Dubbningshemsidan
Recensioner
Familjen Bélier
(La famille Bélier)
Glöm inte bort att använda funktionerna för att lämna kommentarer kring recensionen eller filmen samt sätta egna betyg.
Tack till Scanbox Vision för recensionsexemplaret
Familjen Bélier är bönder, och bor i en bondgård strax utanför Normandie. Familjen består av pappa Gigi, pappa Rodolphe, 16-åriga dottern Paula och hennes några år yngre lillebror Quentin. De är mjölkbönder och tillverkar ost, som de oftast säljer på marknaden. Det låter som en ganska vanlig familj, och det är de också förutom den lilla detaljen att de är döva - alla utom en, 16-åriga Paula. Då hennes föräldrar och bror aldrig lärt sig vare sig att tala eller läppläsning, och dessutom levt hela sina liv isolerade utan mer än nödvändig kontakt med hörande. Stackars Paula har istället hela sitt liv tvingats agera teckenspråkstolk, och själv hålla all kontakt med leverantörer och kunder. Hon är istället slut, och lyckas inte hålla sig vaken i skolan. Då Paula och hennes bästa vän Mathilde måste välja ett tillvalsämne i skolan väljer de i ett infall skolans skolkör - där går redan den mystiska och snygga killen Gabriel, så värre val kan man väl göra. Den excentriske läraren Fabien Thomasson håller i skolkören, och upptäcker av en slump att Paula har en fantastisk sångröst. Han försöker då övertala henne att provsjunga till en prestigefull sångutbildning i Paris, men det är något som hennes föräldrar inte alls uppskattar...
Filmen har en intressant och ovanlig idé och premiss, och filmer om döva på teckenspråk tillhör minsann inte vanligheterna. Upplägget som sådant är dock av mer klassiskt slag, men Familjen Bélier är ändå en bra och underhållande film. Det är charmigt och engagerande, och trots att det förekommer vissa klichéer och stereotyper hålls intresset vid liv på ett elegant sätt. Det har blivit en mysig och lagom gullig film, som helt enkelt är ganska svår att värja sig mot.
Det är ganska roligt, och man får skratta en del. Inte så att det rör sig om några stora gapskratt, men småroligt är det väldigt ofta och vid några få tillfällen skrattar man högt. Som komedi hade det inte räckt långt, men då filmen huvudsakligen är ett drama räcker det utmärkt för att lätta upp stämningen. Det har också blivit en berörande film, och vid ett par scener är det nästan omöjligt att hålla tårarna borta. Det har blivit riktigt underhållande och oerhört charmigt, varför man dras in i handlingen på ett ovanligt lyckat sätt. Det här rör sig i och för sig om enkel "feel-good" men samtidigt finns det ett visst djup och en intressant story.
Men tyvärr har många av rollfigurerna blivit överdrivna och tillspetsade, och det är egentligen bara Paula och till viss del Gabriel som känns trovärdiga och mångbottnade. I synnerhet Paulas föräldrar har överdrivits till bristningsgränsen, och känns i stort sett som vandrande klichéer. Visst skulle det här kunna hända i verkligheten, och det är ingenting så tillspetsat eller absurt att man inte kan tro på det med lite god vilja, men det är tillräckligt många irriterande smådetaljer för att man till sist ska störa sig över föräldrarna. Om det sker för komisk effekt är det inget fel på orealistiska och överdrivna rollfigurer, men här är det bara ibland de faktiskt är roliga och lika ofta blir det de säger och gör helt enkelt inte särskilt humoristiskt. Det förekommer sin beskärda del av klichéer, och åtminstone till viss del framstår både mamma Gigi och pappa Rodolphe som vandrande karikatyrer. Det är säkerligen inte menat så, men det gör att filmen kan uppfattas som fördomsfull och att utnyttja stereotyper kring döva. Det är olyckligt, då avsikten med all säkerhet varit den bästa och allting hade framstått betydligt bättre genom att tona ner rollfigurerna en liten aning.
Familjen Bélier är också tämligen förutsägbar, och några stora överraskningar väntar inte. Det verkar också som att manusförfattaren haft vissa svårigheter att hålla alla bollar i luften och att sedan knyta ihop säcken, för det är i stort sett bara huvudhandlingen kring Paula och hennes sång som hinner få något ordentligt utrymme. De sidohistorier som förekommer är intressanta och får ganska mycket utrymme, men hinner aldrig få något egentligt avslut. Det gäller bl.a. pappa Rodolphes borgmästarkandidatur, och dessutom lillebrodern Quentin som mot slutet nästan helt försvinner ur filmen. 1 timme 45 minuter borde inte vara för lite för en sådan här handling, så jag kan bara förmoda att manusförfattaren haft svårt att prioritera och därför tagit med lite för mycket av huvudhandlingen så att de övriga trådarna blivit lidande.
Fotot är fint och bildspråket sedvanligt men effektivt. Skådespelarinsatserna är överlag mycket bra. Allra bäst är utan tvekan nu 18-åriga Louane Emera, som är fullkomligt strålande i huvudrollen som Paula. Hon spelar naturligt och trovärdigt, samtidigt som hon har en fantastisk sångröst och sjunger sångerna själv. Karin Viard och François Damiens är bra som hennes föräldrar, och trots några antydningar till överspel håller de sig på rätt sida av gränsen. Ilian Bergala är mycket bra som Gabriel, och Roxane Duran imponerar stort i en tyvärr något underutvecklad roll som bästa vännen Mathilde.
Familjen Bélier är en trevlig och underhållande film, som har ett visst djup, en charmig stil och dessutom en lagom lättsam humor. Allt bidrar till att man dras in i handlingen på ett effektivt sätt, och därefter förblir engagerad hela vägen. Det är mysigt, välgjort och dessutom hyfsat tänkvärt. Det är förvisso ingen film man tänker på långt i efterhand, men som lättsam bagatell fungerar det riktigt bra. Det är dock tråkigt att flera av rollfigurerna blivit alltför överdrivna och klichéartade, så att man därför har svårt att ta dem på allvar. Det drar ner helhetsintrycket på en i övrigt lyckad film, men det här är ändå en bra film som är väl värd att se för de flesta. Den förtjänar därför en stabil sjua i betyg, och det är tillräckligt bra för att man ska bli imponerad och dras in i filmen men samtidigt inte tillräckligt bra för att bli riktigt berörd eller komma ihåg den långt i efterhand.
Blu-Ray-utgåvan erbjuder bild i Widescreen med proportionerna 1,85:1, medan ljudet finns i både DTS-HD 5.1 och Dolby Digital 5.1. Språket är franska samt franskt teckenspråk. Bild- och ljudkvaliteten är mycket bra. Det finns textning på de fyra skandinaviska språken, men tyvärr finns ingen textning för hörselskadade. Då mina franskakunskaper är närmast obefintliga kan jag tyvärr inte bedöma den svenska översättningen, men jag hittar i alla fall inget som tyder på översättningsfel. Meningar på teckenspråk har oftast översatts via textremsor (och återges i kursiv stil), men av någon märklig anledning förekommer några "repliker" på teckenspråk här och var som inte har översatts. Tyvärr har dock inte sångtexterna översatts, förutom delar av den avslutande sången. Nu är det här förstås ingen musikal och därmed bör väl de flesta sånger inte vara alltför viktiga för handlingen, men icke desto mindre blir man ändå nyfiken vad de egentligen sjunger om. Textningen är tyvärr lite för liten men är ändå hyfsat lättläst; fast tyvärr är kantlinjerna för tunna vilket gör texten ganska svårläst vid de scener som har ljusare bakgrunder. När man matar in BD-skivan möts man av en distributörsjingel följt av språkvalsmeny och varningstexter (som inte går att hoppa förbi). Därpå kommer man direkt till huvudmenyn, som är enkel och stilren men tyvärr endast engelskspråkig. Det enda bonusmaterialet som finns är fem trailers för andra filmer, individuellt valbara från en meny, men det är väl högst tveksamt om det verkligen kan klassas som bonusmaterial.
Daniel Hofverberg
Recensionen skriven: 15 september 2015
Senast uppdaterad: 16 september 2015
Recensionen har lästs 3323 gånger av 1931 personer, sedan den 15 september 2015
Betyg: |
Film/serie |
|
7 |
BD-produktion |
|
4 |
Snittbetyg: |
|
5,5 |
Hittills har inga läsare röstat på denna film/serie. Men du kan bli den första genom
att ange dina betyg här nedan.
Använd detta formulär för att skriva kommentarer till recensionen eller filmen. Kommentarerna publiceras här nedan omedelbart. Denna funktion är avsedd för kortare kommentarer, och får maximalt innehålla 1000 tecken. Mer invecklade frågeställningar samt diskussioner/debatter är inte lämpade för kommentarssystemet - sådant bör istället tas på Dubbningshemsidans forum. Undvik personangrepp, svordomar och annat olämpligt innehåll. Vid kritik mot skådespelare eller andra specifika personer, var vänlig motivera dina åsikter noggrant med konstruktiv kritik för att undvika att det kan tolkas som personangrepp. Webbmastern kommer att radera kommentarer som anses olämpliga, irrelevanta eller lagstridiga. Om du har kommentarer till recensenten som du inte vill att andra ska kunna läsa, kan du istället skicka dessa via e-post.
© 2021 Dubbningshemsidan/Daniel Hofverberg