna betyg.
63-årige Otto är änkling och bor i Pennsylvania. Han har blivit bitter och arg över det mesta, och när han inte längre har ett jobb och hans fru inte längre är i livet känner han inte att han har något kvar att leva för. Han försöker att begå självmord, men blir avbruten av sin nya latinamerikanska granne Marisol och hennes man - och trots att han inte alls vill, så blir han mer och mer involverad i deras liv.
En man som heter Ove var en bra film, även om jag aldrig varit lika förtjust i den som resten av världen tycks vara - och Fredrik Backmans roman har jag fortfarande inte haft tålamod nog att ta mig igenom... A Man Called Otto är en ganska bra film, som i vissa aspekter fungerar bättre än den svenska filmen och i vissa aspekter sämre. Det är en charmig och underhållande film, och är man ute efter lättsam underhållning för stunden är det ett bra val. Det är mysigt och med intressanta rollfigurer, och som jag kommer ihåg det känns Otto lite mer dynamisk och mer intressant än Ove i den svenska tappningen.
Det finns förstås även här ett visst djup, och tillräckligt mycket har förändrats för att man ska ha utbyte av filmen även om man sett En man som heter Ove (vilket jag räknar med att de flesta i Sverige har). Marisol är också en intressant och nyanserad rollfigur, som känns mer genomarbetad än vad jag vill minnas att Parvaneh gjorde i den svenska filmen. Det gör att den sidohistorien fungerar bättre än i svensk version, och det blir både lite berörande men framförallt ganska roligt. Jag uppskattar också att Marisols familj har fått större utrymme här än i En man som heter Ove, vilket fungerar bra.
Men ack så övertydligt det blivit...! Redan den svenska filmen var för övertydlig, och här har det blivit ännu värre - ingenting ska förbli outsagt, utan här vill manusförfattaren säga precis allt och servera allt på silverfat. Det blir ganska tröttsamt efter ett tag, och tillbakablickarna med Otto och hans fru blir dessutom kraftigt överromantiserade och översentimentala, på ett så där typiskt amerikanskt sätt som knappt ens förekommer utanför USA. Det är möjligt att en amerikansk publik uppskattar sådan här sentimentalitet, men för de flesta andra blir det för mycket av det goda och filmen hade vunnit på att tonas ned en hel del. Det är den tydligaste nackdelen jämfört med den svenska filmen, och då var även den alldeles för översentimental och övertydlig.
Men skådespelarna är riktigt bra, och Tom Hanks gör en av sina bästa insatser på många år. Visst kan man ibland skönja hans charm innanför Ottos vresiga humör, men överlag fungerar det riktigt bra och han gör en mycket övertygande insats. Mariana Treviño är också utmärkt som Marisol, och gör en mycket övertygande insats med både charm, humor och värme. De flesta andra skådespelare spelar också riktigt bra, men tyvärr finns det ett undantag - Truman Hanks (Toms son) gör ett väldigt stelt och opersonligt intryck som Otto som ung, och bidrar till att tillbakablickarna inte alls fungerar. Då Otto som ung inte har någon som helst utstrålning framstår det som obegripligt vad Sonya egentligen sett hos honom, och det bidrar till att tillbakablickarna överlag fungerar ganska dåligt. Nog måste det ha gått att hitta någon lite bättre skådespelare i den rollen, i synnerhet som Truman inte ens är alltför lik sin pappa...? Däremot uppskattar jag att man här har slopat berättarrösten, som inte fungerade så bra i den svenska versionen.
A Man Called Otto är en överlag välgjord och underhållande film, som med enstaka undantag har mycket bra skådespelare och som är smårolig och charmig. Det är inget man kommer vilja se om flera gånger, men som underhållning för stunden fungerar det ändå bra. Men tyvärr har det blivit alldeles för övertydligt, då ingenting ska lämnas åt slumpen; och periodvis blir det också alltför översentimentalt på ett typiskt "amerikanskt" sätt. Det gör att tillbakablickarna fungerar sämre än i den svenska tappningen, och jag kan inte tänka mig att ens en amerikansk publik verkligen vill ha allting fullt så här övertydligt och översentimentalt. Det borde ha gått att hitta en gyllene medelväg, men förutom det är det mycket som fungerar bra i amerikansk tappning och Tom Hanks gör den bästa insatsen på decennier. Så även fast jag bitvis blev något besviken blev jag imponerad över andra aspekter, och överlag är det en fullt sevärd och underhållande film men som inte når några direkta höjder. Jag väljer till sist en svag sjua i betyg, vilket förvisso långt ifrån är dåligt men ändå synd när det hade kunnat bli så mycket bättre med lite finslipningar här och var. Men jag blev onekligen lite lockad att se om den svenska filmen, som ärligt talat var ganska länge sedan jag såg...
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 26 maj 2023
Recensionen har lästs 1352 gånger av 847 personer, sedan den 26 maj 2023
Betyg: |
Film/serie |
|
7 |
DVD-produktion |
|
-- |
|
Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen, filmen eller dess dubbning. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg