Dubbningshemsidan
Recensioner
En gång i Phuket
(En gång i Phuket)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Den svenska komikern Peter Magnusson har främst blivit känd genom sin medverkan i humorserierna Hey Baberiba och Fredag hela veckan på TV4, tillsammans med kollegorna David Hellenius och Christine Meltzer, och han har dessutom skrivit manus till delar av båda serierna. På senare tid har han även medverkat i lite mer sammanhängande serier, genom TV4-serien Blomstertid som han också skrivit manus till. För ett par år sedan långfilmsdebuterade han som både manusförfattare och skådespelare med Sommaren med Göran, i regi av kollegan Staffan Lindberg (även han regissör och producent till Hey Baberiba, Fredag hela veckan och Blomstertid). Nu har teamets andra film haft premiär, dramakomedin En gång i Phuket.
Sven lever ett stillsamt och ensamt liv som karriärcoach, men hans karriär tar inte direkt vägen någonstans. Hans släktingar stör sig på att Sven inte gjort något av sitt liv, till skillnad från hans barndomskompis Johan Påhlman som numera är en berömd äventyrare. Nu ska Johan som första person hoppa fallskärm från Kaknästornet, men innan han lyckats med det råkar han falla av stolen inomhus och dör (!). Sven blir chockad över detta, och på Johans begravning träffar han den frisinnade norska yogainstruktören Gitte som råder honom att fånga dagen. Han bestämmer sig för att följa Gittes råd, säger upp sig från jobbet och reser till Thailand över jul och nyår för att satsa på att förverkliga hans egentliga dröm; att skriva en roman och bli författare. Men det är inte så lätt, i synnerhet när Sven inte ens lyckas att skriva bokens förord. På stranden i Phuket träffar han Gitte, och de inleder ett förhållande samtidigt som hon lurar iväg honom på alla tänkbara äventyr. Men komplikationer uppstår när Sven senare träffar och blir attraherad av bokförlagslektören Anja, som just lämnat ett längre förhållande och är på semester med sina väninnor.
Med samma team som låg bakom Sommaren med Göran, som jag inte alls blev särskilt förtjust i, så hade jag av förståeliga skäl mina farhågor inför En gång i Phuket. Men glädjande nog är den här filmen faktiskt betydligt bättre än jag hade kunnat vänta mig, och avsevärt bättre än Sommaren med Göran. Trevligt att se att utvecklingen för en gångs skull går i rätt riktning, och att filmteamet lärt sig av åtminstone en del av sina tidigare misstag. Särskilt originellt är det inte, utan det här är en traditionell film som följer genrens gängse mallar. Här väntar inga stora överraskningar, och det är ganska förutsägbart. Men det är också en intressant story och ett överlag genomarbetat manus. Här blir det inte alls lika tunt eller konstlat som i Sommaren med Göran, utan det händer faktiskt något hela tiden. Jag uppskattar också den thailändska miljön, som genast gör att filmen känns lite mer märkvärdig än samma handling i traditionell svensk miljö.
Det är också en rolig film, och jag skrattade fler gånger än jag vågar erkänna. Här förekommer ganska många roliga situationer och scener, och en hel del lagom tillspetsad humor som inte går gränsen över till smaklöst. Jag uppskattar också att det här snarare rör sig om situationskomik och rolig dialog, och att den farsartade slapstick-komik som till stora delar genomsyrade Sommaren med Göran överlag lyser med sin frånvaro. Det här är en lite mer nedtonad film än nyss nämnda, och det uppskattar jag. Det är visserligen långt ifrån något mästerverk, och någon vidare internationell klass håller inte En gång i Phuket, men för att vara en svensk komedi är det över förväntan. Det är engagerande och underhållande, och tiden går ganska snabbt. Det finns också ett visst djup och filmen är hyfsat tänkvärd, vilket är mer än man brukar kunna förvänta sig av den här genren. Fast huvudsakligen är det ändå en lättsam dramakomedi, med tyngdpunkten mer på komedi än på drama.
Precis som i Sommaren med Göran är manuset lite för tillspetsat och överdrivet, men det känns inte alls lika illa som i det fallet. Inledningsvis tyckte jag att karaktärerna var för överdrivna, vilket framförallt gäller de oerhört extrema arbetssökandena som Sven träffar på jobbet. Det känns ärligt talat som att driva med arbetslösa, och det tycker jag inte om. Nu tror jag visserligen inte att manusförfattarna tänkt sig det hela som en generalisering av arbetslösa, men det är ändå onödigt då poängen hade gått fram utan att överdriva fullt så här mycket. Men det blir bättre när händelseförloppen förflyttas till Thailand och handlingen tar fart på allvar.
Visserligen är somliga karaktärer ändå lite överdrivna, vilket främst gäller Gitte och framförallt den väldigt påfrestande George, men de flesta känns ändå någorlunda mänskliga. Sven är aningen väl "tapig", men känns i alla fall inte fullt lika patetisk som huvudrollen i Sommaren med Göran, utan går att känna för. Den mest normala personen och den som är lättast att identifiera sig med är dock utan tvekan Anja, och därför är det oundvikligt att man mest sympatiserar med henne. De flesta rollfigurer är dock tillräckligt normala för att man med viss tvekan ska kunna känna för dem, och därför fungerar filmen hyfsat även i de mer seriösa och allvarliga scenerna. Men jag kan inte förneka att det finns gott om klyschor, även om manusförfattarna gjort det hela med glimten i ögat och även själva har insett begränsningarna.
Fotot är snyggt, och filmen har ett effektivt bildspråk och inte minst en del vackra vyer över Thailand. Skådespelarinsatserna är helt okej, men Peter Magnusson är tyvärr långt ifrån någon lysande skådis. Han gör ändå en fullt godkänd insats, och då rollen är lite mer nedtonad och mindre patetisk än i Sommaren med Göran fungerar det bättre än där, men han borde ändå hålla sig till det han gör bäst; d.v.s. komik istället för skådespeleri. Att både skriva manus och spela huvudrollen blev kanske en något för svår utmaning för Peter, och han borde nog ha nöjt sig med manuset. David Hellenius är också helt okej som George, men balanserar även han på gränsen till överspel. Då är det betydligt bättre ställt med den övriga ensemblen. Susanne Thorson är riktigt bra som Anja, och jag blev också imponerad över norska Jenny Skavlan (brorsdotter till programledaren med samma efternamn) som övertygar i en svår roll som Gitte. Även i övrigt är det bra skådisar, och bl.a. Alexandra Rapaport gör allt som går av rollfigurerna.
En gång i Phuket är långt ifrån någon originell och storslagen film, och något djupsint mästerverk är det inte. Men om man har realistiska förväntningar, så är det en riktigt rolig och underhållande film, som har en fin sensmoral och engagerar från början till slut. Alltför märkvärdigt är det inte, men som lättsam underhållning för stunden duger det mer än väl. Det är kanske inte nödvändigt att se filmen på bio, men det är absolut en sevärd film och betydligt bättre än Sommaren med Göran. Därför förtjänar En gång i Phuket en sjua i betyg; varken mer eller mindre.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 2 februari 2012
Senast uppdaterad: 3 februari 2012
Recensionen har lästs 4970 gånger av 3017 personer, sedan den 2 februari 2012
Betyg: |
Film/serie |
|
7 |
DVD-produktion |
|
-- |
|
Snittbetyg: |
|
7 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg